Gunnar Biörck

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Carl Gunnar Wilhelm Biörck, född 4 april 1916 i Göteborg, död 28 oktober 1996, var en svensk professor i medicin, livmedicus, riksdagsman (moderaterna) och överläkare vid Serafimerlasarettet.

Biografi

Gunnar Biörck var son till generaldirektör Wilhelm Björk och hans hustru Lizzie Petterson. 1949 doktorerade han vid Karolinska institutet i cardiologi för sin avhandling On Myoglobin and Its Occurrence in Man; samma år utsågs han till docent där och till marinläkare 1:a graden reserv. 1950-1958 var han verksam med praktisk medicin i Lund och undervisade vid universitetet i socialmedicin. Han utnämndes därefter till professor i medicin vid Karolinska institutet, och var från 1958 överläkare vid Serafimerlasarettet. 1981 drog han sig tillbaka från sin läkargärning med ålderns rätt. Året innan hade Serafimerlasarettet lagts ner, vilket han engagerat sig mycket i för att motverka.

Biörck, som var en av sin tids främsta hjärtspecialister, var under studieåren redaktör vid Medicinska föreningens tidskrift samt dess ordförande 1938-39. För sina kunskaper blev han ledamot av läkarprognosutredningen 1959.

1965 utsågs han till livmedikus och 1968 till förste livmedikus vid Kungliga hovstaterna. 1976 valdes han in i Sveriges riksdag för moderaterna. Han kvarblev i riksdagen till 1987, och var då 71 år gammal. Sina anföranden i riksdagen gav han ut 1986.

I januari 1966 blev en intervju med Biörck i Svenska Dagbladet startskottet på den så kallade trolöshetsdebatten, där Biörck representerade värdekonservativa ideal emot den kulturradikalism som vunnit terräng. Detta var även temat i en radiointervju han gav 1961, "Vårt behov av hyfs", som utgivits i tryckt form. Han myntade även ordet politikerförakt, i en debatt han startade i Svenska Dagbladet den 23 augusti 1981.^[1]

1965 invaldes han i Royal College of Physicians, 1983 blev han Knight Commander av Royal Victorian Order. Han var hederledamot av American College of Physicians, och hedersdoktor i medicin i Helsingfors.

Bibliografi i urval

• Vårt folk och vår framtid, 1940
• On Myoglobin and Its Occurrence in Man. 1949
• Om hjärtat krånglar, 1953
• Medicin för politiker, 1953
• Sjukvårdens framtidsproblem, 1955
• Människans möjligheter, 1956
• Trends in Swedish health and welfare policy : "socialized" medicine in Sweden, 1961
• Själ och hjärta : om hälsa och sjukdom, om hjärtsjukdomar, om gränsen mellan liv och död, 1967
• På andra sidan korridoren, 1970
• Med stetoskop och värja, 1974
• Enhet och mångfald, 1974
• Contrasting concepts of ischaemic heart disease (1974 Lilly lectures, Oxford), 1975
• Några levnadsregler för klinikens läkare, 1975
• Två anföranden vid Serafimerlasarettets nedläggning, 1980
• Den medicinska beslutsprocessen (rapport), 1994

Källor

• Lars Erik Böttiger, Royal College of Physicians of London
• Vem är det 1961
• Bonniers lexikon band 2, 1993
• libris webbsök

Noter

1. ↑ Anno 81, Stockholm 1982, s. 60 f