Allmän rösträtt
Från Rilpedia
Allmän rösträtt innebär att varje medborgare i en stat, eller varje kommunmedlem i en kommun, har en ovillkorlig rätt att delta i politiska val inom vederbörande politisk enhet.
Den allmänna rösträtten kan endast villkoras av viss uppnådd ålder. Det förhållandet att personer intagna på fängelse, frigivna fångar, personer som befinner sig i konkurs och personer som på grund av minskade själsförmögenheter är omyndigförklarade anses sakna rösträtt, anses vanligen inte innebära att rösträtten upphört att vara allmän. Om däremot sådana krav ställs, som att den röstande ska ha genomfört värnplikt eller ha avlagt ett för rösträtten särskilt kunskapsprov anses däremot vanligen innebära att rösträtten inte är allmän.
I början av 1900-talet hade mindre än var tionde svensk rösträtt. För att få rösta krävdes hög inkomst eller förmögenhet.
I modern tid förekommer det mycket sällan att rösträtten inskränks på grund av kön. I västerländska samhällen anses inte inskränkning på grund av kön längre vara godtagbart. Där kvinnor generellt saknar rösträtt förekommer uttrycket "allmän rösträtt för män". Om samtliga röstberättigade i ett system med allmän rösträtt för båda könen också har lika stor rösträtt används uttrycket "allmän och lika rösträtt". Allmän rösträtt i Sverige tillkom 1945, då även människor på fattigvården fick rösta.
