Raja Ampatöarna
Från Rilpedia
Raja Ampatöarna (indonesiska Kepulauan Raja Ampat, "De fyra Kungarna") är en ögrupp i västra Stilla havet som tillhör Indonesien. Ögruppen upptogs på UNESCO:s världsarvslista 2005.
Geografi
Raja Ampatöarna är en ögrupp öster om Moluckerna och ligger ca 2.700 km nordöst om Djakarta och ca 100 km nordväst om Nya Guinea. De geografiska koordinaterna är 0°14′ S och 130°31′ Ö. Geografiskt ligger öarna i Melanesien.
Ögruppen har en area om ca 46.296 km2 och täcks till stora delar av regnskog. Ögruppen omfattar ca 1.500 öar med de största öarna
- Pulau Batanta, ca 456 km2
- Pulau Misool, ca 1.800 km2
- Pulau Salawatica 1.623 km2
- Pulau Waigeo, ca 3.155 km2, huvudön
- en rad småöar bl a Ayauöarna, Gag, Gam, Kawe, Kofiau och Waiag
- och omfattande revområden
Området har ca 48.000 invånare. Huvudorten är Waisai på huvudöns sydvästra del. Den högsta höjden är den ca 1.185 m höga Gunung Batanta på Batantaön.
Förvaltningsmässigt utgör ögruppen "kabupaten" (distrikt) Raja Ampat och är underdelad i 10 "kecamatan" (kommun).
Historia
Raja Ampatöarna beboddes troligen av melanesier redan ca 1500 f Kr och har länge legat inom sultanatet Tidores inflytandeområde.
I slutet på 1600-talet anlände Holländare från Vereenigde Oostindische Compagnie (Holländska Ostindiska Kompaniet) till ögruppen som kring slutligen hamnade under nederländsk överhöghet.
Nederländerna behöll kontrollen över ön, förutom en kort tid under andra världskriget då området ockuperades av Japan, fram till Indonesiens självständighet 1949.
2003 blev ögruppen en egen kabupaten (provins) efter att tidigare tillhört i Irian Jaya Baratprovinsen.
2005 sattes ögruppen upp på UNESCOs världsarvlista grundad på den biologiska mångfalden i det rika havslivet med såväl koraller (cirka 75 % av världens kända korallarter finns bland revområden här), havsväxter, blötdjur (över 700 arter) och fiskar (över 1000 arter).