Montage
Från Rilpedia
Montage Det grundläggande i montage är att meningen i ett konstverk eller film skapas i sambandet mellan bilder och inte i de enkla bilderna, det baseras på en ordning av bilder i tid och rum. Redan med D.W. Griffith’s film Intolerance (1916) introducerades montage som en medveten metod i cinematografin och enligt Bazin var det detta som “ …gave birth to film as an art, setting it apart from mere animated photography, in short, creating a language.” Det finns en uppsjö av olika sorters montage men de tre tydligaste är parallel montage, accelerated montage and montage by attraction. Kort förklarat ger parallel montage intrycket av två olika händelser som sker på geografiskt två olika platser inträffar samtidigt genom att växla mellan bilderna. I accelerating montage uppstår en illusion av ökad hastighet genom att förkorta längden på filmklippen. Montage of attraction är den mest kontroversiella formen av montage och använder sig utav en sammansätting av ibland till synes helt olika bilder för att betona en känsla/mening/koncept eller för att framkalla något nytt. Denna form av montage användes och utvecklades i sin mest extrema form av Sovjetiska filminstruktörer och Sergei Eisenstein i synnerhet. In Eisenstein’s essä Bortom Filmbilden / Za kadrom, skriver han om hur två koncept/bilder skapar ett tredje, att det inte är en kombination eller en sammansmältning av de två utan att det skapas något helt nytt; 1+1=3.
Idag finns koncept så som ontological montage, stilistiskt montage och rumslig montage. Ontologiskt montage kan förklaras som samexistensen av ontologiska olika element under samma tidsrum, stilistiskt montage innebär att man samlar olika medium eller stilar i samma film, rumslig montage betonar att samansättningen av bilderna uppstår i det fysiska rummet. Dock finns en risk att montage appliceras på all form av sammanblandningar av bilder och som följd urholkas termen.
Montage är i första hand kopplat till film men används även i andra konstformer så som collage, konst i bokform, installationer.
Referenser
- Bazin Andre (1971) The Evolution of the Language of Cinema, i What is Cinema?, Ed. Bill Nicholas, University of California Press, Berkeley California
- Eisenstein Sergei (2004) Bortom Filmbilden, Konst och Film –texter före 1970 (1), Skriftstiftelsen Kairos, Raster Förlag
- Manovich Lev (2001) The Language of New Media[1], the MIT Press, Cambridge, Massachuseetts
