Historiska underofficersgrader i svenska armén
Från Rilpedia
Innehåll |
1600-1833/37
Från början av 1600-talet till befälsreformerna 1833 (indelta armén) och 1837 (värvade armén) fanns det följande underofficersgrader.[1].
| Infanteriet | Kavalleriet | Artilleriet |
|---|---|---|
| Fältväbel | Kvartermästare | Styckjunkare, Överfyrverkare, Överminör, Översappör |
| Sergeant | - | Sergeant |
| Förare | - | - |
| Furir | - | Furir |
| Rustmästare | Korpral | - |
1833/37-1875
| Infanteriet | Kavalleriet | Artilleriet |
|---|---|---|
| Fanjunkare | Fanjunkare | Styckjunkare |
| Sergeant | Sergeant | Sergeant |
| Furir | - | - |
1875-1936
| Artilleriet | Intendenturkåren, Tygkåren | Övriga truppslag |
|---|---|---|
| Styckjunkare | Förvaltare | Fanjunkare |
| Sergeant | Sergeant | Sergeant |
1936-1949
| Intendenturkåren, Tygkåren | Artilleriet | Övriga truppslag |
|---|---|---|
| Förvaltare | - | - |
| Fanjunkare | Styckjunkare | Fanjunkare |
| Sergeant | Sergeant | Sergeant |
1949-1972
| Artilleriet | Övriga truppslag |
|---|---|
| Förvaltare | Förvaltare |
| Styckjunkare | Fanjunkare |
| Sergeant | Sergeant |
När förvaltargraden infördes som högsta underofficersgrad i alla truppslag, hade dåvarande intendenten i Livrustkammaren Heribert Seitz gjort en utredning och föreslagit gradbenämningen "stabsfanjunkare". Svenska underofficersförbundet underkände dessa förslag och föreslog i stället "förvaltare". Överbefälhavaren föreslog sedan "överfanjunkare" vilket förbundet också gick emot. ÖB ansåg dock "förvaltare" vara alltför civilt och föreslog "stabsförvaltare", medan förbundet vidhöll "förvaltare" eller eventuellt "stabsförvaltare".[2] Som framgår fattade regeringen beslut om att använda tjänstegradbenämningen "förvaltare".
Referenser
- ↑ Frans Josephsson, Svenska underofficerarnas historia, del 1 (Stockholm 1938), passim
- ↑ Victor Emanuel Schedin, Svenska underofficersförbundet 1907-1957 (Stockholm 1957), s. 170.
