Hellenism
Från Rilpedia
Hellenism är en term i antik historia som avser övergången från en grekisk kultur som dominerades av etniska greker till en kultur som dominerades av människor som talade grekiska men hade skiftande etnisk bakgrund.
En äldre betydelse av ordet är den språk- och bildningsriktning som representeras av hellenisterna och i mer vidsträckt mening den som var rådande i de vid delningen av Alexander den stores världsvälde bildade så kallade hellenistiska rikena (se nedan).
Innehåll |
Grekisk hellenism
Den hellenistiska perioden i Greklands historia var mellan 323 f.Kr., Alexander den stores död, och Roms erövring av Grekland 146 f.Kr. Alexanders erövringar spred det grekiska kulturella inflytandet över stora delar av Främre Orienten och utgjorde grunden för hellenismen. Den hellenistiska perioden innebar också en övergång från en tid ledd av stadsstater till en dominerad av monarkier.
Grekiska hellenismen föregicks av perioden Antika Grekland 776 f.Kr. - 323 f.Kr. och följdes av perioden Grekland under Rom 146 f.Kr. till år 330. Hellenismen är en blandning av grekisk och orientalisk kultur.
 |
Detta korta avsnitt behöver utökas. |
Hellenistisk konst
- Huvudartikel: Hellenistisk konst
Med hellenistisk konst avses den grekiska konst som producerades omkring 300–30 f.Kr. Under den hellenistiska perioden ändrade den grekiska kulturen karaktär och upptog starka influenser österifrån, särskilt från Persien. Greker bosätter sig i de erövrade områdena och städer som Antiokia, Pergamon och Alexandria blir nya centra för grekisk kultur.
Hellenister i äldre betydelse
Hellenister (grekiska hellenistai) kallades av forntidens greker de främlingar, som tillägnat sig grekiskt språk och grekisk kultur, särskilt grekisktalande judar[källa behövs]. Redan efter Jerusalems första förstöring genom Nebukadnessar (586 f.Kr.) utvandrade ett stort antal judar till Egypten. Den judiska kolonin därstädes förstärktes genom en ny utvandring under Alexander den stores tid. Det av honom grundlagda Alexandrias befolkning utgjordes från början till en ej obetydlig del av judar. Dessa antog snart grekiskt språk och rönte stort inflytande i den grekiska bildningen, ty greker hade redan under den sista egyptiska dynastin (från mitten av 600-talet f.Kr.) i betydligt antal börjat bosätta sig i denna del av Egypten. Under de första ptoleméerna (tiden efter 323 f.Kr.) hade judarna i Egypten redan hunnit så mycket glömma hebreiskan, att de behövde en grekisk bibelöversättning, den s.k. Septuaginta. Påverkade av grekisk bildning och filosofi, höll hellenisterna ej så strängt som judarna i Palestina på sin religions yttre former och ceremonier, utan tolkade dess läror på ett friare och mera andligt sätt.
Genom hellenisterna förmedlades spridandet av monoteistiska religionsåsikter inom hednavärlden likasom även upptagandet av dess bildningselement bland de kristna. Med tiden kom ordet hellenist att användas i betydelsen "lärd kännare av det forngrekiska språket och litteraturen".
De hellenistiska rikena
- Seleukiderna i Syrien med huvudstad i Antiokia och Seleukia
- Ptoleméerna i Egypten med huvudstad i Alexandria
- Makedonien med huvudstaden Pella och det egentliga Grekland (Epirus, Jonien, Dorien m.m.)
Se även
Externa länkar
- Tel Dor Excavation Project, The Hellenization of the East, The Hebrew University of Jerusalem, 10 juli 2007
- Berkeley, How Great Was Alexander? New Research Challenges His Cultural Impact, University of California, 13 mars 2003
- Lee, Dye. Study Suggests Alexander Not So Great, del 1 av 4, ABC News 19 juni
- Eugene N. Borza. Ethnicity and Cultural Policy at Alexander’s Court (pp.149-58), Makedonika 1995
- Wikimedia Commons har media som rör Hellenism
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
