Waldemar Lorentzon
Från Rilpedia
Waldemar Lorentzon, född 10 juni 1899 i Holms socken, Halland, död 14 juni 1984, begravd på kyrkogården i Söndrum utanför Halmstad, konstnär.
Han studerade vid Wilhelmssons målarskola i Stockholm 1920 till 1921 och för Arvid Wallert på Althins målarskola. Senare under 1921 studerade han i Tyskland och tog bland annat intryck av El Greco. 1924 studerade han i Paris, där han av Gösta Adrian-Nilsson introducerades vid Académie Moderne och han kom att arbeta hos Fernand Léger. Léger och Adrian-Nilsson influerade honom och han blev intresserad av kubismen.
1929 bildade han Halmstadgruppen tillsammans med sina kusiner Axel Olson och Erik Olson samt Sven Jonson, Stellan Mörner och Esaias Thorén.
I slutet av 1930-talet engagerade han sig i den kristna Oxfordgrupprörelsen och ägnade sig därefter huvudsakligen åt kyrkligt måleri. Bland hans verk kan nämnas takmålningen i Skavböke kapell i Enslöv, Halland 1929, absidtaket i Reftele kyrka i Småland 1932, intarsia i Halmstads rådhus 1938 och väggmålningar i stadsbiblioteket i Halmstad 1953 och i Halmstads teater 1954.
Hans målning av absidtaket i Ryssby kyrka, Kronobergs län som han färdigställde 1951 blev mycket uppmärksammad genom att den i en detalj framställde ondskan i form av en atombomb. I Sovjetunionen ska målningen ha beskrivits som "krigspropaganda". Som hans främste monumentalmåleri räknas Kristi återkomst på korväggen i Kastlösa kyrka på Öland 1954.
