Scam baiting

Från Rilpedia

Version från den 14 maj 2009 kl. 12.06 av 85.224.54.66 (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Scam baiting går ut på att man låtsas vara intresserad av lurendrejeri för att manipulera lurendrejarna. Det förekommer framför allt över Internet i samband med Nigeriabrev. Syften med detta kan vara att helt enkelt roa sig, men även att slösa bedragarens tid och resurser, att på olika sätt förnedra bedragaren och i vissa fall att samla information som kan hjälpa myndigheter att ta fast bedragare. I enstaka fall påstås scambaiters till och med lyckats lura pengar av bedragarna.

Innehåll

Metoder

Nigeriabedrägerier och liknande börjar med att bedragaren skickar ut ett standardmail till väldigt många personer. För att göra sitt arbete tidseffektivt har de standardsvar som de skickar när en person svarar med visat intresse. En scambaiter kan skriva väldigt invecklade och komplicerade svar för att tvinga bedragaren att noggrant läsa deras mail och svara med annat än standardsvar, vilket kan vara både svårt och tidskrävande och dessutom ge för scambaitern komiska resultat då bedragarnas kunskaper i engelska ofta är begränsade. Korrespondensen mellan bedragaren och scambaitern kan ibland pågå under lång tid, uppemot ett par år, där scambaitern hittar på olika personligheter. I sällsynta fall har man även lyckats få bedragarna att resa till andra länder till avtalade möten, vilket innebär en kostnad för resa och boende.

Scambaiters kan också säga att de överfört pengar med Western Union som bedragaren bett om, för att få bedragaren att gå eller åka till Western Union-kontoret, vilket är tidskrävande och kan medföra resekostnader. Det kan också kosta bedragarna pengar att skicka falska checkar och dokument.

Vissa scambaiters ägnar sig åt olika typer av trofésamlande. Med förevändningen att bekräfta att bedragaren är äkta kan man be denne att ta fotografier i olika komiska, förnedrande, positioner eller med skyltar med olika budskap, ofta med en dubbeltydighet som framstår som förnedrande på ett sätt som inte framgår för bedragaren. Andra förevändningar kan vara att för att göra affärer måste personen gå med i en fiktiv organisation som har någon viss initiationsrit, som måste genomgås och fotograferas som bevis på att den utförts. Till exempel kan bedragaren övertalas att skaffa en tatuering med förnedrande motiv. Dessa foton läggs ofta ut på webbplatser där scambaiters samlas.

En annan typ av trofésamling går ut på att scambaitern beställer konsthantverk, som träsniderier, mot utlovade pengar som aldrig betalas ut.

Effekter av scambaiting

Det har förekommit att myndigheter, till exempel polis, arbetat tillsammans med scambaiters för att få tag på bedragarna. Detta är dock inte särskilt vanligt förekommande. Även journalister har gjort det för att dokumentera företeelsen. Det finns TV-program där journalister till och med träffat bedragare och haft dold kamera, något som är farligt, eftersom det rör sig om organiserade yrkeskriminella.

Frågan hur effektivt scambaiting är när det gäller att hindra bedragarna i deras arbete är omtvistat och troligen väldigt svårt eller omöjligt att avgöra, men för scambaiters är deras hobby också ett nöje och möjligheten att om så bara eventuellt kunna bidra till att försvåra bedragarnas arbete är bara en bonus, liksom det ger tillfredsställande att veta att bedragaren blir frustrerad av olika anledningar på grund av scambaiterns beteende, antingen i kommunikation eller av sådant som uteblivna betalningar, resor till möten som aldrig ägt rum, etc.

Scambaiting kan vara farligt, särskilt om man går med på att träffa bedragarna. Då kan man bli misshandlad eller kidnappad. Det gäller särskilt om det görs i Afrika, men även om det görs i Europa.

Etiska frågor

Scambaiting kan sägas i sig vara en form av bedrägeri, men den som bedras är själv en bedragare som själv tagit kontakt. Det etiska i trofésamlande kan dock ifrågasättas, då sannolikheten finns att personen på fotografierna inte är bedragaren själv utan någon som tvingats. Detta gör det speciellt etiskt tveksamt i de fall där scambaiters fått bedragare (eller någon de tvingat) att tatuera sig. I de fall där scambaiters fått pengar skickade till sig är det också sannolikt att dessa pengar är intjänade på olaglig väg. Pengar kan komma i form av falska checkar, vilket ger fängelse om de är stora nog och man försöker lösa in dem.

På svenska

På svenska finns boken Spam (Ruin) utgiven 2009, där ett urval scambaiting-brevväxlingar översatts.


Externa länkar

Artikeln är delvis baserad på artikeln scam baitingengelskspråkiga Wikipedia.
Personliga verktyg
På andra språk