Världsmästerskapet i fotboll 1974
Från Rilpedia
| Deltagande nationer • Kval • Huvudturnering |
96 16 |
| Datum | 13 juni – 7 juli 1974 |
| Värd | Västtyskland |
| Spelplatser | Berlin, Dortmund, Düsseldorf, Frankfurt am Main, Gelsenkirchen, Hamburg, Hannover, München, Stuttgart |
| Placeringar • Guld • Silver • Brons |
Västtyskland Nederländerna Polen |
| Matcher | 38 |
| Mål • Målsnitt |
97 2,55 per match |
| Publik • Publiksnitt |
1 774 022 46 685 per match |
| Flest mål | Grzegorz Lato (POL), 7 mål |
Världsmästerskapet i fotboll 1974
Vid VM-slutspelet 1974 låg favoritskapet på hemmanationen Västtyskland men Nederländerna gjorde starkt intryck och finalen kom att stå mellan dessa länder. I Västtyskland återfanns Franz Beckenbauer och i Nederländerna Johan Cruyff, två av världens bästa fotbollsspelare genom tiderna. Polen tog sin första medalj i ett VM-slutspel.
Innehåll |
VM-finalen 1974
I finalen chocköppnade det holländska laget genom att redan efter en minut ta ledningen på straff, slagen av Johan Neeskens mitt i målet. Tyskarna kunde kvittera på just straff i mitten av den andra halvleken. Båda lagen hade chanser. Matchen avgjordes i slutet av första halvleken då måltjuven Gerd Müller genom en strumprullare gjorde 2-1. Under den andra halvleken pressade holländarna på för en kvittering men tyskarna kunde hålla undan och ta Västtysklands andra VM-guld (det första 1954). Under turneringen förlorade tyskarna en enda match - mot rivalerna i DDR.
Kval
Spelartrupper
Spelplatser
| Arena | Ort | Kapacitet | Byggd |
| Olympiastadion | Berlin | ? | 1936 |
| Westfalenstadion | Dortmund | ? | 1974 |
| Rheinstadion | Düsseldorf | ? | ? |
| Waldstadion | Frankfurt am Main | ? | ? |
| Parkstadion | Gelsenkirchen | ? | ? |
| Volksparkstadion | Hamburg | ? | ? |
| Niedersachsenstadion | Hannover | ? | ? |
| Olympiastadion | München | ? | ? |
| Neckarstadion | Stuttgart | ? | ? |
Deltagare
Grupp 1 |
Grupp 2 |
Grupp 3 |
Grupp 4 |
Resultat
Gruppspel 1
Grupp 1
| # | Land | M | V | O | F | GM | IM | +/- | P
 William Ewart Gladstone, 1809–1898, var en brittisk liberal politiker, premiärminister 1868–1874, 1880–1885, 1886 samt 1892–1894. Han räknas som en av de verkligt stora premiärministrarna och var en mycket skicklig talare. Gladstone stödde inledningsvis sydstaterna i det amerikanska inbördeskriget (1861–65). Under sina sista perioder som partiledare för det liberala partiet och som premiärminister blev han alltmer isolerad på grund av sin kamp för självstyre för Irland. Han utkämpade flera politiska dueller och valkampanjer mot sin likaledes stora motståndare Benjamin Disraeli. William Ewart Gladstone, 1809–1898, var en brittisk liberal politiker, premiärminister 1868–1874, 1880–1885, 1886 samt 1892–1894. Han räknas som en av de verkligt stora premiärministrarna och var en mycket skicklig talare. Gladstone stödde inledningsvis sydstaterna i det amerikanska inbördeskriget (1861–65). Under sina sista perioder som partiledare för det liberala partiet och som premiärminister blev han alltmer isolerad på grund av sin kamp för självstyre för Irland. Han utkämpade flera politiska dueller och valkampanjer mot sin likaledes stora motståndare Benjamin Disraeli. William Ewart Gladstone, 1809–1898, var en brittisk liberal politiker, premiärminister 1868–1874, 1880–1885, 1886 samt 1892–1894. Han räknas som en av de verkligt stora premiärministrarna och var en mycket skicklig talare. Gladstone stödde inledningsvis sydstaterna i det amerikanska inbördeskriget (1861–65). Under sina sista perioder som partiledare för det liberala partiet och som