TV-serie

Från Rilpedia

Version från den 11 februari 2009 kl. 22.43 av Huggorm (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

En TV-serie består av en följd av avsnitt med dramatiskt innehåll, antingen i följetongsform eller med sinsemellan fristående innehåll, som sänds antingen veckovis eller dagsvis.

Till TV-serier räknas normalt inte TV-program som nyhetsprogram, dokumentärer, talkshower och lekprogram.

Innehåll

Slottar och prime time

TV-kanalernas tablåer är baserade på olika långa standardlängder, så kallade slottar (från engelskans slot, springa, hål), beroende bland annat på hur mycket reklam kanalen sänder (om någon), och när särskilda standardprogram, till exempel nyhetsprogram, sänds. Sammanlagda utgör dessa slottar en tv-kanals tablå, som ofta visar upp en stor regelbundenhet, till exempel visar Kanal 5 i Sverige en långfilm klockan 21.00 på helger.

Den mest kända slotten kallas prime time. Det är den tid på dygnet när flest människor statistiskt sett tittar på TV, och kanalerna oftast lägger de program som har höga tittarsiffror. I reklamfinansierade kanaler är reklamen som dyrast på prime time.

I Sverige finns bland annat följande standardslottar:

  • 5 minuter
  • 14 minuter
  • 28 minuter
  • 55 minuter
  • 2 timmar
  • 25 minuter, cirka
  • 50 minuter, cirka
  • 1 timme, 20 minuter, cirka
  • 1 timme, 50 minuter, cirka

I USA finns det två olika system: ett som motsvarar TV4 och har ungefär lika mycket reklam, och ett annat (syndikering) som har betydligt mer reklam per timme och därför har mindre speltid. Det är också orsaken till att slutscenen/eftertexterna i många sitcoms inte innehåller något viktigt till berättelsen - den klipps bort vid syndikering.

Format

På grund av slott-systemet har särskilda så kallade format uppstått:

  • I de slottar som är lite mindre än en halvtimme finns framför allt sitcoms (samt TV-program som nyheter och många lekprogram)
  • I de slottar som är ungefär en timme finns företrädelsevis dramaserier, såpoperor och dramakomedier (samt TV-program såsom dokusåpor, talk shows och sportprogram)
  • I de slottar som är omkring 90 minuter finns TV-filmer och längre kriminaldraman

Inom TV-branschen har termen format också fått en annan betydelse, nämligen en specificerad idé till hur ett nytt program skulle kunna se ut, såsom "ett nytt sitcomformat". Det syftar inte på en sitcom som varar 90 minuter, utan på de unika förutsättningar som utgör grunden till serien.

Dramaserier

Huvudartikel: Dramaserie

I Sverige görs inte många dramaserier som sträcker sig över flera säsonger, såsom i många andra länder, till exempel Storbritannien (Kommissarie Morse, Doctor Who), Italien (Bläckfisken) eller framför allt USA, där längden på en serie i stort sett bara begränsas av de ständigt stigande gagerna huvudsakligen till skådespelarna. (De längsta prime time-serierna har gått i omkring 20 år, motsvarande över 600 avsnitt. Rederiet, den längsta prime time-serien i Sverige gick i totalt 318 avsnitt.)

Av hävd delas dramaserier in i två grupper: de som har en eller två huvudperson(er) (MacGyver, Arkiv X), och ensemble-serier (Vita huset, Lagens änglar).

De flesta dramaserier skrivs av en stab av manusförfattare, en manusredaktion, under överinseende av en exekutiv producent. Regissören har en mindre framträdande roll än inom filmbranschen.

Såpoperor

Huvudartikel: Såpopera

Såpoperan (efter den produkt som marknadsfördes mest i reklamavbrotten) är den mest följetongsliknande typen av TV-serie. Genren, som introducerades i Sverige på 1980-talet med bl.a. Varuhuset, fick en enorm boom i slutet på 1990-talet, men konkurrerades ut av dokusåpan. Såpoperan är fortfarande mycket stor i USA, men framför allt i Sydamerika där telenovelas drar storpublik.

Sitcoms

Huvudartikel: Sitcom

Sitcomen har aldrig riktigt fått fäste som svenskproducerad TV-serie. Det finns ett par undantag: Svensson, Svensson och C/o Segemyhr, men de stora namnen inom den här genren kommer från hemlandet USA (Vänner, Seinfeld, Skål) och konkurrenten Storbritannien (Pang i bygget, The Office).

Miniserier

En TV-serie med omkring 3-6 avsnitt kallas miniserie. Sådana är ganska vanliga i Sverige (Järnvägshotellet, Handbok för handlösa), eftersom kostnaden att producera en sådan är lägre än för en regelrätt tv-serie[källa behövs]. De är ofta uppbyggda som en följetong, har ofta ett planerat slut, och skrivs av en eller ett par manusförfattare.

Singlar

Ett format som är nästan unikt för Sverige och som gränsar till TV-serien är singeln, ofta i entimmeslängd, och alltid med en avslutad berättelse. Dödsklockan är typisk, eftersom den utgör en adaption av en novell av Kerstin Ekman.

Kända TV-serier

Guinness Rekordbok listar Baywatch som världens mest sedda TV-serie, med över 1,1 miljard tittare.[1] Vänner är en annan av de mest sedda och kända TV-serierna någonsin. Dock har många andra TV-serier konkurrerat som b.l.a Simpsons, Seinfeld, Dallas, The Dukes of Hazzard, Familjen Flinta och även Twin Peaks. Det finns ingen direkt förklaring över vilken som är mest känd.

Typer av TV-serier

Huvudartikel: Filmgenre

Det finns många olika sätt att dela in TV-serier. Några är baserade på vilken genre de tillhör. Några baseras på ett yrke. Andra är baserade på vilken målgrupp serien siktar på. Ytterligare andra klassificeras bara väldigt brett. Här är några av de typer som finns (observera att den här listan endast räknar upp olika TV-serier med manus, skådespelare och dramatiskt berättande):

Priser

TV-världen har flera olika typer av priser. I USA delas tre olika typer av Emmys ut: en för prime time-serier, en för serier som sänds dagtid (såpoperor, sport, nyheter och dokumentärer), och en internationell. Golden Globe är det näst mest prestigefyllda priset.

Det svenska TV-priset Kristallen instiftades 2005. Dessutom finns Aftonbladets TV-pris.

Se även

Externa länkar

Referenser

  1. "Largest Audience For A TV Series"
Personliga verktyg
På andra språk