Löwen (adelsätt)
Från Rilpedia
Löwen, svensk adlig ätt, härstammande från Estland, vars äldste, säkert belagde, stamfar är befallningsmannen i Goldenbecks socken i Estland, ryttmästaren Gerhard (Gerdt) Löwe (död 1609).
Ätten blev naturaliserad i Sverige med hans söner Gerhard och Fredrik Löwe som erhöll vapenförbättring 1649. Den senare, död som lantråd i Estland, var en tapper krigare under Trettioåriga kriget och under Karl X Gustavs dagar, då han med en ringa styrka besegrade en rysk styrka om 30.000 man och som år 1657 blev generallöjtnant. Barnen kallade sig von Löwen.
En av Fredriks sonsöner, Otto Vilhelm von Löwen (1659-1712), blev överste för Upplands regemente år 1698 och lär ha varit den förste som satte foten i land vid Karl XII:s landstigning på Själland år (1700). Han utnämndes 1705 till landshövding i Västerbotten och Lappmarken. Av Ottos Vilhelms söner, vilka kallade sig Löwen, blev
- Axel Löwen (1686-1772) friherre 1731 och greve 1751 (grenen utslocknad 1926),
- Johan Löwen (1697-1775) president i Kammarrevisionen 1755-1765 och i Statskontoret1703-1772 friherre 1751 (släktgrenen utslocknad med densamma 1775) samt
- Fabian Löwen (1699-1773) friherre 1766 (vars gren fortlever). Adliga ätten är utgången.
Den nu levande friherrliga grenen (vars huvudman skall bära namnet Trolle-Löwen) innehar flera fideikommissegendomar i Södermanland. Släkten immatrikulerades 1746 på estländska riddarhuset, men är numera utslocknad i Estland.
Källor
- Nordisk familjebok, andra upplagan
- Sveriges adelskalender