premiärminister blev han alltmer isolerad på grund av sin kamp för självstyre för Irland. Han utkämpade flera politiska dueller och valkampanjer mot sin likaledes stora motståndare Benjamin Disraeli. William Ewart Gladstone, 1809–1898, var en brittisk liberal politiker, premiärminister 1868–1874, 1880–1885, 1886 samt 1892–1894. Han räknas som en av de verkligt stora premiärministrarna och var en mycket skicklig talare. Gladstone stödde inledningsvis sydstaterna i det amerikanska inbördeskriget (1861–65). Under sina sista perioder som partiledare för det liberala partiet och som premiärminister blev han alltmer isolerad på grund av sin kamp för självstyre för Irland. Han utkämpade flera politiska dueller och valkampanjer mot sin likaledes stora motståndare Benjamin Disraeli. |
|---|
| 14 juni: | Västtyskland | — | Chile | 1-0 | (1-0) |
| Paul Breitner (17) | |||||
| 14 juni: | Östtyskland | — | Australien | 2-0 | (0-0) |
| Curran (sm) (58) Joachim Streich (72) |
|||||
| 18 juni: | Västtyskland | — | Australien | 3-0 | (2-0) |
| Wolfgang Overath (12) Bernhard Cullmann (32) Gerd Müller (53) |
|||||
| 18 juni: | Östtyskland | — | Chile | 1-1 | (0-0) |
| Martin Hoffmann (55) | Sergio Ahumada (69) | ||||
| 22 juni: | Australien | — | Chile | 0-0 | (0-0) |
| 22 juni: | Östtyskland | — | Västtyskland | 1-0 | (0-0) |
| Jürgen Sparwasser (76) |
Grupp 2
| # | Land | M | V | O | F | GM | IM | +/- | P
William Ewart Gladstone, 1809–1898, var en brittisk liberal politiker, premiärminister 1868–1874, 1880–1885, 1886 samt 1892–1894. Han räknas som en av de verkligt stora premiärministrarna och var en mycket skicklig talare. Gladstone stödde inledningsvis sydstaterna i det amerikanska inbördeskriget (1861–65). Under sina sista perioder som partiledare för det liberala partiet och som premiärminister blev han alltmer isolerad på grund av sin kamp för självstyre för Irland. Han utkämpade flera politiska dueller och valkampanjer mot sin likaledes stora motståndare Benjamin Disraeli. William Ewart Gladstone, 1809–1898, var en brittisk liberal politiker, premiärminister 1868–1874, 1880–1885, 1886 samt 1892–1894. Han räknas som en av de verkligt stora premiärministrarna och var en mycket skicklig talare. Gladstone stödde inledningsvis sydstaterna i det amerikanska inbördeskriget (1861–65). Under sina sista perioder som partiledare för det liberala partiet och som premiärminister blev han alltmer isolerad på grund av sin kamp för självstyre för Irland. Han utkämpade flera politiska dueller och valkampanjer mot sin likaledes stora motståndare Benjamin Disraeli. William Ewart Gladstone, 1809–1898, var en brittisk liberal politiker, premiärminister 1868–1874, 1880–1885, 1886 samt 1892–1894. Han räknas som en av de verkligt stora premiärministrarna och var en mycket skicklig talare. Gladstone stödde inledningsvis sydstaterna i det amerikanska inbördeskriget (1861–65). Under sina sista perioder som partiledare för det liberala partiet och som premiärminister blev han alltmer isolerad på grund av sin kamp för självstyre för Irland. Han utkämpade flera politiska dueller och valkampanjer mot sin likaledes stora motståndare Benjamin Disraeli. William Ewart Gladstone, 1809–1898, var en brittisk liberal politiker, premiärminister 1868–1874, 1880–1885, 1886 samt 1892–1894. Han räknas som en av de verkligt stora premiärministrarna och var en mycket skicklig talare. Gladstone stödde inledningsvis sydstaterna i det amerikanska inbördeskriget (1861–65). Under sina sista perioder som partiledare för det liberala partiet och som premiärminister blev han alltmer isolerad på grund av sin kamp för självstyre för Irland. Han utkämpade flera politiska dueller och valkampanjer mot sin likaledes stora motståndare Benjamin Disraeli. |
