Årets yrkeskvinna
Från Rilpedia
Version från den 11 februari 2008 kl. 20.58 av Thoasp (Diskussion)
Texten från svenska Wikipedia
Årets yrkeskvinna utses av förbundet Business and Professional Women Sweden sedan 1981.
Kriterier
Den som utses till Årets yrkeskvinna[1] :
- är en kvinna i yrkesaktiv ålder
- har gjort en insats av väsentlig betydelse
- har påverkat utvecklingen inom sitt yrkesområde
- är en förebild och föredöme för andra kvinnor
- har inte huvudsakligen partipolitisk eller facklig verksamhet
- är utåtriktad, samhällsorienterad och aktiv
Tidigare vinnare
- 2007 Alexandra Charles, grundare av 1,6 miljonerklubben.
- 2006 Inga-Britt Ahlenius, undergeneralsekreterare för FN:s internrevision OIOS.
- 2005 Lottie Knutson, informationsdirektör på Fritidsresor.
- 2004 Maria Masoomi, dietist och kostekonom.
- 2003 Carina Lundberg, direktör och chef för Etisk analys.
- 2002 Elisabeth Fritz, advokat.
- 2001 Lisbeth Johansson, chefsåklagare i Malexandermålet.
- 2000 Monica Lindstedt, en av grundarna av tidningen Metro och företaget Hemfrid.
- 1999 Carin Lindahl, grundare av Stay in Place, sportkläder för kvinnor.
- 1998 Elisabeth Reslegård, kampanjledare för Läsrörelsen.
- 1997 Maria Lilja, affärskvinna, styrelseproffs
- 1996 Bodil Jönsson, forskningsledare vid Certec, författare.
- 1995 Cecilia Rydinger-Alin, dirigent.
- 1994 Monica Dahlström-Lannes, sexualbrottsutredare med "övergrepp mot barn" som specialistområde.
- 1993 Solveig Ternström, skapare av tv-serien Morsarvet.
- 1992 Kerstin Bäck, ståupp-komiker, föreläsare, författare och före detta traversförare.
- 1991 Ewa Persson, startade projektet ”Kvinnor och ekonomi”.
- 1990 Cecilia Torudd, illustratör och serietecknare, skapare av serien Ensamma mamman.
- 1989 Gunilla Bradley, professor i informatik.
- 1988 Ann Larsson, initiativtagare till ASEA-pendeln.
- 1987 Antonia Ax:son Johnson, företagsledare och finanskvinna.
- 1986 Barbro Fischerström, första kvinnliga flygplatschefen.
- 1985 Annika Hagström, kvinnlig journalist i mansdominerad verksamhet.
- 1984 Gunhild Kyle, första professorn i kvinnohistoria.
- 1983 Birgitta Blom, första kvinnliga hovrättspresidenten.
- 1982 Dorotea Bromberg, grundare av bokförlaget Brombergs, invandrarkvinnan som blev bokförläggare.
- 1981 Christina Odenberg, Sveriges första kvinnliga biskop.
