Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{Coord|59|19|25|N|18|04|31|E|type:landmark|region:SE|display=title}} [[Fil:Skeppsbron 2009b.jpg|miniatyr|480px|Hela Skeppsbron mot sydväst, vy från [[Skeppsholmen]], maj 2009.<br> Foto: Holger Ellgaard]] '''Skeppsbron''' är en huvudtrafikled i [[Gamla stan]] i [[Stockholm]] mellan [[Slussen, Stockholm|Slussen]] i söder och förbi [[Stockholms slott]] till [[Strömbron]] i norr. Skeppsbron är även Stockholms äldsta kaj. Redan i början av 1600-talet förvånades utländska resenärer av att se hur de största och mest djupgående fartygen kunde lägga till här. [[Gustav II Adolf]] ville göra Skeppsbron till paradgata trots dess karaktär av arbetsplats. Skeppsbron förblev Stockholms viktigaste hamn under 1700-talet.<ref>[http://insyn.stockholm.se/kf/document/2005-04-04/Dagordning/28/28%20u05062.pdf Uppgift enligt "Insyn Stockholm"]</ref> '''Skeppsbroraden''' kallas de 24 byggnader på 19 [[kvarter]] längs Skeppsbron, som följer den [[medeltid|senmedeltida]] stadsmuren.<ref>Gamla stan - historien som lever, sida 159</ref> '''Skeppsbrokajen''' är hamn- och kajområdet öster om Skeppsbron. Skeppsbrokajen kom till år 1854 genom [[Nils Ericson]] och fick sitt nuvarande namn 1961. ==Historik== Med 1600-talets [[stormaktstiden|stormaktstid]] utvecklades Stockholm till en huvudstad av europeisk betydelse. Krigen hade till en början varit mycket lönsamma för Sverige och kraven på att Stockholm skulle vara en representativ storstad växte.<ref> Stockholm bygger 06, Stockholmia Förlag, 2006, sida 15</ref> 1634 blev Stockholm officiellt Sveriges huvudstad med en omfattande inflyttning av såväl vanliga medborgare som köpmän, politiker, ämbetsmän, militärer och en växande intellektuell elit. Samtidigt uppmuntrades bildandet av handelskompanier. Mer än två tredjedelar av utrikeshandeln gick via Stockholm.<ref>Abrahamsson (2004), sida 47</ref> {{bred bild|Skeppsbron 1725.jpg|800px|<center>Så presenterade sig Stockholm för besökare på 1700-talet, vy från [[Kastellholmen]], målning av Johan Mynde 1725.</center>}} När Stockholm, som avsåg Gamla stan, inte längre behövde gömma sig bakom stadsmurar för att skydda och försvara sig, började handel och skeppsfart ta strandområdet på östra [[Stadsholmen]] i anspråk. Strandzonen mot [[Saltsjön]] hade skapats dels genom [[Landhöjningen i Stockholm|landhöjningen]] och dels genom omfattande utfyllnader. Exakt när projekt "Skeppsbron" beslutades är okänt men tomtförsäljningen började 1629. Handelsmannen Robert Rind var den förste som fick sitt fastabrev den 6 november 1630 och byggde huset [[Skeppsbron 24]]<ref>[http://hellbom.wordpress.com/gamla-stan-2/ Uppgift enligt Hellbom’s Weblog]</ref>, som fortfarande finns kvar. Den sista tomten uppläts 1669 till [[Nicodemus Tessin d.ä.]]<ref>Huvudstad i omvandling, sida 61</ref> Upphovsman till Skeppsbron och den så kallade Skeppsbroraden anses ha varit [[Gustav II Adolf]] och han gav sitt tillstånd att riva stadsmuren som fortfarande 1625 var Stadsholmens begränsning och befästning mot öst. Den nya gatan ersatte stadens äldsta “skeppsbro” som var ''Koggabron'', den låg cirka 100 meter längre inåt dagens strandlinje. Pålar från denna bro återfanns 1958 vid schaktningsarbeten. Namnet ''Skeepzbron'' började användas under 1640-talet.