|---|
| 13 juni: | Brasilien | — | Jugoslavien | 0-0 | (0-0) |
| 14 juni: | Skottland | — | Zaïre | 2-0 | (2-0) |
| Peter Lorimer (26) Joe Jordan (34) |
|||||
| 18 juni: | Jugoslavien | — | Zaïre | 9-0 | (6-0) |
| Dušan Bajević (8, 30, 81) Dragan Džajić (14) Ivica Šurjak (18) Josip Katalinski (22) Vladislav Bogićević (35) Branko Oblak (61) Ilija Petković (65) |
|||||
| 18 juni: | Brasilien | — | Skottland | 0-0 | (0-0) |
| 22 juni: | Skottland | — | Jugoslavien | 1-1 | (0-0) |
| Joe Jordan (90+5) | Stanislav Karasi (81) | ||||
| 22 juni: | Brasilien | — | Zaïre | 3-0 | (1-0) |
| Jairzinho (12) Roberto Rivelino (66) Valdomiro (79) |
Grupp 3
| # | Land | M | V | O | F | GM | IM | +/- | P
William Ewart Gladstone, 1809–1898, var en brittisk liberal politiker, premiärminister 1868–1874, 1880–1885, 1886 samt 1892–1894. Han räknas som en av de verkligt stora premiärministrarna och var en mycket skicklig talare. Gladstone stödde inledningsvis sydstaterna i det amerikanska inbördeskriget (1861–65). Under sina sista perioder som partiledare för det liberala partiet och som premiärminister blev han alltmer isolerad på grund av sin kamp för självstyre för Irland. Han utkämpade flera politiska dueller och valkampanjer mot sin likaledes stora motståndare Benjamin Disraeli. William Ewart Gladstone, 1809–1898, var en brittisk liberal politiker, premiärminister 1868–1874, 1880–1885, 1886 samt 1892–1894. Han räknas som en av de verkligt stora premiärministrarna och var en mycket skicklig talare. Gladstone stödde inledningsvis sydstaterna i det amerikanska inbördeskriget (1861–65). Under sina sista perioder som partiledare för det liberala partiet och som premiärminister blev han alltmer isolerad på grund av sin kamp för självstyre för Irland. Han utkämpade flera politiska dueller och valkampanjer mot sin likaledes stora motståndare Benjamin Disraeli. William Ewart Gladstone, 1809–1898, var en brittisk liberal politiker, premiärminister 1868–1874, 1880–1885, 1886 samt 1892–1894. Han räknas som en av de verkligt stora premiärministrarna och var en mycket skicklig talare. Gladstone stödde inledningsvis sydstaterna i det amerikanska inbördeskriget (1861–65). Under sina sista perioder som partiledare för det liberala partiet och som premiärminister blev han alltmer isolerad på grund av sin kamp för självstyre för Irland. Han utkämpade flera politiska dueller och valkampanjer mot sin likaledes stora motståndare Benjamin Disraeli. William Ewart Gladstone, 1809–1898, var en brittisk liberal politiker, premiärminister 1868–1874, 1880–1885, 1886 samt 1892–1894. Han räknas som en av de verkligt stora premiärministrarna och var en mycket skicklig talare. Gladstone stödde inledningsvis sydstaterna i det amerikanska inbördeskriget (1861–65). Under sina sista perioder som partiledare för det liberala partiet och som premiärminister blev han alltmer isolerad på grund av sin kamp för självstyre för Irland. Han utkämpade flera politiska dueller och valkampanjer mot sin likaledes stora motståndare Benjamin Disraeli. |
|---|
| 15 juni: | Nederländerna | — | Uruguay | 2-0 | (1-0) |
| Johnny Rep (7, 86) | |||||
| 15 juni: | Sverige | — | Bulgarien | 0-0 | (0-0) |
| 19 juni: | Bulgarien | — | Uruguay | 1-1 | (0-0) |
| Hristo Bonev (75) | Elbio Pavoni (87) | ||||
| 19 juni: | Nederländerna | — | Sverige | 0-0 | (0-0) |
| 23 juni: | Nederländerna | — | Bulgarien | 4-1 | (2-0) |
