Folketymologi
Från Rilpedia
Folketymologi kallas en språklig process där ett ord nybildas eller omformas med hjälp av element som redan finns i språket, utan hänsyn till begreppets egentliga innebörd eller ordet egentliga etymologi. Ett exempel är hängmatta, som förvisso råkar vara en hängande matta. Ordets ursprung är dock ett annat: Det kommer från nederländskans hangmat, som är en förvrängning av de karibiska indianernas hamaqa. Det ordet har sedan i sin tur via engelskan kommit in i svenskan än en gång som hammock, men då i den överförda betydelsen ”hängsoffa”.
Folketymologiska bildningar skiljer sig från rena språkfel och hyperkorrektioner genom att de förekommer hos en grupp språkbrukare, och inte bara hos enstaka personer.
Innehåll |
Folketymologisk ordbildning
Ord som inlånats i språket får ibland en folketymologiskt färgad stavning och/eller betydelse. Ett välkänt exempel på detta är ordet "fogsvans", som idag betecknar en såg som används för att exempelvis kapa plankor. Ordet har däremot ingenting med "fog" att göra, utan kommer från det tyska fuchsschwanz som helt enkelt betyder rävsvans. På samma sätt kommer svenskans "följetong" från franskans feuilleton, som betyder "litet blad" och alltså inte har någonting med verbet "följa" att göra.
Fenomenet förekommer inte sällan vad gäller ord som genom åren försvunnit ur det aktiva ordförrådet. Ett exempel är "övermaga", som idag betyder "övermodigt självsäker". Ordets etymologi har emellertid ingenting med vare sig "över" eller "mage" att göra, utan har sina rötter i det fornsvenska ord som idag är "oförmåga".
Ortnamn
Det är vanligt att namn på orter och platser under tidernas lopp har ändrat uttal och form så att den ursprungliga betydelsen inte längre är skönjbar. Folkfantasin har då sökt förklara namnen, och en rätt omfattande sägenbildning har på så sätt uppstått.
Exempel
- "Fyrunga socken i Västergötland har fått sitt namn av att bara fyra ungar där överlevde digerdöden."
Andra exempel på folketymologier
| Ord eller uttryck | Ursprung | Folketymologisk koppling |
|---|---|---|
| ont krut förgås inte så lätt | Unkraut vergeht nicht (tyska, ’ogräs dör ej’) | |
| fältkajak | Faltkajak (tyska, ’hopfällbar kajak’) | sammankopplad med militär användning i fält |
Se även
Externa länkar
Litteratur
- Ejdestam, Julius, Svenskt folklivslexikon. (1975)
