Kvibergs kyrkogård
Från Rilpedia
Kvibergs kyrkogård vid Kortedalavägen i nordöstra Göteborg, är med sina 130 hektar stadens största och norra Europas till ytan, näst största kyrkogård. Antalet gravar är närmare 30 000 stycken, vilket gör den till Göteborgs största. Kapaciteten är totalt 30 000 kistor och 50 000 urnor.[1]
Det var professor Gunnar Asplund som, i samband med Sven Ivar Lind, vann tävlingen om begravningsplatsens utformning som ordnades 1927, med sitt förslag "Olstorp". Han skrev i sina kommentarer att han:
"...fäst sig vid den för Göteborgstrakten karaktäristiska naturen och särskilt kommit att känna för kontrasten mellan åsarnas buttert tunga kullrighet, som aldrig brytes av någon ryggen ridande byggnad samt lummigheten och behaget i dalgångarna, dit gårdar och kapell söka sig i skydd för vindarna från havet".
Kyrkogården projekterades av Gunnar Asplund och invigdes den 27 oktober 1935 av biskopen i Göteborgs stift Carl Block. Här finns kapell, krematorium, minneslund och två områden med tyska och engelska krigsgravar. Dessa två senare tillkom 1961 då man sammanförde dessa länders omkomna från båda världskrigen på två särskilda gravfält inom kyrkogården, upplåtna för all framtid och sköts av Volksbund Deutsche Kriegsgräbefürsorge respektive The Commonwealth War Graves Commission. Vissa andra speciella områden är tillägnade bland annat svenska sjömän, letter och muslimer. Området med svenska sjömän sköts av Svenska sjöfolksförbundet.
Helga korsets kapell uppfördes 1935, arkitekt var R O Svensson.
S:t Olofs kapell invigdes 23 september 1951, med Gunnar Asplund som arkitekt. Kapellet byggdes om 1985, då bland annat kapellsalen gjordes mindre. År 1996 lades krematoriet i anslutning till kapellet ner efter en brand och 1999 togs ett nytt i bruk i den byggnad som tidigare var Helga Korsets kapell. I S:t Olofs kapell finns en glasmosaik av Uno Lindberg kallad "Människans väg".
S:t Sigfrids kapell invigdes 1957, ritat av Sven Ivar Lind och med plats för 25 personer. I kapellet är altarväggen i trä och textil, symboliserande treenigheten, utförd av Rastis Vilim, Carl Ackers och Elsa Agélii.
Bland andra är följande begravda på Kvibergs kyrkogård:
- Torgny Segerstedt (1876-1945).
- Sten Branzell (1893-1959)
- Harald Bengtsson, alias Bildsköne Bengtsson (1893-1966).
Galleri
 De brittiska krigsgravarna på Kviberg. Bild 2. |
 De tyska krigsgravarna på Kviberg. Bild 3. |
 Minnessten för de avlidna i Karelen. |
 Barnens gravfält. |
 Helga Korsets kapell är sedan 1999 krematorium. |
 Göteborgs första minneslund invigdes 1966 på Kviberg. |
 Torolf Engströms konstverk "Tre lågor" pryder minneslunden. |
 Klockstapeln på Kviberg, bild 2. |
 Torgny Segerstedts gravvård. |
 Sten Branzells gravvård. |
Referenser
- Gamlestaden - historik och arkitekturguide, Ingrid Atlestam, Claes Caldenby, Mårten Tiselius, utgiven av Göteborgs stad Kortedala & Chalmers tekniska högskola, Göteborg 1993 ISSN 0281-2215 s.42-43
- Kyrkogårdarna i Göteborg, red. Karl-Olof Berg, Ann-Christin Johansson, Lena Emanuelson, Svenska kyrkan i Göteborg : kyrkoförvaltningen, Göteborg 2008 s. 12
- ↑ Göteborgaren och kyrkan - i tro och handling, red. Kjell Nelson, utgiven av Göteborgs kyrkofullmäktige, Göteborg 1983 ISBN 91-7260-839-0 s.138-139
