Gunde Svan

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Gunde Svan
Längdåkning, herrar Nation: Sverige
Olympiska medaljer
Guld	Sarajevo 1984	15 kilometer
Guld	Sarajevo 1984	Stafett
Silver	Sarajevo 1984	50 kilometer
Brons	Sarajevo 1984	30 kilometer
Guld	Calgary 1988	50 kilometer
Guld	Calgary 1988	Stafett
VM-medaljer
Guld	Seefeld in Tirol 1985	30 kilometer
Guld	Seefeld in Tirol 1985	50 kilometer
Brons	Seefeld in Tirol 1985	Stafett
Guld	Oberstdorf 1987	Stafett
Guld	Lahtis 1989	15 kilometer
Guld	Lahtis 1989	50 kilometer
Guld	Lahtis 1989	Stafett
Guld	Val di Fiemme 1991	30 kilometer
Silver	Val di Fiemme 1991	15 kilometer
Silver	Val di Fiemme 1991	50 kilometer
Silver	Val di Fiemme 1991	Stafett

Anders Gunde Svan, född 12 januari 1962 i Järna församling i Dalarna, är en svensk längdåkare. Han vann fyra olympiska guldmedaljer och sju VM-guld under 1980-talet och början av 1990-talet.

Svan växte upp i Skamhed i Järna. Efter skidkarriären har han bland annat arbetat med tv-underhållning, i programmet Fångarna på fortet som kanske mest kända exempel.

Den 17 oktober 2007 tillträdde Svan som landslagschef för det svenska skidlandslaget.^[1] I maj 2008 meddelades att han blir ny förbundskapten för detsamma.

Svans tidiga internationella framgångar inkluderar silver i junior-VM 1979, silver och brons i junior-VM 1981 och guld i junior-VM 1982. Han gjorde VM-debut i seniorsammanhang i Holmenkollen 1982. Han mottog Svenska Dagbladets guldmedalj 1984.

Biografi

Olympiska spel

Vid Olympiska vinterspelen 1984 i Sarajevo i dåvarande Jugoslavien segrade Gunde Svan över 15 kilometer individuellt samt ingick i Sveriges segrande lag i herrarnas längdskidstafett på 4×10 kilometer. Övriga lagmedlemmar var Benny Kohlberg, Thomas Wassberg och Janne Ottosson. För triumfen över 15 kilometer förärades Svan med Svenska Dagbladets guldmedalj.

Längdskidåkningen vid Olympiska vinterspelen 1988 i Calgary i Kanada såg länge ut att sluta i svenskt fiasko; Svan och övriga skidlöpare underpresterade kraftigt i de inledande löpen - i Gunde Svans fall kan detta tillskrivas det sjukdomstillstånd han befann sig i. Herrarnas längdskidstafett skulle emellertid bli svenskarnas revansch. Janne Ottosson på första sträckan växlade som fjärde man efter att ha bibehållit kontakten med tätlagen. Thomas Wassberg på andra sträckan körde slut på fältet sånär som på den sovjetiske löparen som följde honom ända in till växling. Tredje sträckan blev ytterst dramatisk. Svan körde ursinnigt, likaså gjorde hans sovjetiske följeslagare. Svan föll i en utförslöpa, sovjeten i två. Svan tillskansade sig en enorm ledning. Detta var behövligt för Sverige då fjärde sträckans svensk, Torgny Mogren, var sjuk. Svan, iförd träningsoverall, ikappåkte Torgny Mogren ute i skogen med glada tillrop som "Häng i nu! Du får vila sen. Jag ser honom inte än!". Torgny Mogren stod pall och Sverige försvarade OS-guldet. Mästerskapet avslutades sedan med att Gunde Svan i stor stil segrade över femtio kilometer.

VM

I världsmästerskapssammanhang har Svan vunnit sju guld: 15 kilometer (1989), 30 kilometer (1985 och 1991), 50 kilometer (1985 och 1989) samt ingick i Sveriges segerlag i herrstafett 1987 och 1989. Allra lyckligast tycks emellertid Svan ha blivit över ett silver: vid världsmästerskapen i Val di Fiemme i Italien 1991 störtade en överlycklig Svan in över mållinjen - detta då kamraten Torgny Mogren hemfört VM-guldet.

Världscupen

Den totala världscupen vann Gunde Svan vid fem tillfällen (1983/84-1988/89), sammantaget vann Gunde Svan 30 världscuplopp (1983-1991), samt 22 svenska mästerskap (representerandes Dala-Järna IK). Mellan åren 1965 och 1991 deltog Svan i 615 skidlopp varav han segrade i 342.

