Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{infoga från|Vänerlandskapen|Diskussion:Vänerlandskapen}} {{andra betydelser}} {{Insjöfakta | namn=Vänern |ickelatinskt_namn= | alt_namn= | lägeskarta=Lake_Vänern_details.png | lägeskarttext=Karta över Vänern | positionskarta= |positionskarttext= | läge=[[Värmland]], [[Dalsland]], [[Västergötland]] | nordliggrad=58 | nordligminut=48 | östliggrad=13 | östligminut=20 | coord={{coord|58|48|29|N|13|19|37|E|type:waterbody_region:SE}} | area=5 648 | arearef= | maxlängd=140 km | maxbredd=75 km | volym=153·10⁹ | volymref= | höjd=44 | höjdref= | strandlinje= | medeldjup=27 m | maxdjup=106 m | strömning= | strömningsref= | tillflöden=[[Klarälven]], [[Gullspångsälven]], [[Byälven]] | tillflödesområde= | tillflödesref= | länder=Norge, Sverige | utflöden=[[Göta älv]] | öar=22&nbsp;000 st., bl.a. [[Torsö]], [[Hammarö]], [[Djurö nationalpark|Djurö]], [[Lurö]], [[Kållandsö]], [[Brommö]] | städer=[[Karlstad]], [[Kristinehamn]], [[Lidköping]], [[Mariestad]], [[Säffle]], [[Vänersborg]], [[Åmål]] | översiktsbild=Vänern NASA.jpg |översiktsbildtext=Satellitbild över Vänern | fotnoter=Sveriges största insjö<br />Europas tredje största insjö }} '''Vänern''' är [[Sverige]]s största, [[Europa]]s tredje och världens 29:e största [[insjö]] med en yta på 5 648 km² och volymen 153 km³. Den ligger 44 meter över havet och är [[Europa]]s tredje största sjö efter [[Ladoga]] och [[Onega]]. == Etymologi == Sjöns namn (''Væni'' i avskrifter från [[1100-talet (sekel)|1100-talet]]) kommer från [[fornsvenska]]ns ''vænir'', med kopplingar till orden ''vån'' 'förhoppning' och ''vän'' 'förtroendeingivande', 'vacker'. En annan möjlighet är att ''vænir'' hör ihop med ett gammalt [[noanamn]] på [[Göta älv]], ''Van'' 'förhoppningen'.<ref>[[Nationalencyklopedin]], band 20 s. 109</ref> == Geografi == Sjöns medeldjup är 27 meter och största djupet ligger på 106 meter. Vänern delas av ett sund mellan [[Kållandsö]] i söder och [[Värmlandsnäs]] i norr i en västlig och en östlig del. Den västra delen av sjön kallas [[Dalbosjön]], och den östra delen kallas [[Värmlandssjön]]. Vänern är en del vattenvägen [[Göta älv]] – Vänern – [[Göta kanal]] och är närmast förbunden med [[Nordsjön]]/[[Skagerack]] vid [[Göteborg]] genom [[Göta älv]] på den sydvästra sidan och med [[Vättern]] vid [[Karlsborg]] via [[Göta kanal]]. [[Fil:Hjortens Udde, lake Vänern Sweden, 2003-04.jpg|miniatyr|vänster|Vänern fotograferad från [[Hjortens udde]]]] == Tillkomst == Vänern skapades efter den senaste [[istiden]] för omkring 10&nbsp;000 år sedan. När isen smälte var Sverige täckt av en längsgående vattenmassa som skapade en förbindelse mellan [[Kattegatt]] och [[Bottenhavet]]. Landhöjningen gjorde att sjöar som Vänern och Vättern skars av från havet. Den tidigare förbindelsen med havet innebär att det idag finns arter i Vänern som normalt inte lever ut hela sin livscykel i sötvatten, till exempel [[vänerlax]]. === Öar === Sjön har flera skärgårdar och totalt 22 000 öar. De största [[ö (landområde)|öarna]] i Vänern är [[Torsö]], 62 km², nära [[Mariestad]]; [[Kållandsö]], 56 km², nära [[Lidköping]]; och [[Hammarö]], 47 km², nära [[Karlstad]]. Mindre öar är [[Brommö]], [[Djurö nationalpark|Djurö]] och [[Lurö]]. === Strandlinje === Att mäta längden på en kust eller strand är vanskligt eftersom mätresultatet är helt avhängigt av skalan på den karta vilken man mäter på, se vidare artikeln ''[[En kuststräckas längd]]''. Det innebär att mätvärden för olika sjöar eller kustlinjer är jämförbara endast om de har uppmätts på kartor med samma noggrannhet. [[Statistiska centralbyrån]], som i mätningar utgår från [[Lantmäteriverket]]s vattenmasker i skala 1:10&nbsp;000, anger Vänerns totala strandlinje till 4&nbsp;527 kilometer, varav 1&nbsp;790 kilometer är fastlandsstränder och 2&nbsp;737 kilometer är ö-stränder.