<ref>Stockholms gatunamn, sida 52</ref> Bebyggelsen kom att vända sig mot vattnet med en rad höga och smala hus på långsmala tomter. Den var ''”till nytta och prydnad”'' och landets första och främsta skyltfönster utåt, väl synligt för alla besökare som anlöpte Stockholm med fartyg. Sjövägen var den viktigaste transportleden vid denna tid, och den omfattande trafiken över vattnet och längs kajerna kan jämföras med flygtrafiken på dagens [[Arlanda flygplats]]. Trots en svår ekonomisk tillbakagång efter 1760, då det statliga stödet till manufakturen drogs in, blev Skeppsbron fortfarande centum för Stockholms handel. De som bodde och hade sina företag här var oftast förmögna [[grosshandlare]] som kallades "Skeppsbroadeln".<ref>Stockholm - en historia i kartor och bilder, sida 82.</ref> Bland dem fanns två betydande "Skeppsbrodynastier"; [[Hebbe]], ursprungligen från [[Greifswald]] och [[Küsel]] invandrad från [[Lübeck]]. <gallery caption="Historiska illustrationer" widths="180px" heights="130px"> Fil:Skeppsbron 1650.jpg|Skeppsbron omkring 1650,<br> gravyr av Wolfgang Hartmann Fil:Skeppsbron 1790a.jpg|Skeppsbron mot norr 1790-tal,<br> etsning av Johan Petter Cumelin Fil:Skeppsbron 1860 Carl Johan Billmark.jpg|Skeppsbron mot syd 1860-talet,<br> etsning av [[Carl Johan Billmark]] Fil:Fritz von Dardel-Skeppsbron vid Gustav IIIs staty-1860.jpg|[[Gustav III (staty)|Gustav III:s staty]] 1869,<br>Akvarell av [[Fritz von Dardel]] </gallery> Mot slutet av 1800-talet förlorade Skeppsbron sin position som Stockholms främsta hamnområde. Istället byggdes [[Stadsgården|Stadsgårdshamnen]] ut längre och längre österut och [[Värtan]] samt [[Loudden]] anlades. Det var fartygsutvecklingen i kombination med landhöjningen som gjorde att Skeppsbron blev för grund för 1900-talets stora motordrivna skepp.<ref>Stockholms liv, hur vi bott, arbetat och roat oss under 100 år, Norstedts Förlag, 1950, sida 195</ref> Vid besök ligger dessa oftast ute i [[Saltsjön]] för ankar. ==Arkitektur== [[Fil:Skeppsbron 18, detalj.jpg|200px|miniatyr|Fartygsstäv och Mercurius på [[Skeppsbron 18]]]] De flesta byggnader var planerade med [[packhus]] och [[kontor]] i de nedre våningsplanen samt bostäder och representationsrum högre upp. Byggnaderna gestaltades även av landets främsta arkitekter och med utländsk arkitektur som förebild. Här var bland andra arkitekterna [[Nicodemus Tessin d.ä.]], [[Nicodemus Tessin d.y.]], [[Jean de la Vallée]] och [[Erik Palmstedt]] verksamma. Till sin hjälp hade de utländska byggmästare och bildhuggare. Det skulle synas utåt att Sverige och Stockholm var välmående. Skeppsbron var även centrum för ledningen av landets näringsliv. Den ekonomiska utvecklingen återspeglade sig i ständig om- och nybyggnad av fastigheterna längs Skeppsbron, särskild under 1700-talet och med en kulmen kring sekelskiftet 1900. Då ritades byggnaderna av samtidens stora arkitekter som [[Isak Gustaf Clason]], [[Erik