Aleksej Michajlovitj
Från Rilpedia
Tsar Aleksej av Ryssland, eller Aleksej Michajlovitj Romanov (ryska: Алексей Михаилович Романов), född 9 mars 1629, död 29 januari 1676, var tsar av Ryssland från 1645 till 1676. Han var son till Mikael I.
Aleksej Michajlovitj Romanov övertog kronan som 16-åring efter sin far Mikael. När Aleksej var ung hölls den egentliga makten av Boris Morozov. I Moskva upplöses saltupproret 1648 som höll på i flera dagar. Detta tvingade tsaren att kalla ständerna till zemskij sobor för att omskapa rikets lag. Som resultat införs ny lagsamlingen 1649. Den betonade tsarens ställning samt gav fördelar för landadeln och stadsborna på kyrkans bekostnad.
År 1652 omnämnde Aleksej munken Nikon till patriarkens säte. Nikon kritiserade hårt de nya lagarna, vilket ledde till tvister och maktkamp mellan tsaren och patriarken. Detta fortsatte till 1666 då Nikon dömdes och avskedades i det stora kyrkomötet i Moskva. Zemskij sobor återkallades bara en gång efter 1648, nämligen 1653. Annars löste Aleksej rikets problem i sin kammarduma och således styrde riket mot absolutism.
År 1670 reste sig kosackerna från Don till revolt under Stenka Rasin. Kosackernas tåg reste uppåt Volga och värvade utmattade bönder till deras band. Kosacktåget mördade storgodsägarna samt kyrkoledarna och deklarerade att de skulle frige bönder från livegenskapens repression. Upproret eskalerade snabbt till 1600-talets största bonderevolt i Europa. År 1671 kvävdes upproret i blodbad och de skrämda förvaltarna band bönderna ännu hårdare till jorden.
| Företrädare: Mikael I |
Tsar av Ryssland 1645–1676 |
Efterträdare: Fjodor III |
