Konsul Perssons villa

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Essenska villan ut mot Södergatan.

Konsul Perssons villa, även känd som Essenska villan, var på sin tid den största privatbostaden i Helsingborg. Den byggdes 1848 av greve Gustav von Essen och låg då mycket naturskönt i stadens södra utkant. Sitt nuvarande namn fick byggnaden efter den framstående företagaren och politikern konsul Nils Persson, som bebodde villan från 1883 fram till sin död. Villan är byggnadsminne sedan 1967.

Arkitektur

Byggnaden är belägen sydost om korsningen Södergatan-Södra Storgatan och Bergaliden-Trädgårdsgatan, något indragen från gatan, omgiven av en lummig park. Framför byggnaden ligger en öppen grön plats mot Södergatan med ett centralt placerat springvatten i gräsmattan. Bakom villan reser sig den höga förkastningsbranten landborgen och i en ravin i denna leder en gångstig upp genom rhododendronbuskarna. Själva villan är uppförd i senklassicistisk stil och har inte förändrats avsevärt sedan uruppförandet. Byggnadskroppen är sammanhängande och kubisk med endast ett fåtal utskjutande delar: en mittrisalit på fram- och baksidorna och en uppglasad verandautbyggnad i söder. Byggnaden är i tre våningar, med fasader av gulvit slätputs, som vilar på en källarvåning med rusticerade kvaderstenar med små källarfönster. Ovanför denna ligger en sockelvåning med mer elegant utformade kvaderimitationer och stickbågade fönsternischer. Gränsen mellan källar- och sockelvåningarna samt sockelvåningen och de övre våningarna är markerade med gesimser. Gördelgesimsen, som skiljer sockelvåningen och den andra våningen, är profilerad och utförd med meanderutsmyckning. Andra våningen är utformad som en Piano Nobile, en representationsvåning enligt italienskt mönster, med högre fönster markerade av profilerade överstycken och smidesjärnräcken och fasaden är här helt slät. Tredje våningens fönster är en aning mindre och endast mittpostfönster, medan de två nedre våningarna har korspostfönster. Över dessa ligger en takgesims med en underliggande fris bestående av medaljonger och stjärnmönster. Över entrén på huvudfasaden ligger ett entréparti uppburet av doriska kolonner med stenballustrad och ovanpåliggande balkong med räcken i smidesjärn. Mittrisaliten avslutas högst upp av ett genombrutet takräcke. Den södra verandan sträcker sig till den andra våningen och är uppförd helt i gjutjärn, vilket tillåter den att ha väldigt stora fönsterytor som utnyttjats genom stickbågiga fönster i sockelvåningen och rundbågiga fönster i representationsvåningen. Taket är valmat, lågsluttande plåttak med murade skortsenar i vardera krön.

Nuvarande verksamhet

Villan har haft flera olika funktioner, men fungerar numera som lokaler för Campus Helsingborgs studentförening Stampus och kontor för det kommunala fastighetsbolaget Kärnfastigheter, som även äger och förvaltar villan, liksom alla andra kommunala fastigheter i staden. Kärnfastigheter huserar på andra och tredje våningarna medan Stampus håller till i bottenvåningen och källaren. Studentföreningen har två barer, café, mötesutrymmen, kontor och sittningssal med plats för 70 gäster.^[1]

Historia

Greve Gustav von Essen kom till Helsingborg 1839 efter att ha utnämnts till major vid Skånska husarregementet. Tidigare hade han haft en karriär vid hovet i Stockholm där han bland annat varit kammarherre och hovstallmästare. Sin första tid i Helsingborg hyrde han in sig i gården i tomerna 125 och 126, belägen vid hörnet av Kullagatan och Hästmöllegränden. Så småningom ville han däremot skaffa sig en mer ståndsmässig bostad.^[2] 1847 förvärvade von Essen en liten tomt belägen strax utanför den dåvarande södra tullen till öster om den landsväg som ledde till Landskrona och som så småningom kom att bli Södergatan. Han ägde redan ett flertal tomter i området, bland annat den i söder intilliggande tomt nr. 234, även kallad "Stampen", tomt nr. 233 belägen en bit längre söderut och en stor del av den så kallade "Tobakslyckan". Ritningarna hade von Essen redan klara, de hade ritats redan 1846 av proffessorn vid den danska Kunstakademien i Köpenhamn, Gustav Friedrich Hetsch.^[3] Hetsch var en av senklassicismens stora förespråkare och huset fick utseende därefter. Originalritningarna är bevarade i Kunstakademiets arkiv där man kan se att byggnaden från början var tänkt att vara större, med fyra i hörnen liggande, tornliknande flygelbyggnader med valmade pyramidtak, som var tänkt att sträcka sig till den andra våningen. Detta blev dock inte av då von Essen ansåg det bli alldeles för dyrt.^[4] De slutliga originalritningarna är bevarade i Helsingborgs museers arkiv på Kulturmagasinet. 1848 utsågs von Essen som chef för Skånska husarregementet och samma år stod villan klar. Tillsammans med sin fru, den Londonfödda friherrinnan Ida Mary von Rehausen, och sex barn flyttade von Essen in i den nya bostaden.^[2] Huset var den utan jämförelse största privatbostaden i Helsingborg under en lång tid framöver.^[5]