Josephson]] och arkitektfirman [[Hagström & Ekman]]. Byggnadens fasader är, med några få undantag, rik smyckade med motiv som leder tanken till just sjöfart och handel. Fartyg, fartygsstäv, [[Mercurius]] bevingade hatt och glober återkommer på många fasaderna respektive tak. Mercurius, skyddspatron för handel och köpmän, hyllas flera gånger. Ett undantag är [[Tullhuset]]s strama fasad som skapades av Erik Palmstedt på 1780-talet. Under 1800-talets senare hälft var det inte modern med [[gustaviansk]] enkelhet, då skulle fasaden "snyggas" till med diverse tinnar och torn samt påkostade fönsteromfattningar. En sådan omdekoration utfördes bland annat på [[Pauliska huset]], på [[Dångerska huset]] och på [[Räntmästarhuset]]. På 1930-talet och senare återställdes samtliga tre husfasader till sitt ursprungliga skick, senast Räntmästarhusets fasader som rekonstruerades genom arkitekt [[Anders Tengbom]] 1974. ===Byggnader=== '''Från Stockholms slott till Slussen:''' * Utan husnummer : '''[[Stockholms slott]]''' {| class="wikitable sortable" style="font-size:90%;" ! class="unsortable" | Bilder 2009 ! Nummer ! Fastighets- beteckning ! Namn ! Byggår ! Ursprunglig arkitekt ! Byggherre ! Fastighetsägare 2009<ref>Uppgifter enligt 2009 års fastighetskalender</ref> ! Hyresgäster<br> 2009 |- | [[Fil:Skeppsbron 2, 2009b.jpg|35px|left|]] | '''2''' | ''Æolus 1'' | [[Stockholms telegrafstation]] | 1868-1870 | [[Ludvig Hawerman]] | [[Televerket]] | [[Fabege]] | [[Första AP-fonden]] mfl |- | [[Fil:Skeppsbron 4, 2009a.jpg|35px|left|]] | '''4''' | ''Bootes 12'' | [[Ruuthska palatset]] | 1650-talet | | [[Israel Lagerfelt d.ä.]] | Nordea Livförsäkring | Huma Nova mfl |- | [[Fil:Skeppsbron 6, 2009.jpg|35px|left|]] | '''6''' | ''Bootes 12'' | [[Wittmarckska huset]] | 1652 | Förmodligen Josef Månsson | | Nordea Livförsäkring | RE/MAX mfl |- | [[Fil:Skeppsbron 8, 2009a.jpg|35px|left|]] | '''8''' | ''Bootes 7'' | [[Skeppsbron 8]] | 1901 | [[Erik Josephson]] | Mälarprovinsens enskilda bank | Pro Skandinavia AB | [[Angolas ambassad]] mfl |- |[[Fil:Skeppsbron 10, 2009.jpg|35px|left|]] | '''10''' | '' Orpheus 3'' | [[Sjöfartshuset]] | 1666-1671 | [[Nicodemus Tessin d.ä]] eller [[Jean de la Vallée]] | [[Isaac Kock]] | Endräkten AB | [[Neptuniorden]] mfl |- |[[Fil:Skeppsbron 12-14, 2009.jpg|35px|left|]] | '''12-14''' | ''Marsyas 11'' | [[First Hotel Reisen]] | 1760-talet, 1930 | | | Host Reality i Stockholm AB | First Hotel Reisen |- |[[Fil:Skeppsbron 16, 2009.jpg|35px|left|]] | '''16''' | ''Pyton 6'' | [[Sutthoffska palatset]] | 1750-talet | | Joachim Sutthoff | Simsonship Sweden AB | Serica AB mfl |- |[[Fil:Skeppsbron 18, 2009.jpg|35px|left|]] | '''18''' | ''Diana 1'' | [[Skeppsbron 18]] | 1909-1910 | [[Hagström & Ekman]] | [[Svenska Handelsbanken]] | Eris & Co, Förvaltnings AB | [[Kinnevik]] |- |[[Fil:Skeppsbron 20, 2009a.jpg|35px|left|]] | '''20''' | ''Bacchus 1'' | [[Brandstodsbolagets hus]] | 1901 | [[Isak Gustaf Clason]] | [[Städernas allmänna brandstodsbolag]] | [[Vasakronan|Vasakronan AB]] | [[Filippinernas ambassad i Stockholm|Filippinernas ambassad]], [[Rumänska kulturinstitutet i Stockholm|Rumänska kulturinstitutet]] |- |[[Fil:Skeppsbron 22, 2009.jpg|35px|left|]] | '''22''' | ''Pollux 1'' | [[Hobelinska huset]] | 1670 | förmodligen [[Nicodemus Tessin d.