Volkswagen AG
Från Rilpedia
Volkswagen AG | |
Typ | Aktiebolag |
---|---|
Huvudkontor | Wolfsburg, Tyskland |
Nyckelpersoner | Martin Winterkorn |
Bransch | fordonsindustri |
Antal anställda | 343 000 |
Historia | |
Grundat | 28 maj 1937 |
Övrigt | |
Webbplats | www.volkswagen.de |
Fotnoter | Fakta |
Volkswagen AG, tidigare VAG, är en av världens största fordonskoncerner och kontrolleras av Porsche Holding i Salzburg.
Företaget började som Volkswagen men äger numera flera bilmärken och tillverkare. Namnet stod ursprungligen för Volkswagenwerk Aktiengesellschaft men ändrades till Volkswagen AG den 4 juli 1985. Numera kallas koncernen oftast Volkswagen Group men benämningen VAG hänger kvar. VAG är namnet på den internationella försäljnings- och kundtjänstorganisationen för Volkswagen personbilar och nyttofordon även för Audi-fordon.
I Sverige representeras Volkswagen AG av Volkswagen Group Sverige, från den 10 maj 2007.
Innehåll |
Historia
Se vidare Volkswagen samt respektive märke.
Volkswagen startar sin biltillverkning 1938.
Under andra världskriget ställdes produktionen i Volkswagenwerk om till produktion av krigsmateriel. Här tillverkades bland annat Vergeltungswaffe V1. 1940-1945 hade Volkswagenwerk omkring 20 000 tvångsarbetare i fabrikerna, bland dem krigsfångar och koncentrationslägerfångar. 1942 byggde man ett mindre koncentrationsläger, KZ Arbeitsdorf. I april 1945 befriades Wolfsburg av amerikanska trupper.
Efterkrigstiden
Företaget hamnade efter kriget under brittisk förvaltning. Den förste VW-chefen efter kriget blev den brittiska majoren Ivan Hirst som var drivande i att produktionen återupptogs.
1948 blev Heinrich Nordhoff nya generaldirektör för Volkswagen. 1949 blev Niedersachsen ägare till Volkswagenwerk GmbH.
1960-talet
22 augusti 1960 blev Volkswagen ett aktiebolag och delvis privatiserat under namnet Volkswagenwerk Aktiengesellschaft. 20% vardera av företaget ägde fortsatte den tyska staten och Niedersachsen. 1962 hade Volkswagenkoncernen 69 000 anställda.
Volkswagen köper Auto Union 1965 och 1969 följer köpet av NSU och NSU Auto Union AG skapas.
1970-talet
Volkswagen utvecklar genom NSU den första Volkswagen-modellen med frontmotor, framdrivning och vattenkylning på marknaden - Volkswagen K70. Koncernen gör därmed ett historisk val att frångå principen om svansmotor. 1972 har koncernen 192 100 anställda. Koncernen hade stora problem i at ersätta Volkswagen Typ 1 men kunde via köpet av Audi NSU Auto Union AG få tillgång till modern teknik och modeller.
Audis kunnande gav under 1970-talet nya modeller med storsäljaren i Volkswagen Golf (1974). 1978 skapades den gemensamma försäljningsorganisationen för Audi och Volkswagen - Volkswagen- und Audi-Gemeinschaft - kort VAG. Återförsäljararna fick nu en gemensam design med märkena Volkswagen och Audi bredvid varandra.
1980-talet
1982 tog Carl Hahn över som Volkswagen-chef. 1982 inledde man också ett samarbete med den kinesiska SAIC-gruppen om produktion av Volkswagen Santana i Kina.
NSU Auto Union AG byter namn till Audi AG och Volkswagenwerk AG byter namn till Volkswagen AG 1985. Volkswagen köper Seat 1986.
1990-talet
Skoda blir en del av Volkswagen 1991.
1992 delade man åter upp Audi och Volkswagens försäljningsorganisationer. Man vill nu särskilja märkena åt. 1993 blir Ferdinand Piëch ny styrelseordförande.
Volkswagen AG ingår en strategisk allians med Ford vilket ger modellen Volkswagen Sharan med systermodellerna Seat Alhambra och Ford Galaxy.
Lamborghini köps upp 1998 och hamnar under Audis ledning.
2000-talet
Volkswagen hamnar i en kris.
Volkswagens historia
1930-talet | 1940-talet | 1950-talet | 1960-talet | 1970-talet | 1980-talet | 1990-talet | 2000-talet | 2010-talet
Märken
Koncernen har sju märken som är organiserade i två märkesgrupper.
Audi
Volkswagen
Tidigare märken som tillhör koncernen
Volkswagen är den största aktieägaren i Scania. Tidigare ägde man även Rolls-Royce men namnet har nu leasats till BMW.
Styrelseordförande
- Martin Winterkorn (2007-)
- Bernd Pischetsrieder (2002-2006)
- Ferdinand Piëch (1993-2002)
- Carl Hahn (1982-1993)
- Toni Schmücker (1975-1982)
- Rudolf Leiding (1971-1975)
- Kurz Lotz (1968-1971)
- Heinrich Nordhoff (1948-1967)
- Ivan Hirst (1945-1948)
Externa länkar
|