Vesslemakier
Från Rilpedia
| ?Vesslemakier | |
|---|---|
| arten Lepilemur ruficaudatus arten Lepilemur ruficaudatus
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Primater Primates |
| Underordning: | Strepsirrhini |
| Familj: | Vesslemakier Lepilemuridae Gray, 1870 |
| Släkte: | Vesslemakier |
|
|
|
| §Lepilemur Auktor: I. Geoffroy, 1851 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Vesslemakier eller lepilemurer (Lepilemur) är ett släkte i ordningen primater som räknas som en egen familj. I släktet ingår sju arter. De närmaste släktingarna är de utdöda jättelemurerna (Megaladapis).
Innehåll |
Utbredningsområde
Detta släkte finns bara på ön Madagaskar.
Utseende
Vesslemakier är medelstora djur i underordningen Strepsirrhini. Pälsen är på ovansidan gråbrun eller rödaktig och på undersidan vitaktig eller gul. Typiskt är huvudet som är litet och de stora, avrundade öronen. Kroppslängden ligger mellan 30 och 35 cm och vikten uppgår till ungefär 900 gram. Svansen är ungefär av kroppens längd.
Levnadssätt
Vesslemakier är uteslutande aktiva under natten. De lever i träd och rör sig hoppande med de starka bakre extremiteterna framåt. På marken skuttar de på samma sätt som kängurudjur. Under dagen vilar de i håligheter i träd eller i träd med mycket löv. Vesslemakier lever ensamma och försvarar sitt territorium mot individer från samma släkte. Mellan hannar och honor är det möjligt att territorierna överlappar varandra.
Födan
Arterna i detta släkte livnär sig huvudsakligen av växtämnen och däribland företrädesvis av löv. I deras stort utformade tjocktarm finns mikroorganismer som hjälper vid nedbrytningen av cellulosa. Liksom hardjur äter de sin avföring en gång till för att utnyttja födan så bra som möjligt.
Fortplantningen
Det enda ungdjuret föds mellan september och december efter en dräktighet av 120 till 150 dagar. En hålighet i ett träd tjänstgör oftast som bo. Efter cirka fyra månader sluter modern att ge di. Ungarna stannar ungefär ett år hos modern och är efter ett och ett halvt år könsmogna. Vesslemakier kan bli upp till åtta år gamla.
Hot
Som för de flesta primater på Madagaskar består den största faran för vesslemakier i avverkningen av de skogar där de bor. En mindre del av populationens minskning beror också på jakten. Föreningen IUCN listar fem arter som mindre hotade och två arter som hotade.
Systematik
Ibland räknas släktet vesslemakier tillsammans med det utdöda släktet jättelemurer till en familj med det vetenskapliga namnet Megaladapidae men oftast står de som sin egen familj. Fram till 2005 räknades åtta arter till släktet.[1]
- Lepilemur mustelinus, som lever i nordöstra Madagaskar.
- Lepilemur dorsalis, en hotad art som förekommer i öns nordvästra del.
- Lepilemur edwardsi, lever i västra Madagaskar.
- Lepilemur leucopus, föredrar mer torra områden i öns södra del.
- Lepilemur microdon, finns i sydöstra Madagaskar.
- Lepilemur ruficaudatus, är minsta arten i detta släkte och lever också i öns sydöstra del.
- Lepilemur septentrionalis, en hotad art som bara förekommer i Madagaskars nordligaste hörn.
- Lepilemur ankaranensis, i norra Madagaskar.
Efter en undersökning från 2006 ökade släktet med ytterligare 3 arter.[2]
- Lepilemur aeeclis
- Lepilemur randrianasoli
- Lepilemur sahamalazensis
Källor
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.
Tryckta källor
- Thomas Geissmann: Vergleichende Primatologie, Springer-Verlag 2003, ISBN 3540436456
- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0801857899
- D. E. Wilson & D. M. Reeder: Mammal Species of the World. Johns Hopkins University Press, 2005. ISBN 0801882214