ä.]] | Johan Paul Hobelin | Norimex AB | Best Hostel, Ångfartygs AB Strömma Kanal |- |[[Fil:Skeppsbron 24, 2009.jpg|35px|left|]] | '''24''' | ''Castor 1'' | [[Dångerska huset]] | 1630-talet | | Robert Rind | Fastighets AB Drakens Gränd | Albert & Jack's Bakery and Deli mfl |- |[[Fil:Skeppsbron 26, 2009.jpg|35px|left|]] | '''26''' | ''Apollo 1'' | [[Pauliska huset]] | 1680-talet | [[Nicodemus Tessin d.ä.]] | |Malmegårds Fastighets AB | Kontor |- |[[Fil:Skeppsbron 28, 2009.jpg|35px|left|]] | '''28''' | ''Luna 1'' | [[Schönska huset]] | 1768 | | Johan Martin Schön, (se [[Johan Schön]]) | Lunett AB | [[KFUK-KFUM]] mfl |- |[[Fil:Skeppsbron 30, 2009.jpg|35px|left|]] | '''30''' | ''Glaucus 3'' | [[Brandenburgska huset]] | 1600-talet, ombyggt 1767 och 1890 | | | | Bostäder, kontor<ref>http://www.bobattre.se/View.asp?BrfId=04808em04808qi</ref> |- |[[Fil:Skeppsbron 32, 2009a.jpg|35px|left|]] | '''32''' | ''Glaucus 4'' | [[Hebbeska huset, Skeppsbron|Hebbeska huset]]<ref>Se även [http://libris.kb.se/bib/1906203?vw=full libris]</ref> | 1650 | | [[Stiernhöök]] | Fastighets AB Kannan | Kontor/butik |- |[[Fil:Skeppsbron 34, 2009.jpg|35px|left|]] | '''34''' | ''Phoebus 4'' | [[Nordström & Thulins hus]] | 1700-talets början<ref name=capitex>http://axfast.capitex.se/main.aspx?ActivePage=objektbesk.ascx&OBJGUID=38FQ70OFCS7HJ8G9&OBJTYPE=CMFastighet</ref> | | | Glasburken 1 Fastighets AB | Tidigare huvudkontor för [[Nordström & Thulin]] |- |[[Fil:Skeppsbron 36, 2009.jpg|35px|left|]] | '''36''' | ''Phoebus 10'' | [[Thuenska huset]] | 1674 | [[Nicodemus Tessin d.ä.]] | Peter Thuen | Glasburken 1 Fastighets AB | Kontor |- |[[Fil:Skeppsbron 38, 2009.jpg|35px|left|]] | '''38''' | ''Argus 8'' | [[Tullhuset, Stockholm|Tullhuset]] | 1783-1790 | [[Erik Palmstedt]] | [[Gustaf III]] | [[Vasakronan|Vasakronan AB]] | [[Boston Consulting Group]] mfl |- |[[Fil:Skeppsbron 40, 2009.jpg|35px|left|]] | '''40''' | ''Argus 4'' | [[Küselska huset]] | 1693-1701 | [[Nicodemus Tessin d.y.]] | Roland Eliaeson | Målarmästarnas Riksförening | Målaremästarna, Vandarhem "2kronor hostel" mfl |- |[[Fil:Skeppsbron 42A, 2009.jpg|35px|left|]] | '''42A''' | ''Proserpina 4'' | [[Norra Bankohuset, Stockholm|Norra Bankohuset]] | 1772 | [[Carl Johan Cronstedt]] | [[Riksbanken]] | [[Statens Fastighetsverk]] | [[Fastighetsverket]] mfl<ref>http://www.sfv.se/cms/sfv/vara_fastigheter/sverige/ab_stockholms_lan/norra_bankohuset.html</ref> |- |[[Fil:Skeppsbron 42B, 2009.jpg|35px|left|]] | '''42B''' | ''Pluto 1'' | [[Södra Bankohuset, Stockholm|Södra Bankohuset]] | 1663-1680 | [[Nicodemus Tessin d.