Erik Elfvedalius
Från Rilpedia
Erik Elfvedalius, född i juli 1634 i Älvdalen, Värmland, död 8 februari 1677 i Lund, var en svensk professor.
Elfvedalius blev vid nitton års ålder student i Uppsala, där han 1664 blev filosofie magister. Kort därefter blev han lärare för en son till rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie, och utnämndes han på dennes förord till professor i historia och praktisk filosofi vid det nybildade universitetet i Lund 1666, men reste samma år utrikes med sin lärjunge, den unge Gustaf Adolf De la Gardie, och hans akademiska lärareverksamhet inleddes därför först 1668. Från 1673 fram till sin död var han professor i vältalighet. Han hade en tid även ansvar för Lunds universitetsbibliotek. Vid danska krigets utbrott var en av de få professorer som stannade kvar i Lund.
| Företrädare: Petrus Holm |
Rektor för Lunds universitet 1674 (ht) |
Efterträdare: Joachim Buscovius (Ehrenbusch) |
Källa
-
Delar av denna artikel är baserade på artikeln Elfvedalius, Erik ur den upphovsrättsfria upplagan av Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.
