Asjchabad

Från Rilpedia

Version från den 31 maj 2009 kl. 21.56 av DragonBot (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Fil:PresidentialPalaceAshgabat.jpg
Presidentpalatset i Asjchabad.

Asjchabad (även med flera varierande stavningar; på turkmeniska Aşgabat; på persiska عشق آباد ('Ashq-abad); på ryska Ашхабад) är huvudstaden i Turkmenistan. Den har cirka 797 900 invånare (2005) och ligger vid oasen Achal Teke i ett stadsdistrikt på provinsnivå, insprängt i provinsen Achal i landets södra del, med foten av bergskedjan Kopet-Dag i söder och med randen av öknen Karakum i norr (på koordinaterna 37°58′ N 58°20′ Ö). Majoriteten av befolkningen är turkmener, med minoriteter ryssar, armenier, perser och uzbeker; till religionen är invånarna främst sunnimuslimer med minoriteter kristna.

Asjchabad producerar textilier, glas, livsmedel och metallprodukter, och har även betydande filmindustri. Staden hyser ett universitet, flera högskolor samt den turkmenska vetenskapsakademin och ökenforskningsinstitut.

Historia

Staden ligger nära den plats där den antika parthiska huvudstaden Nisa låg. Ruinerna av Konjikala, som ödelades av mongolerna på 1200-talet, ligger inte heller långt från den nuvarande staden. En by med namnet Asjchabad grundades år 1818. Namnet kommer troligen av persiska för "Arsakes' stad". År 1869 anlades en rysk befästning på en kulle nära byn, vilket gjorde orten till en viktigare handelsplats. Den befästes med ett ryskt fort år 1881. Området annekterades av Tsarryssland år 1884 och Asjchabad blev ett regionalt center och gränspostering mot det brittisk-influerade Persien.

Staden blev efter Tsarrysslands sammanbrott sovjetisk, för att sedan först förloras och därefter återtas 1917. Mellan 1917 och 1927 kallades staden Poltoratsk efter en lokal revolutionär. Asjchabad blev huvudstad i Turkmenska SSR år 1924. Staden växte kraftigt och industrialiserades, men en jordbävning, som mätte 9 på Richterskalan, förstörde den 6 oktober 1948 staden och 110 000 människor (två tredjedelar av befolkningen) miste livet; sovjetiska medier talade dock om endast 14 000 döda. Staden återuppbyggdes och 1962 invigdes Karakumkanalen, en av de längsta kanalerna i världen, som förbinder staden med Amudarja.

Externa länkar


Personliga verktyg