Ingrid Elofsdotter (Elofssönernas ätt)
Från Rilpedia
S:ta Ingrid av Skänninge, eg. Ingrid Elofsdotter, dotter till en östgötsk högfrälseman Elof, om vilken man inte vet mycket mer än att han med sin hustru begravdes i Alvastra kloster.
Ingrid hade som änka inträtt som nunna i dominikanerorden omkring 1270. Hon grundade dominikansystrakonventet i Skänninge, Skänninge nunnekloster, och lyckades efter flera personliga besök i Rom utverka påven Martin IV:s godkännande. Enligt en långt senare källa ska hon även ha vallfärdat till Jerusalem. Klostergrundandet understöddes ekonomiskt av hennes bröder Anders och Johan, av vilka den sistnämnde var ordensriddare i Tyska orden.
Ingrid dog 1282 och hennes reliker skrinlades 1507 men hon hann aldrig bli helgonförklarad före reformationen, dock motsvarade skrinläggningen på medeltiden dagens saligförklaring[källa behövs]. Hennes brorsdotter Kristina var gift med upplandslagmannen Birger Persson (Finstaätten) i dennes första äktenskap. Man har därför antagit att Ingrid var ett föredöme och en viktig inspirationskälla för Birgers dotter i hans andra äktenskap: Den heliga Birgitta.
