Potatissläktet

Från Rilpedia

Version från den 8 april 2009 kl. 14.15 av 217.210.22.166 (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Potatissläktet
Nattskatta (S. nigrum)
Nattskatta (S. nigrum)
Systematik
Domän: Eukaryota
Rike: Växtriket
Plantae
Division: Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision: Gömfröväxter
Angiospermae
Klass: Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning: Solanales
Familj: Potatisväxter
Solanaceae
Släkte: Potatissläktet
Solanum
Vetenskapligt namn
§Solanum
Auktor: L.
Arter
Synonymer

[1]

  • Androcera Nutt.
  • Aquartia Jacq.
  • Artorhiza Raf.
  • Bassovia Aubl.
  • Battata Hill
  • Bosleria A. Nelson
  • Ceranthera Raf.
  • Cliocarpus Miers
  • Cyphomandra Mart. ex Sendtn.
  • Diamonon Raf.
  • Dulcamara Moench
  • Lycopersicon Mill.
  • Melongena Mill.
  • Normania Lowe
  • Nycterium Vent.
  • Ovaria Fabr.
  • Parmentiera Raf.
  • Petagnia Raf.
  • Pheliandra Werderm.
  • Pseudocapsicum Medik.
  • Scubulus Raf.
  • Solanastrum Fabr.
  • Solanocharis Bitter
  • Solanopsis Bitter
  • Triguera Cav.
Dahlia redoute.JPG
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen

Potatissläktet (Solanum) är ett släkte i familjen potatisväxter med i det närmaste global utbredning, men huvudsakligen i tropiska och subtropiska regioner. Släktet innehåller cirka 1200 arter och är därmed ett av de största släktena i växtriket. Forskning har visat att släktena Cyphomandra, Lycopersicon, Normania och Triguera inte kan hållas separata fron Solanum. Släktet kallas även skattor eller nattskattor.

De flesta växterna i detta släkte är giftiga, men flera har ätbara frukter, blad eller knölar och det finns tre viktiga livsmedelsväxter: potatis, tomat och aubergine. Fler arter odlas också som prydnadsväxter för sina vackra blommor eller frukter.

Potatissläktets arter är annueller, perenner, halvbuskar, buskar och många arter är klättrande. De kan vara kala eller håriga och ibland mycket taggiga. Bladen kan vara enkla eller parbladigt sammansatta. Blomställningarna kommer i bladvecken eller mitt emot bladen. De kan vara uppbyggda som klasar, flockar, vippor eller buntar, alltid utan högblad, ibland sitter blommorna ensamma. Blommorna är tvåkönade och vanligen femtaliga. Fodret är vanligen femflikigt. Kronan är oftast utbredd och stjärnlik. Ståndarna är fästade nära blompipens mynning och ofta sammanvuxna runt den ensamma pistillen. Frukten är ett bär med 2-5 rum.

Referenser

Noter

  1. GRIN Taxonomy for Plants

Webbkällor


Personliga verktyg