Skollov
Från Rilpedia
Skollov kallas de tidpunkter på året då skolornas elever inte har schemalagd undervisning.
I Sverige brukar lovdagarna och studiedagarna i regel planeras så att de bildar längre perioder med sammanhängande ledighet för eleverna. På höstterminen infaller höstlovet i månadskiftet oktober-november. Under vårterminen har eleverna ett sportlov i början av året samt ett påsklov i samband med påsken. Klämdagen efter Kristi himmelsfärds dag är ofta en lovdag för skolelever. Enligt 4 kap. §1 i grundskoleförordningen samt 3 kap. §1 i gymnasieförordningen skall läsåret omfatta minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Utöver det får respektive skolledning planera in högst 5 studiedagar.
Tiden mellan terminerna kallas även för lov. Jullovet infaller efter höstterminens slut och sommarlovet börjar efter vårterminens slut
Skollov kan ha många effekter på ett land, från höjda priser på semesterresor till ökad vandalisering[1]. Skollov kan även ändra trafikvolymen på vissa sträckor.
Externa länkar
Källor
- ↑ http://www2.unt.se/printartikel/1,4483,MC=77-AV_ID=645366-SC_ID=24,00.html UNT - Kostnader för skadegörelse på skolor ökar
