Makroevolution
Från Rilpedia
(robot Lägger till: ru:Макроэволюция) |
|||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| - | <noinclude>{{rpsv. | + | <noinclude>{{rpsv.basedon.wpsv}}</noinclude>'''Makroevolution'' innebär större förändringar av genpoolen, till exempel bildandet av nya [[släkte]]n eller [[Familj (biologi)|familjer]]. Biologer definierar makroevolution lite olika, men många har börjat definera den som förändringar på artnivå <sup>[[#Referenser|[1]]],[[#Referenser|[2]]],[[#Referenser|[3]]],[[#Referenser|[4]]]</sup>. Det sistnämnda verkar vara för att man vill att evolutionsteorin skall verka sann på alla områden, inte bara när det gäller den verkliga [[mikroevolution]]en. Termerna makroevolution och [[mikroevolution]] myntades år 1927 av den ryske entomologen [[Jurij Filiptjenko]]. |
| - | Skillnaden mellan makroevolution och mikroevolution är något flytande, eftersom de definieras olika av olika forskare, och [[biolog]]er gör i regel inte någon absolut skillnad mellan begreppen. Inom [[evolutionsteorin]] anses makroevolution som en direkt följd av mikroevolution som pågått en längre tid. Makroevolution är helt enkelt storskaliga förändringar från evolution under en tidsskala på miljontals år medan mikroevolution är evolution under kortare tidsrymder i storleksordningen en livslängd. Distinktionen mellan de två begreppen är en praktisk distinktion som införs eftersom det rör sig om skilda tidsskalor och skilda metoder för att studera dem, däremot behövs ingen extra ingrediens för att förklara makroevolution från mikroevolution. Detta diskuteras till exempel av [[Richard Dawkins]] <sup>[[#Referenser|[4]]]</sup> och [[Ernst Mayr]] <sup>[[#Referenser|[3]]]</sup>. | + | Skillnaden mellan makroevolution och mikroevolution är något flytande, eftersom de definieras olika av olika forskare, och många [[biolog]]er gör i regel inte någon absolut skillnad mellan begreppen. Inom [[evolutionsteorin]] anses makroevolution som en direkt följd av mikroevolution som pågått en längre tid. Makroevolution är helt enkelt storskaliga förändringar från evolution under en tidsskala på miljontals år medan mikroevolution är evolution under kortare tidsrymder i storleksordningen en livslängd. Distinktionen mellan de två begreppen är en praktisk distinktion som införs eftersom det rör sig om skilda tidsskalor och skilda metoder för att studera dem, däremot behövs ingen extra ingrediens för att förklara makroevolution från mikroevolution. Detta diskuteras till exempel av [[Richard Dawkins]] <sup>[[#Referenser|[4]]]</sup> och [[Ernst Mayr]] <sup>[[#Referenser|[3]]]</sup>. |
Förhållandet mellan mikroevolution och makroevolution kan alltså summeras så här: makroevolution är resultatet av flera omgångar mikroevolution, vilket över tiden resulterar i två [[population]]er av organismer som är så olika att det kan sägas att [[artbildning]] har skett. I regel kräver makroevolution många generationer. Makroevolution kan dock i vissa fall ske snabbt. Redan T. H. Huxley kritiserade Darwin för att han allt för oreserverat anslöt sig till inställningen att naturen inte gör språng (''Natura non facit saltum''). Genom genetikens framsteg har man upptäckt att små genetiska förändringar t.ex i en [[promotorgen]] eller i gener som styr [[embryonalutveckling]]en kan få stora konsekvenser för individen. Försök med [[bananfluga|bananflugor]] visar t.ex att man kan få fram flugor med flera vingpar än föräldragenerationen. Artbildning kan också ske snabbt genom hybridisering. | Förhållandet mellan mikroevolution och makroevolution kan alltså summeras så här: makroevolution är resultatet av flera omgångar mikroevolution, vilket över tiden resulterar i två [[population]]er av organismer som är så olika att det kan sägas att [[artbildning]] har skett. I regel kräver makroevolution många generationer. Makroevolution kan dock i vissa fall ske snabbt. Redan T. H. Huxley kritiserade Darwin för att han allt för oreserverat anslöt sig till inställningen att naturen inte gör språng (''Natura non facit saltum''). Genom genetikens framsteg har man upptäckt att små genetiska förändringar t.ex i en [[promotorgen]] eller i gener som styr [[embryonalutveckling]]en kan få stora konsekvenser för individen. Försök med [[bananfluga|bananflugor]] visar t.ex att man kan få fram flugor med flera vingpar än föräldragenerationen. Artbildning kan också ske snabbt genom hybridisering. | ||
Versionen från 20 maj 2007 kl. 15.24
'Makroevolution innebär större förändringar av genpoolen, till exempel bildandet av nya släkten eller familjer. Biologer definierar makroevolution lite olika, men många har börjat definera den som förändringar på artnivå [1],[2],[3],[4]. Det sistnämnda verkar vara för att man vill att evolutionsteorin skall verka sann på alla områden, inte bara när det gäller den verkliga mikroevolutionen. Termerna makroevolution och mikroevolution myntades år 1927 av den ryske entomologen Jurij Filiptjenko.
Skillnaden mellan makroevolution och mikroevolution är något flytande, eftersom de definieras olika av olika forskare, och många biologer gör i regel inte någon absolut skillnad mellan begreppen. Inom evolutionsteorin anses makroevolution som en direkt följd av mikroevolution som pågått en längre tid. Makroevolution är helt enkelt storskaliga förändringar från evolution under en tidsskala på miljontals år medan mikroevolution är evolution under kortare tidsrymder i storleksordningen en livslängd. Distinktionen mellan de två begreppen är en praktisk distinktion som införs eftersom det rör sig om skilda tidsskalor och skilda metoder för att studera dem, däremot behövs ingen extra ingrediens för att förklara makroevolution från mikroevolution. Detta diskuteras till exempel av Richard Dawkins [4] och Ernst Mayr [3].
Förhållandet mellan mikroevolution och makroevolution kan alltså summeras så här: makroevolution är resultatet av flera omgångar mikroevolution, vilket över tiden resulterar i två populationer av organismer som är så olika att det kan sägas att artbildning har skett. I regel kräver makroevolution många generationer. Makroevolution kan dock i vissa fall ske snabbt. Redan T. H. Huxley kritiserade Darwin för att han allt för oreserverat anslöt sig till inställningen att naturen inte gör språng (Natura non facit saltum). Genom genetikens framsteg har man upptäckt att små genetiska förändringar t.ex i en promotorgen eller i gener som styr embryonalutvecklingen kan få stora konsekvenser för individen. Försök med bananflugor visar t.ex att man kan få fram flugor med flera vingpar än föräldragenerationen. Artbildning kan också ske snabbt genom hybridisering.
Termen makroevolution används ofta av kreationister, som accepterar mikroevolution men tar avstånd från det rådande paradigmet om hur nya komplicerade organ eller strukturer uppkommer. De menar att klassiska bevis för evolutionen endast bevisar mikroevolution, men inte makroevolution. Det finns dock överväldigande vetenskapliga bevis för att även makroevolution äger rum, se till exempel [1],[2],[3],[4]. I kreationistiska kretsar är gränsdragningen mellan mikro- och makroevolution ännu mer flytande än hos biologer. Vissa anser att mikroevolution sker inom de skapade slagen (baramin), vilket kan motsvara familj eller högre. Vissa, å andra sidan, förnekar att vanliga exempel på mikroevolution som antibiotikaresistens eller industriell melanism över huvud taget är evolution.
Se även
Referenser
- [1] 29+ Evidences for Macroevolution, av D. Theobald.
- [2] Futuyma, D. (1998) Evolutionary Biology. Third edition. Sunderland, MA: Sinauer Associates. ISBN 0878931899
- [3] Mayr, E. (2002) What Evolution Is. Basic Books. ISBN 0465044263
- [4] Dawkins, R. (2004) The Ancestor's Tale. A Pilgrimage to the Dawn of Evolution. ISBN 0618005838
|
||||||||||||||