Genom ett brandförsäkringsbrev från 1850 kan man få en bra bild av hur villans interiör kan ha sett ut vid denna tid. Källarvåningen utgjordes av ekonomiutrymmen med köket, som var inklätt i glacerat kakel, placerat i den norra änden. Här fanns även åtta skafferier, packrum och tre boningsrum för personal. Dessa var grupperade runt två förstugor där trappor av kalksten ledde upp till entrévåningen. Taket var gipstak och golvet bestod av bränd golvsten. Entrévåningen nådde man utifrån genom dubbla entrédörrar i ek med mässingshandtag. Väl inne möttes man av en förstuga med kalkstensgolv och putsade väggar i vilka sex gipstavlor i basrelief var infattade. Relieferna var avgjutningar gjorda av original av den danske skulptören Thorvaldsen. Från förstugan ledde en bred trappa i kalksten upp till en stor hall med gipstak och kalkstensgolv. Väggarna är artikulerade av pilastrar och nischer. I övrigt består våningen av 13 olika boningsrum, varav ett tillhörde greven. I den andra våningen, representationsvåningen, låg en centralt placerad salong med kontakt ut till balkongen över entrén. Norr om salongen låg matsalar med tillhörande anrättningsrum och den södra delen utgjordes av grevinnans sovrum med toalettrum (innehållande Helsingborgs första vattenklosett^[6]) och förmak samt bibliotek. Tre av rummen hade förgyllda listverk och dörrornament.^[7] Den översta våningen bestod av 13 bostadsrum där parets fyra barn hade var sitt och två av rummen tillhörde guvernant respektive lärare. De resterande sju var gästrum. Våningarna förbands med en gjutjärnstrappa i det utbyggda mittpartiet på husets baksida och en spiraltrappa i gjutjärn i byggnadens södra del. En mathiss förband köket med alla de övre våningarna.^[8] Tomten som tillhörde huset sträckte sig upp på landborgen i öster där det fanns en en mindre trädgård med tillhörande damm. På denna sidan av huset låg bland annat stall med plats för fyra hästar, ett ridhus och en byggnad med en stor danssal på övervåningen. I söder på landborgen låg ett åttakantigt lusthus i två våningar.^[9]

1853 blev von Essen generalmajor och utnämndes till generalbefälhavare för 1. militärdistriktet, som i och med detta flyttade sin expedition till Helsingborg. 1860 utnämndes von Essen till överhovstallmästare och 1863 begärde han avsked från sin tjänst och drog sig tillbaka till sitt fädernesgods, Wiks slott, i Uppland, där han dog 1874. Efter von Essens avsked och flytt 1863 förblev villan i familjens ägo, som hyrde ut byggnaden till von Essens efterträdare som generalbefälhavare och villan var ibland uppdelan mellan flera olika familjer. Dessutom låg 1. militärdistriktiets expedition i villan. 1883 köptes villan av den förmögne konsuln Nils Persson, som bodde i huset fram till sin död 1916. Persson lät bygga om entrén till byggnaden efter ritning av stadsarkitekten i Helsingborg, Mauritz Frohm, som gav byggnaden dess nuvarande utseende.^[10] Man lät även förstora den tredje våningens fönster.^[5] Efter Perssons död ärvdes byggnaden av dennes son, Ivar P:son Henning, som 1923 donerade villan med tillhörande tomt till Helsingborgs stad. I donationshandlingarna uppgav P:son Henning att villan borde kallas "Konsul Perssons villa".^[5] Trots donationen bodde P:son Henning kvar i byggnaden till 1950, även om byggnaden samtidigt hade andra funktioner. Eftersom P:son Henning var tysk konsul var det tyska konsulatet under 1940-talet inhyst i byggnaden, vilket gjorde att man då kunde se hakkorsflaggan vaja på flaggstången på husets tak.^[6] Senare har villan använts som kontor för Affärsverken och efter det av Sjuksköterskeskolan. De senaste att använda villan innan den fick nuvarande hyresgäster var den kommunala musikskolan.^[6]

Referenser

Noter

1. ↑ Stampus.se - Villan, läst 2007-05-03
2. ↑ ^{2,0 2,1} Johannesson, s. 285
3. ↑ Johannesson, s. 284
4. ↑ Johannesson, s. 286
5. ↑ ^{5,0 5,1 5,2} Helsingborgs stadskärna: Bevarandeprogram 2002, s. 173
6. ↑ ^{6,0 6,1 6,2} Grahn, s. 223
7. ↑ Johannesson, G: sid 288
8. ↑ Johannesson, s. 289
9. ↑ Johannesson, s. 290
10. ↑ Arkitekturguide för Helsingborg, s. 47

Källor

• Grahn, Sidney (2006). Konsul Perssons villa. I Helsingborgs stadslexikon (s. 222–223). Helsingborg: Helsingborgs lokalhistoriska förening. ISBN 91-631-8878-3
• Johannesson, Gösta (1985). Helsingborgs historia, del VI:2: Bebyggelse, hantverk, manufaktur, Helsingborg: Helsingborgs stad. ISBN 91-20-06743-7
• Bevarandeplanskommittén, Helsingborgs stad (2003). Helsingborgs stadskärna: Bevarandeprogram 2002. Helsingborg: Helsingborgs stad. ISBN 91-631-3664-3
• Stadsbyggnadskontoret, Helsingborgs stad (2005), Arkitekturguide för Helsingborg. Helsingborg: Helsingborgs stad. ISBN 91-975719-0-3