ä.]] | [[Riksbanken]] |[[Statens Fastighetsverk]] | [[Fastighetsverket]] |- |[[Fil:Skeppsbron 44, 2009.jpg|35px|left|]] | '''44''' | ''Narcissus 1'' | [[Skeppsbron 44]] | 1910, tidigare ''Levertinska huset'' | [[Fredrik Dahlberg]] | Carl Smith | Gyllenforsen Fastigheter KB | [[Zum Franziskaner]] mfl |- |[[Fil:Skeppsbron 46, 2009.jpg|35px|left|]] | '''46''' | ''Cadmus 1'' | [[Skeppsbron 46]] | 1648 | | Wickman Corneliusson | Stadsholmen AB | Bostäder<ref>http://www.bofakta.se/filer/nyhetstidningen_gamla_nummer/Nr1-07.pdf</ref>, tidigare [[Sjöhistoriska Museet]], Larsson korgmakare |- |[[Fil:Skeppsbron 48, 2009.jpg|35px|left|]] | '''48''' | ''Achilles 1'' | [[Räntmästarhuset]]<ref name=rantm>http://www.stockholmskallan.se/php/fupload/KUL/SSMB_0002798_01.pdf</ref> | 1660-talet | [[Nicodemus Tessin d.ä.]], ombyggd 1900 [[Fredrik Lilljekvist]], | [[Börje Cronberg]]<ref name=rantm/> | | [[Hufvudstaden]] | Kontor/butik |} ===Bilder=== <gallery caption="Några byggnader längs Skeppsbron" widths="180px" heights="130px"> File:Skeppsbron 8, 6, 4, 2009.jpg|Skeppsbron 8, 6, 4 File:Skeppsbron 10, 2009.jpg|Skeppsbron 10 File:Skeppsbron 12-14, 2009.jpg|Skeppsbron 12-14 File:Skeppsbron 18, 2009.jpg|Skeppsbron 18 File:Skeppsbron 26, 2009.jpg|Skeppsbron 26 File:Tullhuset 2008.jpg|Skeppsbron 38 File:Skeppsbron 44, 2009.jpg|Skeppsbron 44 File:Skeppsbron 48, 2009.jpg|Skeppsbron 48 </gallery> <gallery widths=82 heights=130 perrow=7 caption="Skeppsbroradens portar"> Fil:Skeppsbron, Port 8.jpg|<center>''Port nr 8''</center> Fil:Skeppsbron, Port 16.jpg|<center>''Port nr 16''</center> Fil:Skeppsbron, Port 18.jpg|<center>''Port nr 18''</center> Fil:Skeppsbron, Port 20.jpg|<center>''Port nr 20''</center> Fil:Skeppsbron, Port 24.jpg|<center>''Port nr 24''</center> Fil:Skeppsbron, Port 34.jpg|<center>''Port nr 34''</center> Fil:Skeppsbron, Port 40.jpg|<center>''Port nr 40''</center> </gallery> {{commonscat|Skeppsbron_2-48,_hus_för_hus|Skeppsbron 2-48, hus för hus}} {{commonscat|Skeppsbrons portar|Skeppsbrons portar}} ==Grundläggningsproblem== [[Fil:Norra bankohuset, fasad.jpg|miniatyr|left|200px|Sättningsskada på [[Norra Bankohuset]]]] Stora delar av Gamla stans strandnära bebyggelse har uppförts på utfyllnader som inte alltid bestod av stabilt material utan även av hushållsavfall och skräp. På så vis växte stränderna medan [[landhöjningen i Stockholm|landhöjningen]] hjälpte till. Mitt genom skeppsbroradens kvarter går gränsen för 1300-talets strandlinje. Genom att bebyggelsen dels är grundlagd på fast mark längs [[Österlånggatan]] och dels på utfyllnader öster därom har fastigheterna skadats genom [[Sättning (geologi)|sättning]]ar. Dessa beror på den pågående landhöjningen som har lyft den gamla [[Pålning (markförstärkning)|pålningen]] över [[grundvatten]]ytan, där påltopparna börjat ruttna samt att undergrunden har sjunkit ihop. I husens fasader längs gränderna kan man avläsa gränsen för den fasta grunden i fasadernas sprickbildning. Sedan 1900-talets början har man grundförstärkt fastigheter i Gamla stan, dock i allt för långsamt takt och en del grundförstärkningar var undermåliga. På 1970-talet ökade man takten och arbeten utfördes med moderna stålpålar som drevs genom avfallslagren ner till grusåsen. År 1978 var 112 hus i Gamla stan i behov av grundförstärkning, 1986 hade antalet sjunkit till 67 stycken och omkring år 2000 bör alla hus stå stadigt.