MiG-23
Från Rilpedia
 |
|
| Mikojan-Gurevitj MiG-23 | |
|---|---|
| Beskrivning | |
| Typ | jaktplan |
| Besättning | 1-2 |
| Första flygning | 1967 |
| I aktiv tjänst | 1970 |
| Versioner | MiG-27 |
| Tillverkare | Mikojan-Gurevitj |
| Data | |
| Längd | 16,70 m |
| Spännvidd | 13,97 m (utvikta) |
| Höjd | 4,82 m |
| Vingyta | (utvikta) 37,35 m² (svepta) 34,16 m² |
| Tomvikt | 9 595 kg |
| Max startvikt | 18 030 kg |
| Motor | 1× Khatchaturov R-35-300 turbojet |
| Dragkraft | 83,6 kN 125 kN med efterbrännkammare |
| Prestanda | |
| Max hastighet | Mach 2,4 2 445 km/h på hög höjd Mach 1,14, 1 350 km/h vid havsytan |
| Räckvidd med max bränsle | 1 150 km |
| Transporträckvidd | 2 820 km |
| Max flyghöjd | 18,500 m |
| Stigförmåga | 240 m/s |
| Dragkraft/viktförhållande | 0,88 |
| Vingbelastning | 420 kg/m² |
| Beväpning | |
| Antal vapenbalkar | 6 |
| Kanoner / kulsprutor | 1x Gryazev-Sjipunov GSj-23L 23 mm |
| Bomber | 3 000 kg |
| Robotar | R-23, R-60, R-27, R-73, R-77 |
| Ritning | |
 |
|
MiG-23 (NATO namn Flogger) är ett överljudsjaktplan utvecklat av Sovjetunionen under det kalla kriget.
Innehåll |
Historia
När USA började introducera en ny generations stridsflygplan i början av 1960-talet (F-4 Phantom och F-111) flög fortfarande Sovjetunionen relativt enkla jaktplan av typerna MiG-19 och MiG-21. Ett beslut togs om att ett nytt tyngre jaktplan skulle utvecklas som ett svar på USAs nya stridsflyg.
Det nya planet skulle vara större och kunna bära mer vapenlast för större slagkraft men även ha starkare motor för att kunna prestera i närkamper med andra jaktflygplan.
Den sovjetiska flygtillverkaren Mikojan-Gurevitj fick uppdraget att utveckla det nya planet och under 1960-talet visades ett flertal tänkta prototyper upp. Ett förslag var ett förstorat Mig-21 med nya motorer, detta gick dock ej hem i Moskva och förslaget röstades ner. Detta förslag kom dock att att bli grunden till det kinesiska jaktplanet J-8.
Den slutgiltiga prototypen blev istället ett medelstort plan med en stor jetmotor och ställbara vingar. Tack vare dessa vingar fick planet även en kort startsträcka, något som hade varit ett problem med de tidigare MiG-planen.
Den första provflygningen utfördes i juni 1967 och full serieproduktion startades redan i december samma år. Produktionen fortlöpte till mitten av 1980-talet då mer än 5 000 flygplan hade tillverkats.
Export
MiG-23 sålde bra till utlandet och i slutet av 1980-talet hade ett tjugotal länder planet i sina flygvapen. Några av de större köparna utanför Sovjet var Libyen och Syrien.
Idag
Idag (2007) har många länder tagit MiG-23 ur tjänst men det förblir flygande i flera länder i ett antal år till. Bl.a. Indien, Syrien, Libyen och Nordkorea har planer på att hålla MiG-23 i tjänst.
