Sydskånska nationen

Från Rilpedia

Version från den 29 maj 2009 kl. 17.58 av LA2-bot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Sydskånska Nationen

Sydskanska ah 2007.jpg


     
Latinskt namn Natio Scanicae Meridionalis
Tidigast omnämnd 1674
Inspektor Göran Hermerén
Antal medlemmar ca 2000
Adress Tornavägen 5
223 53 Lund
Webbplats sydskanska.se


 

Lunds Universitets sigill litet.gif


Studentnationer vid
Lunds universitet

 


  Östgöta |  Västgöta |  Smålands |  Lunds |  Malmö |  Helsingborgs-Landskrona |  Kristianstads |  Sydskånska |  Blekingska |  Göteborgs |  Hallands |  Kalmar |  Wermlands | 

Sydskånska Nationen (till 1955 Ystads Nation) är en av de skånska studentnationerna vilka år 1890 bildades ur den tidigare Skånska Nationen. Sydskånska Nationen är idag den nation i Lund som ökar mest i medlemsantal och är för tillfället den fjärde största nationen med sina dryga 2000 medlemmar. På nationshuset bor 48 personer på som på ett eller annat sätt är engagerade i nationen. Verksamheten omfattar bland annat flertalet klubbar, filmcafé, restaurang och mycket annat.

Sydskånska Nationen styrs av ett quratel bestående av Qurator, proqurator, notarie och en källarmästare. Verksamheten drivs sedan av en förmannakår på ca 60 personer.

Innehåll

Historia

Nationens uppkomst

I början på 1800-talet hade den Skånska Nationen blivit så stor (200 medlemmar) att det blev svårt för inspektorn att ha kännedom om alla medlemmars förhållanden. Den 8 maj 1833 godkändes därför en ny stadga som delade upp den Skånska Nationen i sex avdelningar: Lund, Lunds distrikt, Malmö, Landskrona och Helsingborg, Ystad och Kristianstad. Varje avdelning leddes av en avdelningskurator. Den här nya organisationen blev dock ganska tungrodd och när inspektor Gustaf Ljunggren meddelade att han skulle avgå 1889 rekommenderade han att man inte skulle välja någon ny inspektor för Skånska Nationen då "frågan om nationens delning på senare tiden man och man emellan diskuterats". Efter att en kommitté utrett saken lades förslaget om att Skånska Nationen delning fram på nationsmötet den 16 maj 1889. Skånska Nationens sista nationsmöte hölls den 25 november 1889 och den 1 januari 1890 trädde delningen i kraft och Ystads Nation bildades. Upptagningsområdet enligt den gamla indelningen för Ystad nation var "Ystads eller Cimbritshamns Städer, eller inom Färs, Albo, Ingelsta, Jerresta, Herresta, Ljunits och Wemmenhögs Härader."

I samband med att nationsmötet 1954 beslutade att bygga ett nationshus, så bestämde man att Ystads Nation skulle byta namn till den Sydskånska Nationen. Orsaken till detta namnbyte berodde på att nationen hade, utöver sitt befintliga upptagningsområde, även tilldelats Trelleborgs stad (tillsammans med Skanör och Falsterbo, samt Skytts härad) som upptagningsområde. I samband med byggnationen av nationshuset genomförde en insamling och man sökte då under namnet Sydskånska Nationen bidrag från samtliga upptagningsområden.

Knävlingagillet

När isen släpper går sydskåningarna på bal. Knävlingagillet instiftades 1967 av Anders Mårtensson och Catarina Marckborn och hålls varje år i slutet på vintern. Bakgrunden till gillet är att bönderna sågs en gång om året för att reglera sina skulder. Alla bönderna hade varsin "Knävling", en träbricka i vilken skulder och fodringar inristats, i sin ägo och när man reglerat skulderna höll man ett gille, Knävlingagillet.

Vännationer


Sydskånska Nationen inspektorer
 ? |Knut Fredrik Söderwall 1897-? | ?| Sven Ingvar 193?- ?| ? | Carsten Welinder ?-1966 | Gösta Vitestam 1966 - 2000 | Göran Hermerén 2000-

Externa länkar

Personliga verktyg
På andra språk