Akut lymfatisk leukemi
Från Rilpedia
Akut lymfatisk leukemi, (ALL) är en cancersjukdom hos framförallt barn som står för 85-90% av alla barncancerfall, där runt 70 nya fall diagnostiseras varje år i Sverige. Symptom på sjukdomen är blekhet, trötthet, bensmärtor, blåmärken som inte försvinner, svårläkta sår samt infektionskänslighet. I många fall är det vanligt med förstorade lymfknutor, lever och mjälte. I mer ovanliga fall kan hjärnan bli inblandad vilket ger neurologiska symptom som huvudvärk.
Diagnos ställs genom cytologiskt prov av benmärg som används för underlag för genetisk och cytologisk analys. Tumörcellerna indelas efter utseende, antikroppsförekomst och kromosomavvikelser. Behandlingen baseras på typen av tumörceller, vanligtvis består behandlingen av cytostatika (cellgifter), benmärgstransplantation och nya specialiserade läkemedel som tyrosinkinashämmaren Gleevec. Strålbehandling används inte som rutinbehandling av barnleukemier eftersom tillväxthämning och skador på nervsystemet kan uppstå på längre sikt.
ALL orsakas av att omogna lymfocyter av T-cellstyp eller B-cellstyp delar sig ohämmat i benmärgen, ofta på grund av olika kromosomala och genetiska förändringar, t ex Philadelphiakromosom. Av ALL utgörs ca 85% av B-cellstyp, vilken har bättre prognos än T-cellstyp.
Prognos vid ALL beror på ålder, kön, immunofenotyp (B- eller T-cellstyp), förekomst av genetiska avvikelser, svar vid behandling samt flera andra faktorer. Idag botas de flesta med ALL.
ALL behandlas oftast med en cytostatikabehandling(cellgifter). En behandling tar ungefär 4 år, 2 års intrevenöst och 2 år tablettform.