| Johan Neeskens (str 5, str 45) Johnny Rep (71) Theo de Jong (88) |
Krol (sm) (78) | ||||
| 23 juni: | Sverige | — | Uruguay | 3-0 | (0-0) |
| Ralf Edström (46, 77) Roland Sandberg (74) |
Grupp 4
| # | Land | M | V | O | F | GM | IM | +/- | P
William Ewart Gladstone, 1809–1898, var en brittisk liberal politiker, premiärminister 1868–1874, 1880–1885, 1886 samt 1892–1894. Han räknas som en av de verkligt stora premiärministrarna och var en mycket skicklig talare. Gladstone stödde inledningsvis sydstaterna i det amerikanska inbördeskriget (1861–65). Under sina sista perioder som partiledare för det liberala partiet och som premiärminister blev han alltmer isolerad på grund av sin kamp för självstyre för Irland. Han utkämpade flera politiska dueller och valkampanjer mot sin likaledes stora motståndare Benjamin Disraeli. William Ewart Gladstone, 1809–1898, var en brittisk liberal politiker, premiärminister 1868–1874, 1880–1885, 1886 samt 1892–1894. Han räknas som en av de verkligt stora premiärministrarna och var en mycket skicklig talare. Gladstone stödde inledningsvis sydstaterna i det amerikanska inbördeskriget (1861–65). Under sina sista perioder som partiledare för det liberala partiet och som premiärminister blev han alltmer isolerad på grund av sin kamp för självstyre för Irland. Han utkämpade flera politiska dueller och valkampanjer mot sin likaledes stora motståndare Benjamin Disraeli. William Ewart Gladstone, 1809–1898, var en brittisk liberal politiker, premiärminister 1868–1874, 1880–1885, 1886 samt 1892–1894. Han räknas som en av de verkligt stora premiärministrarna och var en mycket skicklig talare. Gladstone stödde inledningsvis sydstaterna i det amerikanska inbördeskriget (1861–65). Under sina sista perioder som partiledare för det liberala partiet och som premiärminister blev han alltmer isolerad på grund av sin kamp för självstyre för Irland. Han utkämpade flera politiska dueller och valkampanjer mot sin likaledes stora motståndare Benjamin Disraeli. William Ewart Gladstone, 1809–1898, var en brittisk liberal politiker, premiärminister 1868–1874, 1880–1885, 1886 samt 1892–1894. Han räknas som en av de verkligt stora premiärministrarna och var en mycket skicklig talare. Gladstone stödde inledningsvis sydstaterna i det amerikanska inbördeskriget (1861–65). Under sina sista perioder som partiledare för det liberala partiet och som premiärminister blev han alltmer isolerad på grund av sin kamp för självstyre för Irland. Han utkämpade flera politiska dueller och valkampanjer mot sin likaledes stora motståndare Benjamin Disraeli. |
|---|
| 15 juni: | Italien | — | Haiti | 3-1 | (0-0) |
| Gianni Rivera (52) Benetti (66) Pietro Anastasi (79) |
Emmanuel Sanon (46) | ||||
| 15 juni: | Polen | — | Argentina | 3-2 | (2-0) |
| Grzegorz Lato (7, 62) Andrzej Szarmach (8) |
Ramon Heredia (60) Carlos Babington (66) |
||||
| 19 juni: | Italien | — | Argentina | 1-1 | (1-1) |
| Perfumo (sm) (35) | René Houseman (19) | ||||
| 19 juni: | Polen | — | Haiti | 7-0 | (5-0) |
| Grzegorz Lato (17, 87) Kazimierz Deyna (18) Andrzej Szarmach (30, 34, 50) Jerzy Gorgoń (31) |
|||||
| 23 juni: | Argentina | — | Haiti | 4-1 | (2-0) |
| Héctor Yazalde (15, 68) René Houseman (18) Ruben Ayala (55) |
Emmanuel Sanon (63) | ||||
| 23 juni: | Polen | — | Italien | 2-1 | (2-0) |
| Andrzej Szarmach (38) Kazimierz Deyna (45) |
Fabio Capello (86) |
Gruppspel 2
Grupp A
| # | Land | M | V | O | F | GM | IM | +/- | P
