Ryska arkiv

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Kortfattat om arkiven

De ryska arkivens innehåll är ett monument över landets historia. Från tsarismen till ryska revolutionen, industrialiseringen, ekonomisk utveckling och internationella relationer, men även mörkare aspekter som arbetsläger (Gulag), politiska rättsprocesser och statlig terror - de ryska arkiven innehåller element av alla dessa aspekter. När arkiven gjordes tillgängliga för forskare i början på 1990-talet innebar detta en revolution i Sovjetforskningen.

Dem ryska arkiven innehåller inte bara dokument om sin egen historia, där finns även dokument som rör omvärlden. Exempelvis betydande samlingar över arbetarrörelsens historia, men även information om Sovjets kontakter med, och syn på, länder i sin omvärld. På detta tema har flera publikationer utkommit senaste åren.^[1]

Allt material i arkiven är av förklarliga skäl inte ännu tillgängliga för allmänheten. Ryska myndigheter arbetar systematiskt med att avhemliga material, vilket sker kronologiskt och tematiskt. Exempelvis är material om Sovjets militär-industriella komplex från 1920-1950 tillgängligt i stor utsträckning, medan material från senare perioder på detta tema ännu inte avhemligats i lika stor utsträckning. Betydande mängder material om straffläger och specialbosättningar har avhemligats, likaså protokoll från Politbyråns sammanträden fram till tidigt 1960-tal. Vissa delar, om t ex skilda ting som Gosplan och KGB, har avhemligats fram till tiden för Sovjets kollaps 1991. Endast i liten utsträckning har vissa delar av arkiven återhemligats, detta gäller vissa mellanstatliga relationer där göranden av tredje land kommer i fråga.

Är de ryska arkiven stängda?

Den svenska författaren och översättaren Staffan Skott har skrivit att "sovjetiska arkiv var öppna bara en kort tid omkring 1991", men att de "sedan flera år åter" är stängda.^[2] Några direkta bevis för sitt påstående har Skott inte presenterat. Påståendet förefaller dessutom paradoxalt i ljuset av den strid litteratur om Sovjets och Rysslands historia som publiceras löpande, ofta helt baserad på arkivstudier.^[3] Ekonom-historikern Lennart Samuelson, som sedan 1993 arbetat med forskning i ryska arkiv, skriver tvärtom att "källsituationen förändrades på 1990-talet" då en serie dokument om Andra Världskriget, atombombsprojektet och Kubakrisen 1962 avhemligades. Han tillägger att där förekommer en "livlig historisk forskning om sovjetepoken" i Ryssland.^[4] Den välkända forskaren professor Paul R. Gregory kallar så sent som 2001 öppnandet av arkiven för en händelse av "profound significance", och att forskningen inte bara om Sovjet, utan 1900-talet över lag, har mycket att hämta ur de öppna ryska arkiven.^[5] Historikerna Helene Carlbäck och Lars Björlin publicerade 1999 en guide på svenska till dokument i ryska arkiv med bäring på svensk historia.^[6] Tusentals dokument avhemligades 2006, om vilka information sammanställdes i en tryckt utgåva.^[7] Liknande publikationer har utkommit löpande sedan 1993.

Ryska arkiv - en introduktion

De ryska arkiven är uppdelade dels på stats- och regionsnivå, men också tematiskt. Det dominerande statsarkivet är GARF, "Det ryska statsarkivet", med sitt systerarkiv RGAE, "Det ryska statsarkivet för ekonomi". Dessa finns online.[2] De tematiskt ordnade arkiven är exempelvis RGALI, "Det ryska statsarkivet för litteratur och konst" och RGANI, "Det ryska arkivet för nutidshistoria". Även dessa finns online. [3] [4] Gemensamt för nämnda arkiv är att de är i huvudsak koncentrerade till Moskva organisatoriskt och vad avser samlingar. Regionala arkiv å andra sidan är ofta kvar i den region de avser täcka, sålunda är den som vill specialstudera Volgograds historia hänvisad till deras lokala arkiv. Inte sällan finns dock dupliceringar av de viktigaste regionala dokumenten i statsarkiven.

I RGALI:s samlingar finns originaldokument och brev från världsberömda ryska författare och intellektuella, t ex Maksim Gorkij.

