Gösta Gustaf-Janson

Från Rilpedia

Version från den 30 oktober 2008 kl. 08.37 av Balzac (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Gösta Gustaf-Janson
Ggj2.jpeg
Gösta Gustaf-Janson

Född 1902
Saltsjö-Duvnäs
Död 18 september 1993 (90 år)
Båstad
Yrke Författare
Nationalitet Svensk Sverige
Verksam 1924-1990
Genrer Romaner, noveller, filmmanus
Ämnen Djursholm, nazismen, psykologiska skildringar, humor och satir
Framstående verk Gubben kommer, Pärlemor med flera.
Signatur Ggjsignatur.png

Gösta Gustaf-Janson, född 6 november 1902 i Saltsjö-Duvnäs och död 18 september 1993, var en svensk författare, manus- och pjäsförfattare.

Innehåll

Biografi

Gösta Gustaf-Janson var son till författaren Gustaf Janson och författarinnan Emmy Gustaf-Janson. Gustaf-Jansons farfar var den kände pantlånaren Johan Alfred Jansson, kallad Pant-Janne. Johan Alfred startade företaget som numera heter Pantbanken Sverige. Han porträtteras i boken Stampen och fick vara modell för en del andra figurer i Gustaf-Jansons böcker.[1] [2] Gösta Gustaf-Janson ligger begravd på Djursholms begravningsplats.

Författarskapet

I början av sin karriär skrev Gustaf-Janson bok och radiorecensioner. Debuten som författare skedde med en novell i Dagens Nyheter 1924. Debutromanen Rydsholm kom 1927 och han fick ett stort genombrott med Gubben kommer 1934.

Mellan åren 1937-51 hade han svårt att skriva p.g.a. en depression. Han gjorde comeback med den starkt självbiografiskt färgade romanen Stampen 1951.

Hans böcker utspelade sig ofta i Rydsholm vilket i verkligheten motsvarades av Djursholm.

Gustaf-Jansons berättelser speglade ofta hans uppenbart stora intresse för politik och psykologi. Han var en driven humorist och använde ibland berättartekniska inslag hämtade från spänningsromanen. Med åren fick han stämpeln "underhållningsförfattare" på sig, men det var inget han skämdes för:


Jag vill att en bok ska underhålla. Den ska vara spännande, utan att det blir konstruktion, och den skall helst vara rolig också.

Men allra helst skall man få veta något om människor och om sig själv".

— Från baksidestexten till romanen "Över onda och goda" (1957) Bonniers.

Den bokserie i fem delar som började med Då oskulden och friden 1968 fick sina titlar från dikten Pojkarne av Anna Maria Lenngren.

Bo Balderson?

Gustaf-Janson var en av alla de personligheter som trotts ligga bakom pseudonymen Bo Balderson.[3]
I augusti 2008 utkom boken Gösta Gustaf-Janson som Bo Balderson av Jörgen Dicander.[4].

Filmmanus i urval

Bibliografi

  • Rydsholm 1927
  • Lindbom på Sävlunda 1928
  • Två herrar (noveller) 1930
  • Krisår 1931
  • Kapitulation -Nej! 1932
  • Gubben kommer 1934
  • Stora famnen 1937
  • Stampen 1951
  • ...blev jag dödligt kär 1953
  • Goda vänner trogna grannar 1955
  • Över onda och goda 1957
  • Kärlekens decimaler 1959
  • Pärlemor 1960
  • Kastanjeprinsessan 1961
  • Råtunaleken 1962
  • Kung Vankelmod 1963
  • Tofflan byter hamn 1964
  • Hotell Mylinge 1965
  • Ängeln som inte kunde flyga fel 1967
  • Då oskulden och friden 1968
  • Då lasten var en häxa 1969
  • I sommarns friska vind 1970
  • De långa lömska kiven 1971
  • Tungt i den branta backen 1972
  • Konsuln gör helt om 1975
  • Mosters millioner 1978
  • Att vända åter (memoarer) 1981
  • Gubben kom! (memoarer) 1990

Priser och utmärkelser

Lästips

  • Per Wästberg (1996) Lovtal. Wahlström & Widstrand.
  • Anders Ohlsson (1998) Läst genom kameralinsen : studier i filmiserad svensk roman. Nya Doxa.

Externa länkar

Referenser

  1. http://www.pantbanken.se/scripts/f2page.php?u_id=30
  2. http://web.comhem.se/margareta/paradis.htm
  3. DAST 2007-3 artikel av Jörgen Dicander
  4. Balderson = Gustaf-Janson?
  5. Per Wästberg: Gösta Gustaf-Janson en förbisedd Stockholmsskildrare, Dagens Nyheter, 1982-03-13
  6. http://www.bastad.se/upload/F%C3%B6rvaltningar/Kultur-fritid/Dokument/Kulturpristagare%201987-.pdf Båstad kommuns kulturpristagare 1987 -2005


Personliga verktyg