William Ewart Gladstone, 1809–1898, var en brittisk liberal politiker, premiärminister 1868–1874, 1880–1885, 1886 samt 1892–1894. Han räknas som en av de verkligt stora premiärministrarna och var en mycket skicklig talare. Gladstone stödde inledningsvis sydstaterna i det amerikanska inbördeskriget (1861–65). Under sina sista perioder som partiledare för det liberala partiet och som premiärminister blev han alltmer isolerad på grund av sin kamp för självstyre för Irland. Han utkämpade flera politiska dueller och valkampanjer mot sin likaledes stora motståndare Benjamin Disraeli. William Ewart Gladstone, 1809–1898, var en brittisk liberal politiker, premiärminister 1868–1874, 1880–1885, 1886 samt 1892–1894. Han räknas som en av de verkligt stora premiärministrarna och var en mycket skicklig talare. Gladstone stödde inledningsvis sydstaterna i det amerikanska inbördeskriget (1861–65). Under sina sista perioder som partiledare för det liberala partiet och som premiärminister blev han alltmer isolerad på grund av sin kamp för självstyre för Irland. Han utkämpade flera politiska dueller och valkampanjer mot sin likaledes stora motståndare Benjamin Disraeli. William Ewart Gladstone, 1809–1898, var en brittisk liberal politiker, premiärminister 1868–1874, 1880–1885, 1886 samt 1892–1894. Han räknas som en av de verkligt stora premiärministrarna och var en mycket skicklig talare. Gladstone stödde inledningsvis sydstaterna i det amerikanska inbördeskriget (1861–65). Under sina sista perioder som partiledare för det liberala partiet och som premiärminister blev han alltmer isolerad på grund av sin kamp för självstyre för Irland. Han utkämpade flera politiska dueller och valkampanjer mot sin likaledes stora motståndare Benjamin Disraeli. William Ewart Gladstone, 1809–1898, var en brittisk liberal politiker, premiärminister 1868–1874, 1880–1885, 1886 samt 1892–1894. Han räknas som en av de verkligt stora premiärministrarna och var en mycket skicklig talare. Gladstone stödde inledningsvis sydstaterna i det amerikanska inbördeskriget (1861–65). Under sina sista perioder som partiledare för det liberala partiet och som premiärminister blev han alltmer isolerad på grund av sin kamp för självstyre för Irland. Han utkämpade flera politiska dueller och valkampanjer mot sin likaledes stora motståndare Benjamin Disraeli. |
|---|
| 26 juni: | Nederländerna | — | Argentina | 4-0 | (2-0) |
| Johan Cruyff (10, 90) Ruud Krol (25) Johnny Rep (73) |
|||||
| 26 juni: | Brasilien | — | Östtyskland | 1-0 | (0-0) |
| Roberto Rivelino (60) | |||||
| 30 juni: | Argentina | — | Brasilien | 1-2 | (1-1) |
| Miguel Brindisi (35) | Roberto Rivelino (32) Jairzinho (49) |
||||
| 30 juni: | Östtyskland | — | Nederländerna | 0-2 | (0-1) |
| Johan Neeskens (13) Robert Rensenbrink (59) |
|||||
| 3 juli: | Argentina | — | Östtyskland | 1-1 | (1-1) |
| René Houseman (20) | Joachim Streich (14) | ||||
| 3 juli: | Nederländerna | — | Brasilien | 2-0 | (0-0) |
| Johan Neeskens (50) Johan Cruyff (65) |
Grupp B
| # | Land | M | V | O | F | GM | IM | +/- | P
William Ewart Gladstone, 1809–1898, var en brittisk liberal politiker, premiärminister 1868–1874, 1880–1885, 1886 samt 1892–1894. Han räknas som en av de verkligt stora premiärministrarna och var en mycket skicklig talare. Gladstone stödde inledningsvis sydstaterna i det amerikanska inbördeskriget (1861–65). Under sina sista perioder som partiledare för det liberala partiet och som premiärminister blev han alltmer isolerad på grund av sin kamp för självstyre för Irland. Han utkämpade flera politiska dueller och valkampanjer mot sin likaledes stora motståndare Benjamin Disraeli. William Ewart Gladstone, 1809–1898, var en brittisk liberal politiker, premiärminister 1868–1874, 1880–1885, 