Lokativ

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Lokativ är ett kasus som i sig uttrycker läge eller som förekommer tillsammans med lägesprepositioner. Detta är något som varierar mellan olika språk. Kasuset förekommer bland annat i de baltiska språken lettiska och litauiska. Ett exempel hämtat från lettiskan är Es esmu Rigā, "jag befinner mig i Riga"). Läget beskrivs på svenska med prepositionen i medan det på lettiska kommer till uttryck genom ett långt tryck på andra stavelsen i ordet Rigā. För nominativformen Rīga ligger däremot trycket på första stavelsen.

I till exempel kroatiskan, bosniskan och serbiskan används lokativ så att maskulinum singularis får ändelsen -u, medan femininum singularis byter ändelsen -a till -i och neutrum singular byter ändelsen -o (som är vanligast) till -u. Undantag görs dock för de flesta landsbeteckningarna i kroatiskan eftersom de ursprungligen var adjektiv och fortfarande böjs som adjektiv trots att de idag är substantiv. Följande exempel visar användningen av lokativ i kroatiskan: Ja sam bio u Švedskoj (jag har varit i Sverige). Živit ću u Stockholmu i Kiruni (jag ska bo i Stockholm och Kiruna).

Se även inessiv.

Lokativändelser i olika språk

• Latin: Romae - i Rom;
• Kroatiska: -u, -i, -u, -ima, -ama, -ima
• Turkiska: -da, -de, -ta, -te
• Ryska: -e
• Polska: -e, -u

 Denna språkrelaterade artikel är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.