Sydvästafrika
Från Rilpedia
Sydvästafrika (Afrikaans: Suidwes-Afrika; Tyska: Südwestafrika) kallades tidigare vad som i dag är Republiken Namibia.
Innehåll |
Historia
Som tysk koloni hette området "Tyska Sydvästafrika" (tyska: Deutsch-Südwestafrika). Tyskland hade problem med att styra området, och stötte på flera lokala uppror.
1915, under första världskriget, togs området från tyskarna och efer kriget förklarades området som ett mandatområde under Nationernas förbund, efter Versaillesfreden, med Sydafrika som ansvariga för styret.
Området var tänkt att bli ett så kallat FN-mandatområde då Nationernas förbund ersattes av Förenta nationerna efter andra världskriget, men Sydafrikanska unionen vägrrade att låta området förbereda sig för självständighet, och det blev i praktiken en femte sydafrikansk provins, även om det aldrig blev en del av Sydafrika. Sydafrika förklarade sina anspråk på Sydvästafrika med att man styrt där i decennier, och investerat pengar på infrastruktur och modernisering.
Walvis Bay och Penguinöarna hade annekterats av Storbritannien som en del av Kapkolonin 1878, och blev därmed en del av Sydafrikanska unionen då den bildades 1910. Walvis Bay överfördes av Sydafrika till Sydvästrafika 1922 och sedan åter till Kapprovinsen 1977.
Sydafrikas agerande gjorde att den internationella domstolen i Haag ofta reagerade.
Bantustans
De sydafrikanska myndigheterna skapade 10 bantustans i Sydvästafrika åren kring 1970, av vilka tre blev självstyrande [1]. Dessa ersattes 1980 av separata, etniskt baserade, styrelser.
Bantustans:
- Basterland
- Bushmanland
- Damaraland
- East Caprivi (självstyre från 1976)
- Hereroland (självstyre från 1970)
- Kaokoland
- Kavangoland (självstyre från 1973)
- Namaland
- Ovamboland
- Tswanaland
Lista över koloniala överhuvuden i Sydvästafrika (1915-1990)
Administratörer
- Sir Edmond Howard Lacam Gorges (31 oktober 1915 - 1 oktober 1920)
- Gysbert Reitz Hofmeyr (1 oktober 1920 - 1 april 1926)
- Albertus Johannes Werth (1 april 1926 - 1 april 1933)
- David Gideon Conradie (1 april 1933 - 1 april 1943)
- Petrus Imker Hoogenhout (1 april 1943 - 6 december 1951)
- Albertus Johannes Roux van Rhijn (6 december 1951 - 1 december 1953)
- Daniel Thomas du Plessis Viljoen (1 december 1953 - 1 december 1963)
- Wentzel Christoffel du Plessis (1 december 1963 - 1 november 1968)
- Johannes Gert Hendrik van der Wath (1 november 1968 - 1 november 1971)
- Barend Johannes van der Walt (1 november 1971 - 1 september 1977)
Generaladministratörer
- Marthinus T. Steyn (1 september 1977 - 7 augusti 1979)
- Gerrit Viljoen (7 august 1979 - 4 september 1980)
- Danie Hough (4 september 1980 - 1 februari 1983)
- Willie van Niekerk (1 february 1983 - 1 juli 1985)
- Louis Pienaar (1 juli 1985 - 21 mars 1990)