Svans envishet i spåret manifesterades kanske främst i ett lopp han inte vann. Under en femmil i norska Holmenkollen bröt Svan tidigt armen i en vurpa. Han fullföljde ändå loppet, med armen i mitella, och placerade sig näst sist i resultatlistan. Anledningen var enligt Gunde att Sixten Jernberg aldrig brutit ett lopp och då skulle inte han heller göra det. Thomas Wassberg, då jobbandes för Radiosporten, försökte två gånger stoppa Gunde och få honom på andra tankar men Svan styrde envist förbi Wassberg.

Rallycross

Efter skidkarriären satsade Svan på rallycross där han vann ett SM-guld och ett em-brons.

TV-karriär

Stig Ossian Ericson, Gunde Svan och Kayo Shekoni.

Efter en avslutad skidkarriär övergick Svan till TV-mediet. Svan har agerat programledare för Fångarna på fortet, Gladiatorerna, Ingenting är omöjligt, Bingolotto med flera – allt detta i TV4. Han har också biträtt Jacob Hård med inlevelsefulla rapporter från spåren under SVT:s bevakning av längdskidsporten.

Ledarkarriär

Den 19 oktober 2007 blev det offentligt att Gunde Svan skulle bli lagledare för Sveriges skidlandslag. I maj 2008 meddelades att han blir ny förbundskapten för det svenska skidlandslaget, men den 27 mars 2009 bestämde han sig för att avgå som förbundskapten den 30 juni 2009.

Övrigt

Gunde Svan gjorde sin värnplikt som spaningssoldat på I 5 i Östersund, 1982/1983, på samma idrottspluton där Torgny Mogren gjorde sin militärtjänst.^[2]

Gunde Svan har även röstats fram till "Århundradets idrottare i Dalarna" av lyssnarna i Sveriges Radio Dalarna, och fick motta Åke Strömmers minne på Dalarnas Idrottsförbunds gala den 4 oktober 2008.^[3]

Referenser

1. ↑ Johan Flinck & PeO Larsson (17 oktober 2007). ”Gunde Svans comeback”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/skidor/article1035168.ab. Läst 26 september 2008. 
2. ↑ Claes Salomonsson (17 januari 2000). ”Försvaret lägger ner idrottsplutonerna”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0001/17/idrott.html. Läst 26 september 2008. 
3. ↑ ”Gunde är århundradets idrottare”. sr.se. SR Dalarna. 4 oktober 2008. http://www.sr.se/dalarna/nyheter/artikel.asp?artikel=2355146. Läst 30 mars 2009. 

Externa länkar

• IMDb – Gunde Svan

• Rallycross EM 1994

Olympiska guldmedaljörer i 4x10 km längdskidåkning

1936: Finland – Sulo Nurmela, Klaes Karppinen, Matti Lähde och Kalle Jalkanen * 1948: Sverige – Nils Östensson, Nils Täpp, Gunnar Eriksson och Martin Lundström * 1952: Finland – Heikki Hasu, Paavo Lonkila, Urpo Korhonen och Tapio Mäkelä * 1956: Sovjetunionen – Fjodor Terentjev, Pavel Koltsjin, Nikolaj Anikin och Vladimir Kuzin * 1960: Finland – Toimi Alatalo, Eero Mäntyranta, Vainö Huhtala och Veikko Hakulinen * 1964: Sverige – Karl-Åke Asph, Sixten Jernberg, Janne Stefansson och Assar Rönnlund * 1968: Norge – Odd Martinsen, Pål Tyldum, Harald Grønningen och Ole Ellefsæter * 1972: Sovjetunionen – Vladimir Voronkov, Jurij Skobov, Fjodor Simasjov och Vjatsjeslav Vedenin * 1976: Finland – Matti Pitkänen, Juha Mieto, Pertti Teurajärvi och Arto Koivisto * 1980: Sovjetunionen – Vasilij Rotsjev, Nikolaj Bazjukov, Jevgenij Beljajev och Nikolaj Zimjatov * 1984; Sverige – Thomas Wassberg, Benny Kohlberg, Jan Ottosson och Gunde Svan * 1988: Sverige – Jan Ottosson, Thomas Wassberg, Gunde Svan och Torgny Mogren * 1992: Norge – Terje Langli, Vegard Ulvang, Kristen Skjeldal och Bjørn Dæhlie * 1994: Italien – Maurilio De Zolt, Marco Albarello, Giorgio Vanzetta och Silvio Fauner * 1998: Norge – Sture Sivertsen, Erling Jevne, Bjørn Dæhlie och Thomas Alsgaard * 2002: Norge – Anders Aukland, Frode Estil, Kristen Skjeldal och Thomas Alsgaard * 2006: Italien – Fulvio Valbusa, Giorgi di Centa, Pietro Piller Cottrer och Cristian Zorzi