Justitium
Från Rilpedia
Version från den 9 december 2007 kl. 15.42 av PixelBot (Diskussion)
Texten från svenska Wikipedia
Justitium, lat., var inom romersk rätt benämningen på ett upphörande av domstolarnas verksamhet till följd av förhållanden, som var oberoende av deras vilja, till exempel krig, farsot o.s.v. I moderna termer motsvaras detsamma av undantagstillstånd.
Då under justitium parterna saknade möjlighet att fullfölja sin rätt, så inräknades inte den tid, under vilken justitium varade, i de frister, som annars var bestämda för vissa rättsliga handlingar (jfr moratorium).
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
