Öppet dike
Från Rilpedia
Öppna diken är en forma av diken som ofta är trapetsformade långsträckta anordningar, som lämpar sig väl när större mängder överskottsvatten behöver ledas bort från t.ex. en åker eller en skog. Dikning är juridiskt sett en form av markavvattning.
Innehåll |
Dikesprofilen
Dikesprofilen är ofta trapetsformad, för att inte dikeskanterna ska rasa ner på dikesbotten och hindra utflödet. Släntlutningen varierar beroende på markens stabilitet, men 1:3 är nog den vanligaste släntlutningen för öppna diken. Är marken mer instabil, fordras en flackare släntlutning på kanske 1:4 eller 1:5, för att inte dikeskanterna ska rasa ner i diket och dämma upp flödet.
Återkommande rensningsbehov
Öppna diken både växer och slammar igen med tiden, var på både funktion och flödeskapacitet försämras avsevärt. Detta medför att omgivande marker lätt försumpas, med åtföljande syrgasbrist och översvämningar. För att kunna återställa både funktion och flödeskapacitet, behöver diket rensas till befintligt djup. En tumregel är att ett öppet dike bör rensas med 5-10 års mellanrum. Växer det träd och buskar längs diket, bör nerfallna grenar tas bort snarast möjligt, då de annars kan dämmer upp diket med 1-2 dm eller mer! Om inte ett öppet dike har rensats på många år (ca 30-50 år eller mer), inträder ett s.k. nytt naturtillstånd, och diket får inte rensas längre.
Notera att öppna diken inte får fördjupas ("rensas lite extra") eller breddas, för då räknas det som en ny markavvattning.
Naturvårdshänsyn
Träd som inte skuggar den omgivande jordbruksmarken, bör vara kvar av naturvårdshänsyn. Dessa träd skuggar dessutom diket, vilket kan minska igenväxningstakten och därmed även rensningsbehovet. Dock lär döda grenar och löv falla ner i diket, som därmed däms upp och följaktligen behöva rensas ofta just vid trädet. Annars försämras snabbt det öppna dikets flödeskapacitet, varpå omgivningarna riskerar att försumpas, med syrgasbrist och översvämningsrisk som följd.
Biotopskyddat odlingshinder
Öppna diken kan upplevas som ett odlingshinder av lantbrukaren, om det ligger inne i åkern. Därför har många öppna diken rörlagts (omvandlats till täckdiken) genom åren. Inom EUär numera öppna diken biotopskyddade enligt Vattendirektivet (I Sverige återfinns reglerna i kapitel 7 § 11 i miljöbalken) och får därför inte rörläggas utan särskilt tillstånd från Länsstyrelsen.
