Comment:Rom 1:22
Från Rilpedia
(Skillnad mellan versioner)
| Rad 6: | Rad 6: | ||
* '''blev de dårar''' - Om människan bortser ifrån synliga bevis på skapad ordning (alla kan uppfatta naturliga ordningar) följer olika slags onaturliga beteenden, vilket är brott mot skapelseordningen. | * '''blev de dårar''' - Om människan bortser ifrån synliga bevis på skapad ordning (alla kan uppfatta naturliga ordningar) följer olika slags onaturliga beteenden, vilket är brott mot skapelseordningen. | ||
| - | * ''Allmän uppenbarelse'' kan inte '''''frälsa''''' människan, men det kan '''''döma'''''människan. Detta känner människor på sig intuitivt, dvs i sitt samvete, och därför finns hos många ett särskilt hat mot Bibelns lära om skapelse och skapelseordningen. | + | * '''[[Uppenbarelse#Allmän uppenbarelse|Allmän uppenbarelse]]''', kan inte '''''frälsa''''' människan, men det kan '''''döma'''''människan. Detta känner människor på sig intuitivt, dvs i sitt samvete, och därför finns hos många ett särskilt hat mot Bibelns lära om skapelse och skapelseordningen. |
* Se även [[2 Mos 20:3]]–[[2 Mos 20:4|4]]; [[2 Mos 22:19]]; [[3 Mos 20:13]], [[Rom 1:26|Rom 1:26-27]]; [[1 Kor 6:9|1 Kor 6:9–10]]. | * Se även [[2 Mos 20:3]]–[[2 Mos 20:4|4]]; [[2 Mos 22:19]]; [[3 Mos 20:13]], [[Rom 1:26|Rom 1:26-27]]; [[1 Kor 6:9|1 Kor 6:9–10]]. | ||
Nuvarande version från 6 mars 2008 kl. 03.35
- Naturen vittnar om skapelse - Verserna 20-25 uppger att alla kan se och förstå att naturen vittnar (se "allmän uppenbarelse") om skapelse och en skapad ordning, och att det är ett brott att bryta mot denna intuitiva insikt.
- blev de dårar - Om människan bortser ifrån synliga bevis på skapad ordning (alla kan uppfatta naturliga ordningar) följer olika slags onaturliga beteenden, vilket är brott mot skapelseordningen.
- Allmän uppenbarelse, kan inte frälsa människan, men det kan dömamänniskan. Detta känner människor på sig intuitivt, dvs i sitt samvete, och därför finns hos många ett särskilt hat mot Bibelns lära om skapelse och skapelseordningen.
- Se även 2 Mos 20:3–4; 2 Mos 22:19; 3 Mos 20:13, Rom 1:26-27; 1 Kor 6:9–10.
