Ida Trotzig

Från Rilpedia

Version från den 28 augusti 2008 kl. 22.29 av LA2-bot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Ida Trotzig, född 1864 i Kalmar, död 1943 i Stockholm, var en svensk konstnär, etnograf, japanolog och författare som tillbringade drygt trettio år omkring sekelskiftet 1900 i Japan.

Innehåll

I Japan

År 1888 började det stora äventyret för Ida Magnét, som då gifte sig med sin morbror Herman Trotzig och flyttade till Japan. De bosatte sig i Kobe, där Herman var polischef. Ida lärde sig japanska. Deras dotter Inez föddes 1894. Efter en del svåra år utbildade hon sig i japansk konst, historia, filosofi och religion. Av en dotter till en samuraj invigdes hon i den japanska teceremoniens hemligheter. Det var sedan nära till hands att fortsätta studierna med ikebana, den japanska konsten att ordna blommor.

Ida Trotzig hörde med konstsamlaren Didrik Bildt och diplomaten Folke Cronholm till dem som försåg Etnografiska museet med viktiga samlingar av japanalia. Trotzig är kanske den intressantaste av dessa. Från hemmet i Kobe skickade hon resebrev och artiklar. Hon kom att skriva flera böcker om japanska ämnen, först ett urval japanska sagor, som Trotzig gjorde 1911 för Barnbiblioteket Saga (nr 40). Trotzig var examinerad mästare i chadō (茶道), "téets väg" och gav 1911 ut en bok i ämnet med förord av Sven Hedin[1].

Åter i Sverige

Efter återkomsten till Sverige 1921, då hon hade vistats i Japan i över trettio år, fortsatte hon att både skriva och hålla föredrag om japanska kulturföreteelser. Trotzig hade fått stor kunskap inom japansk teceremoni och hon blev den första som på allvar sökte introducera denna teceremoni i Sverige. Trotzig, blev anställd av tefirman James Lundgren & Co år 1921. Genom skrifter och föredrag i skolor och föreningar fick hon upp svenskarnas intresse att dricka te. Hon var en av grundarna till Japanska tehuset vid Etnografiska museet i Stockholm.

Efter Trotzigs död 1943 blev en stor del av hennes efterlämnade manuskript, artiklar och anteckningar deponerade på Etnografiska museet i Stockholm. Där fanns bland annat ett icke publicerat manuskript om japanska blomsterarrangemang, skrivet i början av 1920-talet, som blev utgivet 1990. Boken beskriver ingående ikebana, både rent tekniska saker, hur man preparerar blommor och arrangerar dem och tankevärlden bakom blomsterkonsten, symboliken med japanernas säregna känsla för naturen.

Dottern Inez gifte sig 1917 med direktör Sven Stenberg, som då arbetade i Japan. Deras dotter Gaby Stenberg föddes visserligen i Tokyo i Japan 1923, men flyttade med föräldrarna till Sverige redan samma år.

Bibliografi

  • Gaby Stenberg-Koch; Japanska sagor samlade av Ida Trotzig, Bonnier-Carlsen AB, (Stockholm 1911). I samarbete med Etnografiska museet (1996). ISBN 91-638-3332-8
  • Japansk blomsterkonst, Bokförlaget Signum i Lund AB (1990). ISBN 91-87896-04-4

Referenser

  1. Ida Trotzig; Cha-No-Yu Japanernas Teceremoni, Populära Etnologiska Skrifter 9. Cederquists Grafiska AB, Stockholm 1911.
Personliga verktyg