Färjetrafik på Östersjön

Från Rilpedia

Version från den 23 februari 2009 kl. 16.33 av Yvwv (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Viking Line M/s Mariella vid Skatudden i Helsingfors 2004
Silja Serenade passerar Gustafssvärd vid Sveaborg

Färjetrafik mellan Sverige och Finland (i Sverige kallat Finlandsfärjor, i Finland kallat Sverigebåtar) är benämningen på de fartygsrutter som trafikerar Östersjön och Bottenviken, och transporterar passagerare och gods mellan Sverige, Finland och de baltiska länderna.

Bakgrund

Färjetrafiken emellan länderna har en mycket gammal historia. Idag finns det flera rederier som konkurrerar på flera olika sträckor. Allt sedan så kallad Taxfree-försäljning slopats inom EU har det blivit populärt för färjorna att angöra en åländsk hamn, då Åland i skattehänseende är klassat som tredje land.

Trafiken har olika karaktär beroende på vilket rederi (och fartyg). Exempelvis satsar M/S Birka Paradise på nöjeskryssningar, medan Sea Wind Line snarare inriktar sig på godstrafik. De mest kända är dock förmodligen Silja Line och Viking Line.

Tidigare var Vasabåtarna en stor aktör i Kvarken med linjer från Vasa till Umeå, Örnsköldsvik och Sundsvall samt mellan Sundsvall och Björneborg. Silja förvärvade Vasabåtarna och avvecklade trafiken successivt efter vikande intäkter som en följd av den slopade taxfree-försäljningen. Båtar som angör länder med låg alkoholskatt (såsom Tyskland och Estland) kan sälja alkohol med god vinst ombord ändå. Rutten Umeå-Vasa kan inte det och har inte denna intäkt.

Rutter

I praktiken finns det dock ännu fler linjer som trafikerar rutten Sverige-Finland, då båtar som bland annat går mellan Sverige och Baltikum på grund av Taxfree-reglerna väljer att ta omvägen förbi Åland. Det finns även en betydande fartygstrafik mellan Åland och fasta Finland.

Personliga verktyg
På andra språk