Frankrikes kärnvapen
Från Rilpedia
Frankrikes kärnvapen utgör den tredje största kärnvapenarsenalen i världen, efter Ryssland och USA. De franska kärnvapnen går ofta under den kollektiva benämningen Force de frappe. Fram till 1999 utgjordes arsenalen av såväl landbaserade som flyg och fartygsburna vapen. Detta år avvecklades dock den landbaserade komponenten.
Traditionellt har de franska kärnvapnen enbart varit avsedda för försvaret av Frankrike och har aldrig underställts NATO på samma sätt som skett i Storbritannien. Tanken med kärnvapnen har varit att ge Frankrike en handlingsfrihet genom att få militärt starkare fiender att avhålla sig från att riskera ett angrepp. Denna strategi har i Frankrike gått under benämningen Dissuasion, avskräckning. Detta uttrycktes av amiral Pierre Lacoste som att: "Amerikanerna och ryssarna kan ödelägga jorden tusen gånger om. Frankrike kan bara göra det en gång, men det är tillräckligt."
Det första franska kärnvapnet provsprängdes i Algeriet år 1960 och fyra år senare hade landet en operationsduglig kärnvapenarsenal, då endast bestående av flygburna bomber.
Frankrikes provsprängningar av kärnvapen har fått betydande uppmärksamhet genom åren, inte minst efter sänkningen av Greenpeace-fartyget Rainbow Warrior som genomfördes av franska agenter år 1985. Även provsprängningarna på atollen Mururoa under 1990-talet väckte omfattande protester.
Endast Frankrikes president har auktoritet att beordra en insats av franska kärnvapen. Presidenten följs därför alltid åt av en officer, som bär en väska med den nödvändiga utrustningen för en kärnvapeninsats.