<ref>{{webbref |url=http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0812/2000I02/MI50SM0101.pdf |titel=Öar i Sverige |författare= Hans Ansén och Bo Justusson |datum= 16 maj 2001 |format=PDF |utgivare= Statistiska centralbyrån|sid= s. 26 |arkivurl= http://www.webcitation.org/5dmW4KVfH|arkivdatum= 12 januari 2009}}</ref> === Omgivning === Vänern ligger mellan landskapen (uppräknade medurs): [[Dalsland]], [[Värmland]] och [[Västergötland]]. Städer längs dess strand: [[Åmål]], [[Säffle]], [[Karlstad]], [[Kristinehamn]], [[Mariestad]], [[Lidköping]] och [[Vänersborg]]. == Ekologi == Enligt en undersökning av [[Fiskeriverket]] går den hotade fiskarten [[Asp (fisk)|asp]] upp i bland annat [[Dalbergså]], [[Lidan]], [[Tidan]], [[Norsälven]], [[Ölman]], [[Byälven]], [[Alsterån, Värmland|Alsterån]] och [[Gullspångsälven]] för att leka under våren.<ref>[http://www.fiskeriverket.se/download/18.1e7cbf241100bb6ff0b8000343/finfo04_10.pdf Fiskeriverket-Leklokaler för asp i Göta älvs, Hjälmarens och Vänerns avrinningsområden (pdf)]</ref> {{stubavsnitt}} == Sjöfart == Trafiken på Vänern karakteriserades historiskt dels av småskalig [[bondeseglation]], dels av storskalig sjöfart med vänerkulturens förbindelser till [[Bergslagen]], och därigenom till [[Mälardalen]]. På grund av frånvaron av städer på medeltiden (förutom [[Lidköping]]) dominerades trafiken helt av allmogeseglationen. Men efter städernas tillkomst fortsatte bondeseglationen på grund av städernas inbördes konkurrensförhållande. Bondeseglation och småredandet tar bara fart i lämpliga konkurrenser eller nischer inom den samtida ekonomin. Ibland ligger den maritima erfarenheten latent. Skutskepparnas tid återfinns under den "lilla sjöfarten", den som gillar småskaliga, speciella transporter och varor. Den maritima erfarenheten fanns framför allt på [[Värmlandsnäs]], eller Näset, och Kålland med [[Kållandsö]]. I den muntliga traditionen på Kållandsö är värmlandsfararna omgivna av en aura av romantik. Kustborna mellan städerna [[Karlstad]] och [[Kristinehamn]] deltog inte i bondeseglationen, åtminstone inte i samma utsträckning. För dem var de egna städerna den största magneten. Stora delar av värmlandskusten är knuten till Bergslagen. Vänersjöfarten var därför också baserad på städernas tillkomst kring insjön. Efter [[Trollhätte kanal]]s tillkomst 1800 utkonkurrerades vänerskepparna av bohuslänska småredare (som delvis hade samma bakgrund som småredarna vid Vänern). Men vänerfolket kom tillbaka på allvar under senare hälften av 1800-talet. Trafiken på Vänern var livlig. I Karlstads hamn fördelade sig antalet fartyg så här under åren 1877, 1900 och 1925:<ref>Westerdahl, Christer, Vänern - landskap, människa, skepp. (2003)</ref> <br clear=all> {|class="wikitable" !Fartygstyp!!&nbsp;1877&nbsp;!!&nbsp;1900&nbsp;!!&nbsp;1925&nbsp; |- ||[[Galeas]]er (Vänergaleaser)||128||178||106 |- ||[[Skonert]]er||6||3||7 |- ||[[Skuta|Skutor]]||1||106||3 |- ||[[Jakt (segelfartyg)|Jakter]]||13||6||2 |- ||[[Slup]]ar (Vänerslupar)||110||142||103 |- ||[[Båt]]ar||157||37||1 |- ||[[Pråm]]ar||52||109||555 |- ||[[Roddbåt]]ar||65||0||0 |- ||[[Smack (fartyg)|Smack]]||1||0||0 |- ||[[Koff (fartyg)|Koff]]||0||1||1 |- |} == Referenser == <references/> == Externa länkar == * [https://bizmet.smhi.se/bizmet/prods/images/whl/info_32001.pdf SMHI om vattenståndsmätning i Vänern] * [http://www.vanermuseet.se/ Vänermuseet] {{Sveriges största sjöar}} {{Sjöväderprognosen|state=collapse}} [[Kategori:Insjöar i Dalsland]] [[Kategori:Insjöar i Värmland]] [[Kategori:Insjöar i Västergötland]] [[Kategori:Göta kanal]] [[Kategori:Vänern| ]] [[Kategori:Vänerns avrinningsområde]] [[bg:Венерн]] [[ca:Llac Vänern]] [[cs:Vänern]] [[cy:Vänern]] [[da:Vänern]] [[de:Vänern]] [[en:Vänern]] [[eo:Vänern]] [[es:Vänern]] [[et:Vänern]] [[eu:Vanern]] [[fi:Vänern]] [[fr:Vänern]] [[he:ונרן]] [[hu:Vänern-tó]] [[is:Vænir]] [[it:Vänern]] [[ja:ヴェーネルン湖]] [[lt:Venernas]] [[lv:Vēnerns]] [[nl:Vänermeer]] [[no:Vänern]] [[pl:Wener]] [[pt:Lago Vänern]] [[ru:Венерн]] [[sk:Vänern]] [[sr:Венерн]] [[th:ทะเลสาบแวแนร์น]] [[tr:Vänern Gölü]] [[uk:Венерн]] [[zh:维纳恩湖]]

Tillbaka till Vänern.