1886 samt 1892–1894. Han räknas som en av de verkligt stora premiärministrarna och var en mycket skicklig talare. Gladstone stödde inledningsvis sydstaterna i det amerikanska inbördeskriget (1861–65). Under sina sista perioder som partiledare för det liberala partiet och som premiärminister blev han alltmer isolerad på grund av sin kamp för självstyre för Irland. Han utkämpade flera politiska dueller och valkampanjer mot sin likaledes stora motståndare Benjamin Disraeli. William Ewart Gladstone, 1809–1898, var en brittisk liberal politiker, premiärminister 1868–1874, 1880–1885, 1886 samt 1892–1894. Han räknas som en av de verkligt stora premiärministrarna och var en mycket skicklig talare. Gladstone stödde inledningsvis sydstaterna i det amerikanska inbördeskriget (1861–65). Under sina sista perioder som partiledare för det liberala partiet och som premiärminister blev han alltmer isolerad på grund av sin kamp för självstyre för Irland. Han utkämpade flera politiska dueller och valkampanjer mot sin likaledes stora motståndare Benjamin Disraeli. William Ewart Gladstone, 1809–1898, var en brittisk liberal politiker, premiärminister 1868–1874, 1880–1885, 1886 samt 1892–1894. Han räknas som en av de verkligt stora premiärministrarna och var en mycket skicklig talare. Gladstone stödde inledningsvis sydstaterna i det amerikanska inbördeskriget (1861–65). Under sina sista perioder som partiledare för det liberala partiet och som premiärminister blev han alltmer isolerad på grund av sin kamp för självstyre för Irland. Han utkämpade flera politiska dueller och valkampanjer mot sin likaledes stora motståndare Benjamin Disraeli. |
|---|
| 26 juni: | Jugoslavien | — | Västtyskland | 0-2 | (0-1) |
| Paul Breitner (39) Gerd Müller (82) |
|||||
| 26 juni: | Sverige | — | Polen | 0-1 | (0-1) |
| Grzegorz Lato (43) | |||||
| 30 juni: | Polen | — | Jugoslavien | 2-1 | (1-1) |
| Kazimierz Deyna (str 24) Grzegorz Lato (62) |
Stanislav Karasi (43) | ||||
| 30 juni: | Västtyskland | — | Sverige | 4-2 | (0-1) |
| Wolfgang Overath (51) Rainer Bonhof (52) Jürgen Grabowski (76) Uli Hoeness (str 89) |
Ralf Edström (24) Roland Sandberg (53) |
||||
| 3 juli: | Polen | — | Västtyskland | 0-1 | (0-0) |
| Gerd Müller (76) | |||||
| 3 juli: | Sverige | — | Jugoslavien | 2-1 | (1-1) |
| Ralf Edström (29) Conny Torstensson (85) |
Ivica Surjak (27) |
Slutspel
Bronsmatch
| 6 juli: | Polen | — | Brasilien | 1-0 | (0-0) |
| Grzegorz Lato (76) |
Final
| 7 juli: | Västtyskland | — | Nederländerna | 2-1 | (2-1) |
| Paul Breitner (str 25) Gerd Müller (43) |
Johan Neeskens (str 1) |
Västtyskland: Sepp Maier – Franz Beckenbauer – Berti Vogts, Georg Schwarzenbeck, Paul Breitner – Uli Hoeneß, Rainer Bonhof, Wolfgang Overath – Bernd Hölzenbein, Gerd Müller, Jürgen Grabowski.
Nederländerna: Jan Jongbloed – Wim Suurbier, Wim Rijsbergen, Arie Haan, Ruud Krol – Wim Jansen, Johan Neeskens, Willem van Hanegem – Johnny Rep, Johan Cruyff, Robert Rensenbrink.
VM-profiler
- Västtyskland: Franz Beckenbauer, Paul Breitner, Sepp Maier, Gerd Müller
- Nederländerna: Johan Cruyff, Johan Neeskens, Johnny Rep
- Polen: Kazimierz Deyna, Robert Gadocha, Grzegorz Lato, Andrzej Szarmach, Jan Tomaszewski
- Brasilien: Jairzinho, Luis Pereira, Roberto Rivelino
- Sverige: Ralf Edström, Ronnie Hellström, Roland Sandberg
- Östtyskland: Jürgen Sparwasser
- Chile: Elías Figueroa
- Skottland: Billy Bremner
Världslaget
Ronnie Hellström – Luis Pereira, Franz Beckenbauer, Elias Figueroa, Paul Breitner – Billy Bremner, Johan Neeskens – Grzegorz Lato, Johan Cruyff, Gerd Müller, Robert Gadocha.
|
||||||||
