Socialt kapital

Från Rilpedia

Version från den 29 mars 2009 kl. 16.06 av Flinga (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Socialt kapital är summan av den tillit som individerna i en grupp eller samhälle har för varandra. Det är beroende av antalet sociala relationer eller kontakter mellan människor liksom till styrkan av förtroendet inom dessa relationer.

Socialt kapital är botemedlet mot att hamna i den sociala fällan. Den sociala fällan innebär till exempel att människor som i vanliga fall håller sig till "fair play" går över till ojusta metoder på grund av att alla andra gör det. Ex. Om alla skattefuskar utom jag finns det ingen anledning för mig att betala skatt på rätt sätt. Detta avhjälps, enligt Putnam, med hjälp av större tillgång på socialt kapital dvs. ökad tillit till medmänniskor och medborgarens deltagande i formella och informella nätverk.

Benjamin Franklin skrev redan liknande på sin tid, han talade dock om att ha tillräckligt med tillit för att låna pengar.

Innehåll

Definitioner

Begreppet socialt kapital har flera olika definitioner. Begreppet myntades av nationalekonomen Alfred Marshall som gav det följande defition: "Socialt kapital är det kapital som är gemensamt för, eller delas av, en grupp människor i ett samhälle, dvs. det kapital som underlättar affärsverksamhet mellan individer [t ex infrastruktur]"[1]

Sociologen Pierre Bourdieu definierar det så här: "Socialt kapital är summan av de resurser, aktuella eller potentiella, som finns tillgängliga för en individ eller grupp genom att ha tillgång till ett bestående nätverk av mer eller mindre institutionaliserade relationer av ömsesidigt erkännande eller igenkännande"[1]

James S Coleman: "Socialt kapital är en uppsättning enheter med två egenskaper gemensamt: De består av någon aspekt [nätverk] av den sociala strukturen [samhället], och de underlättar ett visst handlande hos aktörer – antingen som individer eller som ”organisationer” – inom denna struktur."[1]

Sociologen Alejandro Portes: "Socialt kapital refererar till individers förmåga att ta knappa resurser i anspråk på grund av att de är medlemmar i nätverk eller större sociala strukturer"[1]

Statsvetaren Bo Rothstein har gjort följande definition: "Socialt kapital är antalet kontakter multiplicerat med graden av förtroende i dessa kontakter."[1]

Överbryggande och sammanlänkande socialt kapital

Socialt kapital delas upp i två former; överbryggande (bridging) och sammanlänkande (bonding) socialt kapital. Det överbryggande sociala kapital anses ge mer positiva effekter än det sammanlänkande som kan leda till ökade gruppmotsättningar.

Effekter

Höga nivåer av socialt kapital har kopplats till högre ekonomisk tillväxt, mindre ojämlikhet, mindre brottslighet, lägre korruption och bättre fungerande myndigheter, liksom till bättre genomsnittligt hälsotillstånd. Statsvetaren Robert Putnam har visat att ett lands demokrati fungerar bra om det finns mycket socialt kapital i samhället, och mindre bra om det inte finns. Se Den fungerande demokratin för en närmare beskrivning.

Referenser

  1. 1,0 1,1 1,2 1,3 Social kapital Noia 64 mimetypes pdf.png PDF

Litteratur

  • Coleman, James (1990). Foundations of Social Theory.
  • Putnam, Robert D (1993). Making Democracy Work: Civic Traditions in Modern Italy. Princeton: Princeton University Press.
  • Rothstein, Bo (2003). Sociala fällor och tillitens problem. Stockholm: SNS förlag. ISBN 91-7150-852-X
  • Uslaner, Eric (2002). The Moral Foundation of Trust. New York: Cambridge University Press.

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg