Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> :''Denna artikel handlar om borgarrådet Yngve Larsson. Ej att förväxla med dennes son, medicinaren professor [[Yngve Larsson (professor)|Yngve A. A. Larsson]].'' {{Infobox biografi | namn = Yngve Larsson | bild = YL30-60c.jpg | bildstorlek = 250px | födelsedatum = [[13 december]] [[1881]] | födelseort = [[Sundsvall]], [[Sverige]] | dödsdatum = [[16 december]] [[1977]] | dödsort = [[Stockholm]], [[Sverige]] | utbildning = [[Fil. dr]] | yrke = [[Borgarråd]], [[Riksdagsledamot|riksdagsman]], med mera | maka = [[Elin Bonnier]] | barn = Verna Lindberg, [[Matts Bergom Larsson]], Ester Berggren, [[Richard Larsson]], [[Yngve Larsson (professor)|Yngve A. A. Larsson]], [[Mårten Larsson]] }} '''Gustaf Richard ''Yngve'' Larsson''', född [[13 december]] [[1881]] i [[Sundsvall]], död [[16 december]] [[1977]] i [[Stockholm]], var en [[Sverige|svensk]] [[filosofie doktor]], [[politiker]], [[borgarråd]] och [[riksdagsledamot]] för [[Folkpartiet liberalerna|Folkpartiet]]. Larsson var gatu- och [[stadsbyggnad]]sborgarråd i [[Stockholms stad]] [[1924]]-[[1946]], och [[politik|politiskt]] ledande bakom flera av stadens [[Stockholms historia|historiskt]] största [[infrastruktur]]projekt, däribland [[Slussen, Stockholm|Slussen]], [[Stockholms tunnelbana]] och [[Norrmalmsregleringen]], samt även [[Västerbron]] och [[Tranebergsbron]]. Efter att ha avgått som borgarråd, valdes han till [[riksdagsledamot]] och senare till ordförande för Stockholms [[stadskollegium]]. Han lämnade [[Stockholms stadshus|stadshuset]] 1954, men behöll centrala poster inom Stockholms stad fram till 1970, då 89 år fyllda. Larsson kom att kallas [[1900-talet|sitt århundrades]] ''främste svenska [[stadsbyggnad|stadsbyggare]]''<ref>[[Dagens Nyheter]] 17 dec 1977, enligt SBL, 1978</ref> och århundradets ''gigant inom [[Politik i Stockholms stad|stockholmspolitiken]]''<ref>Gullberg 2001, s 202</ref>. 1966 erhöll han [[Samfundet S:t Erik]]s plakett för berömliga insatser för Stockholm. ==Studier och utredningsår (1900-1924)== [[Fil:Klass 5c.jpg|miniatyr|[[Norra Real]], klass 5c, mitten av 1890-talet. Larsson främst, längst till vänster. Foto: lektor Moll.]] [[Fil:Yngve larsson 1915.jpg|miniatyr|Yngve Larsson, cirka 1915.]] Yngve Larsson tog [[mogenhetsexamen]] 1900 vid [[Norra Real]] i Stockholm<ref name=sbl>Svenskt Biografiskt Lexikon (SBL), 1978</ref> och påbörjade samma år studier vid [[Uppsala universitet]]<ref name=ugglan>Nordisk familjebok 1925, s 86</ref> och medverkade där till grundandet av den [[socialdemokrati]]ska [[studentförening]]en [[Laboremus]] 1902. Han tog en [[fil kand]] 1903<ref name=sbl/> i bland annat [[historia]] och [[statsvetenskap]]<ref>Larsson 1977, s. 59 (not); anger dock årtalet 1904 till skillnad från SBL</ref>, och fortsatte därefter studier i [[Universität Heidelberg|Heidelberg]] och [[Berlin]]<ref name=sbl/>. Till de nära vännerna i Uppsala hörde bland andra [[Otto Järte]] och sedermera svågern [[Tor Bonnier]].<ref>Gedin, s 360 ff</ref> Larsson [[disputera]]de 1913<ref name="Larsson 1977 s70"/> på [[avhandling]]en ''[[Inkorporering]]sproblemet'',<ref>Larsson 1912</ref> definierat som "frågan om det rättsliga stadsområdets anpassning till det faktiska"<ref name=Martensen/>. Avhandlingen behandlade de förvaltningspolitiska och juridiska problem som den snabba [[urbanisering]]en ställde dåtidens svenska städer inför<ref name="Larsson 1977 s70">Larsson 1977, s. 70</ref>. Verket fick ett respektfullt mottagande även utomlands under sin tid,<ref name=Martensen>Martensen-Larsen 1914</ref> och blev den första av en serie utredningar som kom att behandla samma ämne<ref>Hayen 2008</ref><ref>Bellander 2008</ref>. Dessförinnan hade han publicerat undersökningar av stadsförvaltningarna i en lång rad europeiska länder<ref name=sbl/><ref>Larsson 1908, 1909</ref>. Larsson var även en tongivande [[ledamot]] i [[Bostadskommissionen]] 1912-1918<ref name="bostadskommissionen">Hedenmo & von Platen, sid 39</ref>, och sekreterare för [[Svenska slöjdföreningen]]s stora [[Hemutställningen 1917|Hemutställning 1917]]. Under [[första världskriget]] förespråkade Larsson jämte bland andra ungdomsvännen [[Otto Järte]] en [[Tyskland|tyskvänlig]] linje, och var en av författarna till den anonymt utgivna så kallade "[[Svenska aktivismen|aktivistboken]]" ''Sveriges utrikespolitik i världskrigets belysning'' 1915<ref>Larsson m fl 1915</ref>. I skriften restes krav på "en modig uppslutning vid Tysklands sida". Boken vållade upprörd debatt, och ledde efter ingripande av [[ententen|ententevänlige]] partiledaren [[Hjalmar Branting]] till Larssons uteslutning ur [[Sveriges socialdemokratiska arbetareparti|SAP]].<ref name=sbl/><ref name=aktivism>[[Svenska aktivismen]], läst 8 mars 2008</ref> {{Se även|Svenska aktivismen}} Larsson blev vid grundandet 1908 av [[Svenska stadsförbundet]] (föregångaren till [[Svenska Kommunförbundet|kommunförbundet]]), dess andre sekreterare samtidigt som vännen [[Erik Palmstierna]] utsågs till förbundets förste sekreterare. <ref>Se vidare Östberg 1990</ref> Larsson övertog senare Palmstiernas ledande roll; 1915 blev han förbundets förste sekreterare<ref>Larsson 1977, s. 68, 152</ref> och 1918 dess direktör<ref name=sbl/>. Han var den drivande kraften bakom grundandet av Stadshistoriska institutet (numera [[Stads- och kommunhistoriska institutet]]) 1919 i samarbete med historikerna [[Nils Ahnlund]] och [[Nils Herlitz]].<ref>[http://www2.historia.su.se/urbanhistory/eng/institute.htm The Institute of Urban History], läst 21 februari 2008</ref><ref name=ugglan/> Sedan 1994 delar [[Stads- och kommunhistoriska institutet|institutet]] ut "[[Yngve Larssons pris för stads- och kommunhistoriska insatser]]", instiftat av [[Svenska Kommunförbundet]]s styrelse.<ref>[http://www.ukforsk.se/ukf/granslos.htm Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut], läst 21 februari 2008</ref> Redan 1912 engagerades Larsson i den stora [[Stockholms författningsreform 1920|författningsreformen i Stockholm 1920]] som i hög grad bar hans prägel.<ref name=sbl/><ref name=ugglan/> Som sekreterare i ''Finansstyrelsekommittén'' kom han själv att utforma det slutliga förslag som godkändes av stadsfullmäktige den 16 juni 1919.<ref name=larsson1977/> Han valdes själv den [[19 april]] [[1920]]<ref>[http://www.stockholmia.stockholm.se/bocker.php?author=192& Stockholmia förlags webbplats], läst 15 maj 2008</ref> av [[stadsfullmäktige]] till chef för stadskansliet i Stockholms stad; en betydelsefull roll för samordning av hela stadsförvaltningen<ref name=sbl/> som senare kom att kallas [[stadssekreterare]]<ref name=larsson1977/>. ==Borgarrådsår (1924-1946)== [[Fil:YL-10-30c.jpg|miniatyr|Troligen 1930-tal i Stadshuset.]] [[Fil:613c.jpg|miniatyr|Vänskaplig paus i debatterna: [[Z Höglund]], Yngve Larsson och [[Carl Albert Andersson]], 1940-tal.]] [[Fil:507c.jpg|miniatyr|Fastighetsdirektör Jarl Berg, stadsingenjör [[Gösta Lundborg]] och Yngve Larsson vid [[T-centralen]]s invigning [[1957]].]] Larsson blev [[borgarråd]] 1924 och förblev det till 1946<ref name=sbl/>. Han hade ansvar för i tur och ordning administrativa roteln, gaturoteln och stadsbyggnadsroteln, och hade som borgarråd en central roll i projekteringen av bland annat [[Slussen, Stockholm|Slussen]] (1930-35)<ref name="slussen">[http://runeberg.org/tektid/1932v/0127.html Teknisk tidskrift : Väg och vattenbyggnadskonst, Nov 1932], läst 18 februari 2008</ref>, [[Västerbron|Väster-]] och [[Tranebergsbron|Tranebergsbroarna]] (1934-35), [[Bromma flygplats]] (1935-36), [[Skogskyrkogården]] (1940), [[Stockholms tunnelbana]] (1941)<ref name=tuben>Jonsson m fl, sid 123, 241</ref>, samt den stora [[Norrmalmsregleringen]] (1945).<ref name=sbl/> Larsson hade även en central roll i flera stora projekt för att [[inkorporering|inkorporera]] och och bygga ut förorter till [[Stockholms_historia#1900-talet|Stockholm under 1900-talet]],<ref name=Larsson1954/> även senare som ordförande för Stor-Stockholms samarbetsdelegation i början av 1950-talet<ref name=sbl/>. ===Slussen=== {{Huvudartikel|Slussen|1930 års trafikkommitté}} Under 1930-talet hade Larsson en ledande roll i den tidens stora ombyggnad av [[Slussen, Stockholm|Slussen]]. Han var ordförande för [[1930 års trafikkommitté]], vars förslag låg till grund för Stockholms [[stadsfullmäktige]]s investeringsbeslut 1931 att genomföra ombyggnaden. Utförandet uppdrog stadsfullmäktige åt gatuborgarrådet Larssons gatunämnd, vilken för ändamålet tillsatte Slussbyggnadskommittén med Larsson som ordförande.<ref name="slussen" /> ===Stockholms tunnelbana=== {{Huvudartikel|Stockholms tunnelbana}} År 1941 beslutade Stockholms stadsfullmäktige om utbyggnaden av ett [[tunnelbana|tunnelbanesystem]], och under [[decennium|decennierna]] efter [[Andra världskriget|kriget]] genomfördes detta enorma [[projekt]] som även innefattade byggandet av nya [[förort]]er kring de nya stationerna. Denna satsning kunde genomföras i tämligen stor enighet mellan de inflytelserika aktörerna i staden kring visionen att [[tunnelbana]]n var den bästa lösningen både på stadens [[bostad]]sfråga och på problemet med tilltagande trängsel på [[Stockholms innerstad|innerstadens]] gator. Larsson var den främste strategen bakom denna lösning. Under [[mellankrigstiden]] beredde han först vägen för tunnelbaneutbyggnaden på många olika sätt, och därefter bidrog han till att skapa en bred enighet kring tunnelbanevisionen.<ref name=tuben /> {{Citat|I vissa faser av ett systems tillblivelse kan nyckelpersoner som förmår förena synsätt och överbrygga kulturskillnader mellan olika grupperingar vara av avgörande betydelse för att ett skeende ska kunna starta. I fallet Stockholms tunnelbana var Larsson en sådan gränsöverskridare eller systembyggare.|Daniel Jonsson m fl|Infrasystemens dynamik (2000)<ref name=tuben />}} ===Norrmalmsregleringen=== {{Huvudartikel|Norrmalmsregleringen}} Larsson var på 1940-talet den drivande kraften bakom [[reglering]]en av [[Nedre Norrmalm]], då de gamla [[Klarakvarteren]] i en [[framstegsoptimism|framstegsoptimistisk]] och [[modernistisk]] anda fick ge plats åt Stockholms moderna [[Stockholms city|city]] med bland annat [[Sergels torg]] och [[Hötorgscity]] med [[Hötorgsskraporna]], som han inför stadsfullmäktige gav namnet "De fem trumpetstötarna"<ref name=trumpet>Larsson 1960, s 33</ref>. På Larssons initiativ beslutade stadsfullmäktige 1944 att upprätta en ny generalplan för Stockholm. Promemorian ''Det framtida Stockholm: Riktlinjer för Stockholms generalplan''<ref name=markelius>Markelius m fl 1945</ref> där de grundläggande förutsättningarna för trafiksystemet fastställdes upprättades därefter under våren 1945 på stadsplanekontoret. Det principiella regleringsbeslutet om Sveavägens framdragande till Sveaplatsen (sedermera Sergels torg) och Hamngatan fattades därefter i [[stadsfullmäktige]] 1945 och resulterade i [[1946 års cityplan]].<ref>Skårfors 1999, s 46-48, samt Larsson 1960, s 1,14</ref> {{Citat|Gå Sveavägen söder ut, låt oss säga en aprildag 1965! På andra sidan Kungsgatskorset och de breda boulevardernas mera konventionella husblock reser sig en helt ny arkitektur, väldig i sin skala, men ändå ljus, lätt, nästan elegant, med sina tvärställda himmelssträvande huskroppar. Mellan dem lyser västerhimlen, med blåa fläckar och farande moln, med skuggor och dagrar över de metallglänsande fasaderna. De fem höghusen upprepar, med något olika klangfärg, samma motiv, det ena följer på det andra i den stora, nästan högtidliga ordning stadsbyggaren bestämt. Och under dem rör sig, sorlande, intensivt och färgrikt, storstadens liv, samlat inom en stor arkitektonisk gemenskap.|Yngve Larsson|inför stadsfullmäktige vid behandlingen av stadsplanen (troligen 1945)<ref name=trumpet/>}} Under Larssons sista år på 1960- och 70-talen kom han att känna en växande besvikelse över hur den ursprungliga planen förvaltades och utvecklades.<ref name=sbl/> Norrmalmsregleringens genomförande kom samtidigt att kritiseras från många håll, med en kulmen under [[Almstriden]] 1971. ==Nordisk opinionsbildare (1939-1948)== Under [[Andra världskriget|krigsåren]] var Larsson även verksam som politisk [[opinionsbildare]] och höll en klart [[nazism|antinazistisk]], [[nordisk]] kurs. Han var en av de ledande i [[Samfundet Nordens Frihet]] från dess start 1939, då det arbetade för att effektivisera det militära och humanitära stödet åt [[Finland]], och senare då det strävade att stimulera den svenska försvarsviljan och motverka vad samfundet uppfattade som onödiga eftergifter åt [[Tyskland|tyska]] krav. Som ordförande i [[Svensk-norska föreningen]] 1942-1948 arbetade han i samma anda och verkade bland annat för hjälp till [[flykting]]ar från det ockuperade [[Norge]].<ref name=sbl/> ==Äldre statsman (1946-1977)== [[Fil:Yngve larsson sbl.jpg|miniatyr|Porträtt från [[Svenskt biografiskt lexikon]].]] Efter att ha avgått som borgarråd kom Larsson att få ytterligare drygt aktiva 30 år som en "äldre [[statsman]]" inom [[Stockholms politik|Stockholmspolitiken]]<ref name=statsman>Skårfors 1999, s 89</ref> och [[Sveriges riksdag|riksdagen]]. Larsson var [[riksdagsledamot]] 1946-1952. I riksdagen blev han ordförande för bostadskollektiva kommittén, och även ledamot av kommunallagskommittén. Parallellt med riksdagsuppdraget var han även aktiv som ledamot i styrelserna för bland annat [[Dagens Nyheter]] och [[Svenska stadsförbundet]], och behöll även en stark förankring i Stockholmspolitiken.<ref name=sbl/> Parallellt med riksdagsuppdraget kvarstod Larsson som ledamot av Stockholms stadsfullmäktige, och blev där gruppledare för Folkpartiet från 1946.<ref>Yngve Larssons arkiv: Presentationstext i Nationell ArkivDatabas</ref> 1950 blev han efter många år som ledamot även ordförande för Stockholms [[stadskollegium]] (dåvarande [[kommunstyrelsen]]).<ref name=Larsson1954>Larsson m fl 1954</ref> 1954 avgick han från denna post och lämnade samtidigt stadsfullmäktige, nära 73 år gammal.<ref name=sbl/> 1955 skulle [[byggnadsnämnd]]en och [[stadsplanenämnd]]en slås samman, och Larsson blev dess vice ordförande fram till 1960. Han kvarstod även som ledamot och till och med 1966 vice ordförande för [[Generalplaneberedning]]en (tidigare [[Nedre Norrmalmsdelegationen]]) som han själv initierat 1951<ref>Ahlman 2002</ref>. Han avgick 1970, då 89 år fyllda. De sista åren kom han att betraktas med respekt och man lyssnade artigt på hans utförliga invändningar mot Norrmalmsregleringens utveckling, men hans reella inflytande hade minskat.<ref name=sbl/> Under 1960-talet kom Larsson åter att verka inom [[akademi]]n, med en publicering om Stockholms utveckling i ''Journal of the American Institute of Planners''<ref>Larsson 1962</ref> såväl som ett verk utgivet vid [[University of California]] i samarbete med bland annat den [[amerikansk]]e [[ekonom]]en och president[[rådgivare]]n [[Lauchlin Currie]]<ref>Larsson m fl 1967</ref>. Han var 1958 inbjuden talare på temat ''Våra framtida städer'' vid [[Studentafton|Akademiska föreningen]] i [[Lund]].<ref>[http://www.studentafton.af.lu.se/historia.htm Studentafton.af.lu.se]</ref> 1966 fick Larsson [[Samfundet S:t Erik]]s plakett för berömliga insatser för Stockholm.<ref name="StErik">[http://www.samfundetsterik.se/ Samfundet S:t Erik], läst 18 februari 2008</ref> Samma år blev han även hedersledamot av [[Samfundet för hembygdsvård]] och [[Stockholms nation]] i Uppsala.<ref>Yngve Larssons arkiv: B. Familj och privat</ref> Sina sista år under 1970-talet var han alltjämt verksam, med sitt stora, av staden beställda historiska verk om Stockholms moderna historia. Det kom även att bli hans [[självbiografi]]. Han avslutade verket ett par veckor före sin bortgång 1977, vid nära 96 års ålder.<ref name=larsson1977>Larsson 1977</ref> ==Familj== [[Fil:Bonniers dinner.jpg|miniatyr|Middag hos [[Karl Otto Bonnier|svärföräldrarna]] 1910 (Larsson andra från vänster).]] [[Fil:Villa Mullberget vinter.jpg|miniatyr|[[Villa Mullberget]]]] [[Fil:Elin och Yngve 1108.jpg|miniatyr|Elin och Yngve Larssons vilorum på [[Skogskyrkogården]], 2008]] Larsson var son till [[grosshandlare]]n [[Axel Larsson (grosshandlare)|Axel Larsson]] (1854-1894) och Ida Sundberg (1858-1950)<ref>[http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=AHN&db=bishophill&id=I18724 Ancestry.com], [http://www.foark.umu.se/folk/y/person.asp?lannr=22&forsnr=73&pnr=9710&selarkbild=Sundsvall Folkräkningen 1890], lästa 15 april 2008</ref>. Han var även [[kusin]] till likaledes borgarrådet [[Halvar Sundberg]]<ref name=larsson1977/>. Larsson [[äktenskap|gifte]] sig 4 januari<ref>''[[Sveriges dödbok]] 1947-2003'', ([[Cd|CD-ROM]] version 3.0), [[Sveriges Släktforskarförbund]], 2003</ref> [[1904]] med [[Elin Bonnier]] (1884-1980), dotter till bokförläggaren [[Karl Otto Bonnier|Karl Otto]] och [[Lisen Bonnier]]. De fick tillsammans sex barn; Verna Lindberg (gift med [[Folke Lindberg (professor)|Folke Lindberg]]), [[Matts Bergom Larsson]] (SAF-direktör), Ester Berggren, [[Richard Larsson]] (bokhandlare, författare), [[Yngve Larsson (professor)|Yngve A. A. Larsson]] (pediatrikprofessor), och [[Mårten Larsson]] (arkitekt). Bland de många barnbarnen märks [[Martin Berggren]] (skådespelare, teaterregissör), [[Tobias Berggren]] (författare, poet), [[Maria Bergom Larsson]] (författare, kritiker), [[Jakob Lindberg (ämbetsman)|Jakob Lindberg]] (departementsråd, överdirektör) och [[Kristina Torsson]] (modeskapare, entreprenör), och bland barnbarnsbarnen [[Johan Berggren]] (chefredaktör), [[Jesper Bergom Larsson]] (filmproducent), [[Sara Szyber]] (designer) och [[Palle Torsson]] (konstnär). Familjen bodde från [[1905]] på [[Kungsholmen]], och lät [[1907]] bygga ''[[Villa Yngve Larsson]]'' i [[Storängen]]<ref>Stavenow-Hidemark 1971, s 295</ref>, granne med familjens vänner [[Hanna Pauli|Hanna]] och [[Georg Pauli]]. Från [[1910]] och fram till Elins bortgång 70 år senare kom familjen dock att bo i ''[[Villa Mullberget]]'' på [[Djurgården]]<ref>[http://www3.ssa.stockholm.se/Rotemansarkivet/SearchResult.aspx Rotemansarkivet], läst 6 maj 2008</ref> intill hennes föräldrars hem, [[Nedre Manilla]], som uppfördes under samma tid. Båda Stockholmsvillorna ritades av [[Stockholms stadshus|stadshus]]-arkitekten [[Ragnar Östberg]], i en utpräglat [[nationalromantisk]] stil. Sommartid vistades familjen från [[1918]] på [[sommarnöje]]t ''Barnarve'' i [[Ljugarn]] på [[Gotland]]<ref>Pihl Atmer & Tham, s 92</ref>. Yngve och Elin Larsson är begravda på [[Skogskyrkogården]] i grav nr 1A vid [[Skogskyrkogården#Skogskrematoriet_med_tre_kapell|Trons kapell]], bredvid kyrkogårdens arkitekt [[Gunnar Asplund]].<ref>[http://hittagraven.stockholm.se/info.php?gpkey=32+1+38+1A&upplnr=1 Sök gravsatta i Stockholm], läst 18 februari 2008</ref> ==Uppdrag== {| class="wikitable sortable" style="font-size:90%;" !Årtal!!Roll!!Organisation |- |1911-14 ||Sakkunnigt biträde ||Utredningen av Stockholms stads kommunala förvaltningsorganisation |- |1919-20 ||Sakkunnigt biträde ||Utredningen av Stockholms stads kommunala förvaltningsorganisation |- |1912-18 ||Ledamot ||[[Bostadskommissionen]] |- |1913-17 ||Ledamot ||Kommittén ang kommunala nybildningar |- |1914-18 ||Förste sekreterare ||Svenska stadsförbundet |- |1914-20 ||Redaktör ||Svenska stadsförbundets tidskrift |- |1918-20 ||Direktör ||Svenska stadsförbundet |- |1942-51 ||Ledamot ||Svenska stadsförbundets styrelse |- |1916-19 ||Ledamot ||Kommittéer ang magistratsförvaltningens ordnande i städer under landsrätt |- |1916-18 ||Ledamot ||Stadsplanelagstiftningskommittén |- |1918-20 ||Sakkunnigt biträde ||[[Stockholms författningsreform 1920|Stockholms finansstyrelsekommitté]] |- |1919-20 ||Ledamot ||Stadshistoriska institutets arbetsutskott (Stadshistoriska nämnden från 1955) |- |1926-55 ||Ledamot ||Stadshistoriska institutets arbetsutskott (Stadshistoriska nämnden från 1955) |- |1949-70 ||Ordförande ||Stadshistoriska institutets arbetsutskott (Stadshistoriska nämnden från 1955) |- |1920-24 ||Ledamot ||Styrelsen för statistiska kontoret |- |1920-24 ||Ledamot ||Svenska stadsförbundets bostadsråd |- |1920 ||Ordförande ||Kommittén ang bostadssociala minimifordringar |- |1920-24 ||Stadssekreterare, kanslichef ||Stadskansliet i Stockholm |- |1924-46 ||Borgarråd ||Stockholms stad |- |1924-31 ||Chef ||Administrativa roteln, Stockholms stad |- |1931-40 ||Chef ||Gatu- och trafikroteln, Stockholms stad |- |1940-46 ||Chef ||Stadsbyggnadsroteln, Stockholms stad |- |1924-40 ||Ledamot ||Stockholms stadskollegium |- |1946-54 ||Ledamot ||Stockholms stadskollegium |- |1950-54 ||Ordförande ||Stockholms stadskollegium |- |1924-40 ||Ordförande ||Slakthus- och saluhallsstyrelsen |- |1925-46 ||Ordförande ||Gatunämnden |- |1928-46 ||Ordförande ||Flyghamnsstyrelsen |- |1931-33 ||Ordförande ||[[1930 års trafikkommitté]] och dess arbetsutskott |- |1932-36 ||Ledamot ||Slussbyggnadskommittén |- |1934-38 ||Ledamot ||Kommunala omorganisationskommittén |- |1935-54 ||Ledamot ||Stockholms stadsfullmäktige |- |1939-40 ||Ledamot ||Tunnelbanedelegationen |- |1939-42 ||Ledamot ||1939 års kommunallånesakk. |- |1940-46 ||Ordförande ||Stadsplanenämnden |- |1940-66 ||Ledamot ||Styrelsen för Dagens Nyheter |- |1942-48 ||Ordförande ||Svensk-norska föreningen |- |1942-46 ||Ledamot ||Socialutbildningssakk. |- |1944-47 ||Ledamot ||Kommittén ang kommunal samverkan |- |1945-48 ||Ledamot ||1945 års markkommission i Stockholm |- |1946-52 ||Ledamot ||Riksdagens andra kammare |- |1946-52 ||Ledamot ||Kommunallagskommittén |- |1948-52 ||Ledamot ||Hamnutredningskommittén |- |1948-56 ||Ledamot ||Bostadskollektiva kommittén |- |1949-51 ||Ledamot ||Stadsdelsrådskommittén |- |1951-54 ||Ordförande ||Delegationen ang kronans markinnehav inom Nedre Norrmalm |- |1952-60 ||Ledamot ||Regionplanenämnden |- |1952-54 ||Ordförande ||Stor-Stockholms samarbetsdelegation |- |1952-54 ||Ledamot ||1949 års trafikutredning för Stor-Stockholm |- |1954-70 ||Ledamot ||Generalplaneberedningen |- |1959-66 ||Vice ordförande ||Generalplaneberedningen |- |1955-60 ||Vice ordförande ||Byggnadsnämnden |} <ref name=sbl/> ==Bildgalleri== <gallery perrow="4" widths="200px"> Fil:YL00-10.jpg|Troligen 1900-1910 Fil:Stadsförbundets kansli 1910.jpg|[[Stadsförbundet]]s kansli 1910<br>Larsson längst till höger Image:438c.jpg|Borgarråd och gatukontor överlägger; Yngve Larsson tredje från vänster, troligen tidigt 1930-tal Image:SSMFA050832S.jpg‎|[[Slussbyggnadskommittén]] i en ny gångtunnel under Slussen. Ca 1935-1936. Bild:Skogskyrkogarden 1940.jpg|Invigning av ''Krematoriet'' inom [[Skogskyrkogården]] 1940, från vänster: [[Gunnar Asplund]], kronprins [[Gustaf VI Adolf|Gustaf (VI) Adolf]], [[prins Eugén]] och Yngve Larsson Image:561c.jpg|[[Stadskollegium|Stadskollegiet]] hösten 1953; ordförande Yngve Larsson flankerad av [[Hjalmar Mehr]] på sin högra sida. Bild:Nordberg_larsson_1950-tal.jpg|[[Anders Nordberg (stadsplanerare)|Anders Nordberg]] och Yngve Larsson vid en studieresa till bostadsbyggen i [[Berlin]], 1950-tal. Bild:Larsson_mehr_1963.jpg|Yngve Larsson och [[Hjalmar Mehr]] vid [[stockholms stadshus|stadshusets]] fytioårsjubileum 1963 Bild:Tranebergsbron 1933.jpg|Tranebergsbron under uppförande 1933.<br><small>Foto: Bertil Norberg</small> Bild:Slussen 1939.jpg|Det nya Slussen, 1939. Bild:Constructing the Stockholm Metro in 1957.jpg|Bygget av Tunnelbanan 1957. I fonden [[Klarabergsgatan]] och [[Klara kyrka]].<br><small>Foto: Herman Ronninger</small> Bild:Hoghus_1-5_1963.jpg|Norrmalmsregleringens [[Hötorgsskraporna|"fem trumpetstötar"]], under uppförande 1964.<br><small>Foto: [[Lennart af Petersens]]</small> </gallery> ==Se även== *[[Stadsplanering i Stockholm]] *[[Bonnier (släkt)]] ==Referenser== [[Fil:Stadskollegiets utlåtanden 1931.jpg|miniatyr|Yngve Larsson som ''[[Gyllene salen#Mälardrottningen|Mälardrottningen]]'' i "[[Utlåtande i anledning av förslag till ändring av mosaikmålningen å Gyllene salens norra vägg]]", utgivet som en hyllning till Larssons 50-årsdag 1931.<ref>Lundborg m fl, 1931</ref>]] ===Noter=== <references/> ===Tryckta källor=== *{{bokref|författare=Robert Ahlman|titel=Minns du den stad… Saneringstänkandet i Visbyområdet 1947-74 ([[D-uppsats]] i [[historia]])|år=2002|utgivningsort=[[Visby]]|utgivare=[[Högskolan på Gotland]]|url=http://mainweb.hgo.se/Forskning/kulturarv2001.nsf/e87d0871264c3011c1256ac6003dedd0/905b4669e8680737c1256cad0053e979/Body/M2/Elektroniska%20texter,%20Minns%20du%20den%20stad.doc}} *{{bokref|titel=Anföranden i Stockholms stadsfullmäktige den 11 oktober 1954 samt i stadskollegiet den 7 oktober 1954 (Särtryck ur stadsfullmäktiges protokoll och yttranden, nr 13 1954)|författare=[[Carl Albert Anderson]], Alf Grandien, Erik Johansson, Yngve Larsson|år=1954|utgivningsort=[[Stockholm]]}} *{{bokref|författare=[[Per Gedin]]|titel=Litteraturens örtagårdsmästare. Karl Otto Bonnier och hans tid|år=2003|utgivare=[[Albert Bonniers förlag]]|utgivningsort=Stockholm|id=ISBN 91-0-010076-5}} *{{bokref/Anders Gullberg/2001}} *{{bokref|titel=Bostadspolitiken - Svensk politik för boende, planering och byggande under 130 år|författare=Martin Hedenmo, Fredrik von Platen|utgivare=[[Boverket]]|utgivningsort=[[Karlskrona]]|år=2007|id=ISBN 978-91-85751-44-0|url=http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2007/bostadspolitiken.pdf}} *{{bokref|titel=Infrasystemens dynamik : om sociotekniska förändringsprocesser och hållbar utveckling|författare=Daniel Jonsson m fl|utgivare=[[KTH]]|utgivningsort=[[Stockholm]]|år=2000|id=ISBN 91-7056-102-8|url=http://www.infra.kth.se/fms/pdf/infrasystemens.pdf}} *{{bokref|titel=Sveriges utrikespolitik i världskrigets belysning|författare=[[Otto Järte]], [[Rudolf Kjellén]], Yngve Larsson och [[Adrian Molin]] (anonymt)|år=1915|utgivningsort=[[Stockholm]]|utgivare=Nordiska Bokhandeln|libris=8227881}} *{{bokref/Yngve Larsson/1977/1}} *{{bokref/Yngve Larsson/1977/2}} *{{bokref/Yngve Larsson/1967}} *{{bokref/Yngve Larsson/1960}} *{{bokref/Yngve Larsson/1912}} (doktorsavhandling) *{{webbref |url=http://www.nad.ra.se/archive_index.aspx?id=c9b2b9b9-929d-407f-9932-63901e1dc67d&s=Balder |titel=Yngve Larssons arkiv |hämtdatum=14 maj 2009 |utgivare=[[Stockholms stadsarkiv]], förteckningsnummer SE/SSA/1233 }} *{{bokref|författare=[[Gösta Lundborg]], [[Tage William-Olsson]], Erik Karlsson |serie=[[Stadskollegiet]]s utlåtanden och memorial 1931 : Nr -|titel=[[Utlåtande i anledning av förslag till ändring av mosaikmålningen å Gyllene salens norra vägg]]. (Parodi) |år=1931 |utgivningsort=Stockholm|libris=2879749}} * {{tidningsref |författare=Fr. Martensen-Larsen |rubrik=Boganmeldelser : YNGVE LARSSON: Inkorporeringsproblemet. Stockholm, Aktiebolaget Nordiska Bokhandeln. 1912. |url=http://www.tidsskrift.dk/visning.jsp?markup=&print=no&id=85129 |tidning=[[Nationaløkonomisk Tidsskrift]] |id=Bind 3. række, 22 |datum=1914 |sid= |hämtdatum=21 april 2009 |språk=[[Danska]] |arkivurl= }} *{{bokref|författare=[[Nordisk Familjebok]]|titel=Larsson, Yngve Gustaf Rikard|år=1925|utgivningsort=Stockholm|url=http://runeberg.org/nfcq/0059.html}} *{{bokref|titel=Sommarnöjen vid vattnet|författare=Ann Katrin Pihl Atmer & Jan Tham|utgivare=[[Albert Bonniers Förlag]]|utgivningsort=[[Stockholm]]|år=2001|isbn=91-0-056984-4}} *{{bokref|författare=[[Svenskt biografiskt lexikon]] (SBL), häfte 108 (artikelförfattare: [[Göran Sidenbladh]])|titel=Larsson, Gustaf Richard Yngve|år=1978|utgivningsort=Stockholm|utgivare=Statens arkivstyrelse}} *{{bokref/Rikard Skårfors/1999}} *{{bokref|titel=Villabebyggelse i Sverige 1900-1925|författare=[[Elisabet Stavenow-Hidemark]]|utgivare=[[Nordiska museet]]|år=1971|utgivningsort=Uppsala|id={{ISSN|0346-8585}}|serie=[[Nordiska museet]]s handlingar}} *{{bokref|författare=[[Kjell Östberg]]|titel=Liberalerna och arbetarrörelsen|år=1990|utgivningsort=Stockholm|utgivare=Tidskriften Arkiv|url=http://www.socialistiskapartiet.se/e107_plugins/content/content.php?content.540}} *{{bokref|titel=Till borgarrådet fil dr Yngve Larsson (tryckt i 100 ex)|författare=Vänbok|år=1941|utgivningsort=[[Stockholm]]|utgivare=[[Albert Bonniers förlag]]|libris=1410049}} * ''[[Sveriges dödbok]] 1947-2003'', ([[Cd|CD-ROM]] version 3.0), [[Sveriges Släktforskarförbund]], 2003 ===Webbkällor=== * {{webbref |url=http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=AHN&db=bishophill&id=I18724 |titel=Families of the Bishop Hill Colony 1846-1861|hämtdatum=11 juli 2008 |datum=25 juni 2008 |verk= |utgivare=Ancestry.com}} * {{webbref |url=http://www.foark.umu.se/folk/y/person.asp?lannr=22&forsnr=73&pnr=9710&selarkbild=Sundsvall |titel=Folkräkningen 1890. Västernorrlands län, Sundsvalls församling: Axel Larsson |hämtdatum=11 juli 2008 |verk= |verk=Forskningsarkivet|utgivare=Umeå universitetsbibliotek}} * {{webbref |url=http://www2.historia.su.se/urbanhistory/eng/institute.htm |titel=The Institute of Urban History |hämtdatum=21 februari 2008 |datum=14 juli 2005 }} * {{webbref |url=http://www.ukforsk.se/ukf/granslos.htm |titel=Pris för stads- och kommunhistoriska insatser år 2004|utgivare=Upplands-Bro Kulturhistoriska Forskningsinstitut |hämtdatum=21 februari 2008 |författare=[[Lars Nilsson]]|datum=13 april 2004}} * {{webbref |url=http://www.samfundetsterik.se/verksamhet/prisplakett/listamottagare.php |titel=Pris & Plakett: Tidigare mottagare |hämtdatum=18 februari 2008 |datum= |verk= |utgivare=Samfundet S:t Erik}} * {{webbref |url=http://www.stockholmia.stockholm.se/bocker.php?author=192& |titel=Stockholmia förlag: Utgivning |hämtdatum=15 maj 2008 |datum= |verk= |utgivare=Stockholmia förlag}} * {{webbref |url=http://hittagraven.stockholm.se/info.php?gpkey=32+1+38+1A&upplnr=1 |titel=Sök gravsatta i Stockholm|hämtdatum=18 februari 2008 |verk= |utgivare=Stockholms stad}} * {{webbref |url=http://www3.ssa.stockholm.se/Rotemansarkivet/SearchResult.aspx |titel=Rotemansarkivet|hämtdatum=6 maj 2008 |verk= |utgivare=Stockholms stadsarkiv}} * {{webbref |url=http://runeberg.org/tektid/1932v/0127.html |titel=Regleringen av slussområdet i Stockholm|hämtdatum=18 februari 2008 |författare=Carl Thulin |datum=November 1932 |verk=[[Teknisk Tidskrift]] : Väg och vattenbyggnadskonst |utgivare=[[Svenska Teknologföreningen]]}} *{{webbref |url=http://www.betaville.se/?p=107 |titel=Storstockholmsproblemet |hämtdatum=21 april 2009 |författare=Mats Hayen |datum=7 december 2008 |år=2008 |verk=Betaville.se |utgivare= }} *{{webbref |url=http://www.hist.lu.se/historikermote_2008/upload/upload3/docs/Inkorporeringsstrategier%20en%20fr%C3%A5ga%20om%20tillv%C3%A4xt%20och%20identitetsavst%C3%A5nd.doc |titel=Inkorporeringsstrategier - En fråga om tillväxt och identitetsavstånd? |hämtdatum=22 april 2009 |författare=Linus Bellander |datum=24-26 april 2008 |år=2008 |verk=Det svenska historikermötet i Lund |utgivare=[[Stockholms universitet]] }} ==Övrig litteratur== *{{bokref|titel=The Social City : Middle-way approaches to housing and sub-urban golvernmentality in southern Stockholm, 1900-1945|författare=[[Mats Deland]]|år=2001|utgivningsort=[[Stockholm]]|utgivare=[[Stockholms universitet]]|id=ISBN 91-88882-17-9|språk=[[Engelska]]|url=http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_su_diva-1240-2__fulltext.pdf}} *{{bokref |serie=[[Svenska män och kvinnor]], band 4 |författare=Erland Gärde |sid=484 f |titel=Yngve Larsson |år=1948 |utgivningsort=Stockholm |utgivare=Bonnier |libris=53803 }} *{{bokref/Sixten Humble/1958}} *{{bokref|titel=Governmental planning and political economy|författare=Yngve Larsson, Pieter de Wolff, [[Lauchlin Currie]]|år=1967|utgivningsort=[[Berkeley]], [[California]]|utgivare=[[University of California]]|språk=[[Engelska]]|libris=8852548}} *{{bokref|titel=Building a city and a metropolis : the planned development of Stockholm|författare=Yngve Larsson|år=1962|utgivare=Journal of the American Institute of Planners|utgivningsort=USA|språk=[[Engelska]]|url=http://www.informaworld.com/smpp/content~content=a790515073~db=all~order=page|libris=8847178}} *{{bokref|titel=Kommunalförvaltningens organisation samt statsuppsikten över kommunerna i England, Danmark och Norge|författare=Yngve Larsson|år=1918|utgivare=[[Norstedt]]|utgivningsort=[[Stockholm]]|libris=907104}} *{{bokref|titel=Önskemål rörande stadsförvaltningens organisation|författare=Yngve Larsson|år=1911|utgivningsort=[[Stockholm]]|serie=[[Svenska stadsförbundets skriftserie]] : Femte bandet|libris=1639584}} *{{bokref|titel=Kommunalförvaltningens organisation och arbetssätt i svenska och utländska städer|författare=Yngve Larsson|år=1909|utgivningsort=[[Stockholm]]|serie=[[Svenska stadsförbundets skriftserie]] : Andra bandet|libris=8221139}} (licentiatavhandling) *{{bokref|titel=Kommunalsocialistisk bostadspolitik i utlandet|författare=Yngve Larsson|år=1908|utgivningsort=[[Stockholm]]|libris=1612559}} *{{bokref|författare=[[Yngve Larsson (professor)|Yngve Larsson d.y.]] |titel=Vändpunkter - Minnen, möten, uppbrott |år=2008 |utgivare=Bonniers Familjestiftelse|libris=11255465}} *{{bokref|titel=Det framtida Stockholm : riktlinjer för Stockholms generalplan|författare=[[Sven Markelius]] m fl|år=1945|utgivningsort=[[Stockholm]]|utgivare=Byggmästarens förlag|libris=3285232}} *{{Bokref/Göran Sidenbladh/1981}} *{{bokref|titel=Norrmalm förnyat 1951–1981|författare=[[Göran Sidenbladh]]|år=1985|utgivningsort=[[Stockholm]]|utgivare=Stockholmia förlag|id=ISBN 91-38-90709-7}} ==Externa länkar== {{commons|Kategori:Yngve Larsson|Yngve Larsson}} *{{libris|förnamn=Yngve|efternamn=Larsson|år=1881-1977|namn=Yngve Larsson}} *{{webbref |titel=Invigning av Slussen (film) |url=http://svtplay.se/v/1370229/oppet_arkiv/invigning_av_slussen?sb,k103004,2,f,103033 |datum=15 oktober 1935 |hämtdatum=27 februari 2009 |utgivare=[[SvT]] [[Svt.se#.C3.96ppet_arkiv|Öppet arkiv]]}} {{start box}} {{succession box | företrädare = [[Erik Palmstierna]] | titel = [[Svenska stadsförbundet|Direktör för Svenska stadsförbundet]] | år = 1918–1920 | efterträdare = [[Helge Lindholm]]}} {{succession box | titel = [[stadssekreterare|Stadssekreterare i Stockholms stad]] | år = 1920–1924 | efterträdare = [[Erik Hildebrand]]}} {{succession box | företrädare = [[Harry Sandberg]] (s) | titel = [[borgarråd|Gatuborgarråd i Stockholms stad]] | år = 1924–1940 | efterträdare = <small>Sig själv, som stadsbyggnadsborgarråd</small>}} {{succession box | titel = [[borgarråd|Stadsbyggnadsborgarråd i Stockholms stad]] | år = 1940–1946 | efterträdare = [[Helge Berglund]] (s)<br><small>(Trafik- och stadsbyggnadsborgarråd)</small>}} {{succession box | företrädare = [[Erik Johansson]] | titel = [[stadskollegium|Ordförande för Stockholms stadskollegium]] | år = 1950–1954 | efterträdare = [[John Bergvall]]}} {{end box}} <!-- Uppgift om företrädaren Erik Johansson från Larsson 1977, sid 561 --> {{Utmärkt}} {{Norrmalmsregleringen}} {{Samfundet S:t Eriks plakett}} {{STANDARDSORTERING:Larsson, Yngve}} [[Kategori:Borgarråd i Stockholms stad]] [[Kategori:Stockholmare]] [[Kategori:Svenska stadsplanerare]] [[Kategori:Ledamöter av Sveriges riksdags andra kammare]] [[Kategori:Svenska folkpartister]] [[Kategori:Födda 1881]] [[Kategori:Avlidna 1977]] [[Kategori:Bonnier (släkt)]] [[Kategori:Alumner från Uppsala universitet]] [[Kategori:Personer verksamma vid Uppsala universitet]] [[Kategori:Män]] [[Kategori:Nackabor]] [[de:Yngve Larsson]] [[en:Yngve Larsson]]

Tillbaka till Yngve Larsson.