Edvin Engström
Från Rilpedia
Edvin Engström, född 18 oktober 1890 i Stockholm, död 27 april 1971 i Stockholm,[1] var en svensk arkitekt, chef för Egnahemsbyrån vid Stockholms stads Fastighetskontor från 1925, och var även verksam som privatpraktiserande arkitekt.
Innehåll |
Uppväxt och utbildning
Edvin Engströms far var byggmästare och bland annat engagerad i uppförandet av Cirkus på Djurgården i Stockholm. Edvin Engström ville egentligen bli sjökapten, men utbildade sig till byggnadsingenjör vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, där han tog examen som arkitekt 1920. Hos Källgren och Hammarlings ritkontor vid Stureplan hade han sin första arbetsplats och redan 1913 var han anställd av Stockholm stads fastighetskontor som extra ingenjör. År 1925 blev han föreståndare för Egnahemsbyrån vid Fastihetskontorets husbyggnadsavdelning.
Liv och verk
Engström, som arbetade i mer än 45 år med Stockholms utbyggnad, är upphovsman till tusentals byggnader, framförallt i Stockholms förortsmiljöer där han ritade småhus, villor, en mängd olika typhus för självbyggeri (se till exempel Norra Ängby och Tallkrogen) samt hyreshus. Över 5 000 småhus är han upphovsman till, flerfamiljshusen är flera hundra. Att han kunde hålla ett så högt arbetstempo berodde i hög grad på duktiga medarbetare, som fullföljde och renritade projekten från hans skisser. Trots den höga produktionstakten präglas dock alla hans arbeten av goda tekniska, funktionella och estetiska kvaliteter[2].
I Bromma har han ritat villor i Södra Ängby (cirka 95% av villorna), Stora Mossen (cirka 67% av villorna), Äppelviken, Smedslätten, Ålsten, Höglandet och Nockeby samt hyreshus till exempel i Abrahamsberg. Söder om staden har han ritat hus bland annat i Enskede församling, Hammarbyhöjden, Björkhagen, Årsta och Hägerstensåsen. I innerstaden har han ritat 26 byggnader, till exempel i kvarteren Motorn, Ässjan, Glöden och Sländan i norra Vasastaden och i kvarteret Ryssjan i Blecktornsområdet på Södermalm.
På Fastighetskontorets husbyggnadsavdelning stannade han i drygt 45 år, fram till 1959 då han pensionerades.
Källa
Olof Hultin, Ola Österling: Guide till Stockholms arkitektur, Arkitektur Förlag, Stockholm 1998, 1:a upplagan. ISBN 91-86050-41-9. Libris 8380165.
- Södra Ängby, den vita staden. Footlights publishing, 2000
- Arkitekten som formade våra förorter, Stockholmskällan
Noter
- ↑ Sveriges dödbok 1947-2003, (CD-ROM version 3.0) Sveriges Släktforskarförbund 2003
- ↑ Södra Ängby, den vita staden, sidor 31-34
