Oxgroda

Från Rilpedia

Version från den 18 maj 2009 kl. 18.47 av Höstblomma (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Oxgroda
Oxgroda (hane)
Oxgroda (hane)
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Klass: Groddjur
Amphibia
Ordning: Stjärtlösa groddjur
Anura
Familj: Äkta grodor
Ranidae
Släkte: Grodor
Rana
Art: Oxgroda
R. catesbeiana
Vetenskapligt namn
§Rana catesbeiana
Auktor: Shaw, 1802
Utbredning (ursprunglig)
Utbredning (ursprunglig)
Synonymer
Lithobates catesbeianus
Dubois, 2006
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
Ung hona; lägg märke till att trumhinnan är mycket mindre än på hanen ovan
Nyförvandlad unge (hona)

Oxgroda (Rana catesbeiana), en amerikansk, vattenlevande art.

Innehåll

Utseende

En mycket stor groda i släktet Rana, kroppslängden är upp till 20 cm. Den har vanligen en grön till brun ryggsida med mörkare bruna till mer eller mindre svarta fläckar. Buksidan är gulaktig till rent vit. Huvud och mun är breda. Trumhinnan är mycket stor; hos honan är den lika stor som ögat, hos hanen har den dubbla ögats diameter.[1]

Vanor

Oxgrodan lever framför allt i vatten, även om den övervintrar på land. Den är mycket glupsk och äter allt som den kan få i sig. Framförallt tar den andra svanslösa groddjur, men också snokar, andungar och andra fågelungar. En oxgroda kan lätt utrota hela beståndet av andra groddjur i den vattensamling den lever.[2]

Den har fått sitt svenska namn av sitt brölande läte, som kan höras på minst 2 kilometers håll[2].

Utbredning

Oxgrodan är ursprungligen en nordamerkansk art, med utbredning från södra Kanada (Nova Scotia, New Brunswick, södra Quebec, över östra USA (med undantag för södra Florida) till norra Mexico. I Amerika har den också införts till bland annat Kuba, Puerto Rico, Venezuela, Colombia, Ecuador, Brasilien och åtminstone två lokaler i Peru. Införsel har också skett till Asien (isolerade förekomster i Sydostasien, Kina och Japan) samt till Europa (framför allt till Podalen i Italien omkring 1940, men också till bland annat Belgien, Nederländerna, Frankrike, Grekland, Spanien, Tyskland och Storbritannien).[3] Införsel har främst skett på grund av de ätliga låren (alla Rana-arter är ätliga). Den har även uppträtt sporadiskt i Danmark, illegalt spridd via plantskolor som saluför inomhus-odlade yngel (de vuxna grodorna kan inte fortplanta sig i det fria, eftersom de unga ynglen inte klarar vintern så långt norrut).[4]

EU tillåter i princip att grodlår säljs från alla Rana-arter, men har gjort ett undantag för oxgrodan. Det är numera inte tillåtet att införa den till EU på grund av den stora skada den vållar lokala grodpopulationer. På grund av sin storlek och glupskhet betraktas den som en fara för den lokala faunan.[2]

Källor

  1. Kåre Fog, Adam Schmedes, Dorthe Rosenørn de Lasson 2001. Nordens padder og krybdyr s. 269 ISBN 87-12-02982-3
  2. 2,0 2,1 2,2 Ibid. s. 270
  3. IUCN 2004 Läst 2008-10-18
  4. Kåre Fog, Adam Schmedes, Dorthe Rosenørn de Lasson 2001. Nordens padder og krybdyr s. 268 ISBN 87-12-02982-3

Externa länkar

Personliga verktyg