I RGASPI, "arkivet för social och politisk historia", finns t ex unika samlingar av den internationella arbetarrörelsens historia från tidigt 1800-tal och framåt; exempelvis originaldokument av Karl Marx och Friedrich Engels, två förgrundsgestalter i den "vetenskapliga socialismen", och Vladimir Lenin och Josef Stalin, Sovjets mest kända ledare. Här finns också dokument från skandinaviska, engelska, franska och tyska arbetarrörelsens historia.

• De viktigaste statsarkiven är som följer:

• • GARF - Ryska federationens statsarkiv

• • RGAE - Ryska statsarkivet för ekonomi

• • RGASPI - Ryska statsarkivet för social och politisk historia

• • RGALI - Ryska statsarkivet för litteratur och konst

• • RGVA - Ryska militära statsarkivet.

Arkivguider

Den ryska arkivlagen gör ingen åtskillnad mellan rysk och utländsk medborgare utan alla har lika rätt till tillträde i arkiven. För den som vill forska i ryska arkiv finns det en hel del hjälp att få idag. Dels finns de större arkiven på internet (se ovan). Där finns information om adress, öppettider och kontaktpersoner. Dels publiceras löpande så kallade "guideböcker till arkiven", med detaljerade förteckningar över arkivsamlingar (främst på ryska). Utöver detta finns även praktiska handböcker för nybörjare, här även på engelska.^[8]

Noter

1. ↑ Se till exempel Oleg Ken, et al, Sjvetsija v politike Moskvy 1930-1950:e gody, Moskva: Rosspen 2005 ("Sverige i Moskvapolitiken 1930-1950)
2. ↑ Staffan Skott, "Vad kostade det sovjetiska experimentet?", i Lenins älskarinna och andra ryska berättelser, Stockholm: Hjalmarsson & Högberg 2000, sida 170. Även översättaren professor Lars Kleberg har hävdat att "det är kärvt att få tillträde till ryska arkiv", dock utan någon referens till sitt påstående.(DN 21 nov. 2006)
3. ↑ På svenska, se exempelvis Lennart Samuelson, Röd koloss på larvfötter - Rysslands ekonomi i skuggan av 1900-talskrisen, Stockholm: SNS Förlag 1999. På engelska se t ex Oleg V. Khlevnuik, The History of the Gulag - from Collectivization to the Great Terror, New Haven & London: Yale University Press 2004. Med förord av Robert Conquest
4. ↑ Lennart Samuelson, Röd koloss på larvfötter - Rysslands ekonomi i skuggan av 1900-talskrisen, Stockholm: SNS Förlag, 1999, sida 23
5. ↑ Paul R. Gregory, Behind the Facade of Stalin's Command Economy - Evidence from the Sovjet State and Party Archives, California: Stanford University 2001, sida vii
6. ↑ Helene Carlbäck och Lars Björlin, Sverige i ryska arkiv : guide till ryska källor om svensk historia under 1900-talet, Stockholm : Riksarkivet, 1999
7. ↑ Putevoditel' - Rassekretnye dokumenty iz fondov Rossijskogo gossudarstvennogo archiva ekonomiki, Moskva 2006. ("Guidebok till avhemligade dokument i det ryska statsarkivet för ekonomi")
8. ↑ Se till exempel "Using the Russian Archives", en handbok publicerad av University of Birmingham. Finns online på: [1] (2007-06-28)

Källor

Litteratur

• • Carlbäck, H. och Björlin, L., Sverige i ryska arkiv : guide till ryska källor om svensk historia under 1900-talet, Stockholm : Riksarkivet, 1999
  • Gregory, P., Behind the Facade of Stalin's Command Economy - Evidence from the Sovjet State and Party Archives, California: Stanford University 2001
  • Ken, O., et al, Sjvetsija v politike Moskvy 1930-1950:e gody, Moskva: Rosspen 2005
  • Khlevnuik, O., The History of the Gulag - from Collectivization to the Great Terror, New Haven & London: Yale University Press 2004
  • Samuelson, L., Röd koloss på larvfötter - Rysslands ekonomi i skuggan av 1900-talskrisen, Stockholm: SNS Förlag 1999
  • Skott, S., "Vad kostade det sovjetiska experimentet?", i Lenins älskarinna och andra ryska berättelser, Stockholm: Hjalmarsson & Högberg 2000