<ref>Gamla stan - historien som lever, sida 222</ref> Ett exempel på en fastighet som drabbats av sättningar är [[Skeppsbron 46]] (byggd 1648), vars fasad lutar kraftigt bakåt. Det kan bero på att de bakre delarna av huset har sjunkit, medan fasaden är grundlagd på fastare grund eller på medeltida kajrester.<ref>Gamla stan - historien som lever, sida 223</ref> Husets fönster mot Skeppsbron har undan för undan anpassats, dessa står i [[lodrät|lod]] och bildar så [[Parallelltrapets|trapets]]formiga fönsternischer. På [[Norra Bankohuset|Norra]] och [[Södra Bankohuset|Södra Bankohusens]] fasader mot gränderna syns tydligt gränsen mellan stabil och instabil grund. Sättningsskadan går rakt genom fönsteraxeln, ungefär vid grändens mitt. ==Konstnärlig utsmyckning== [[Fil:Milles Sjogud 2008b.jpg|miniatyr|200px|[[Carl Milles]] [[Sjöguden]], detalj]] I norra delen av Skeppsbrokajen finns [[Johan Tobias Sergel]]s [[Gustav III (staty)|staty över Gustav III]]. Det sägs att Gustav III tog själv initiativ till denna skulptur, som visar kungen då han i triumf stiger i land efter det [[ryska kriget 1788-1790]] just på den plats där statyn är placerad. Johan Tobias Sergel var inspirerad av den antika [[marmor]]skulpturen [[Apollo di Belvedere]]. Statyn är utförd i [[brons]] och [[älvdalsporfyr]]. Verket tillverkades först 1799, sju år efter [[mordet på Gustav III]] och kom på plats 1808. Statyn restaurerades 2007. I södra delnen av Skeppsbrokajen, ungefär i höjd med [[Tullhuset, Stockholm|Tullhuset]] står [[Sjöguden]], skapad av [[Carl Milles]] 1913. Skulpturen är av röd [[granit]] och en av Milles tyngsta skapelser. Milles hade tänkt sig att placera ut tio stycken massiva, skulpturala figurer med jämna mellanrum längs stadens kajer. Idén mötte litet gensvar och bara Sjöguden kom till utförande. Först 1930 restes skulpturen på sin nuvarande plats på Skeppsbron. ==Skeppsbron idag och i framtiden== Idag är det cirka 60 meter breda område mellan bebyggelsen och vattnet uppdelat i en hårt belastad trafikled och en kajremsa som nyttjas till stor del för bilparkering. Fordonstrafiken är tät nästan hela dagen, en kollektivfil slingrar sig fram i slalomstil, ibland till höger, ibland i mitten av körfälten. Busshållplatsen är anordnad mitt i gatan med skyddsräcken så att ingen passagerare riskerar att bli överkörd. Att som fotgängare ta sig över Skeppsbron vid sidan om övergångsställen är livsfarligt. Tullen är fortfarande närvarande och kan spärra av den del av kajen när utländska fartyg angör Stockholm. Även några av de gamla tullpaviljongerna finns kvar, några nyttjas idag som servering. Varje år sedan 1996 placerar [[Kinnevik]] en julgran på Skeppsbrokajen<ref>[http://www.realtid.se/ArticlePages/200612/05/20061205145042_Realtid730/20061205145042_Realtid730.dbp.asp realtid.se]</ref> utanför [[Skeppsbron 18|företagets kontor]], vilken genom sitt läge alltså fortfarande uppfyller gångna tiders skyltfönsterfunktion. <gallery caption="Nutida Skeppsbron" widths="180px" heights="130px"> Fil:MS Vånö.jpg|Skeppsbrokajen vid [[The Tall Ships' Races|Tall Ship's Races]] sommaren 2007 Fil:Skeppsbron_2007.jpg|Skeppsbron vid [[The Tall Ships' Races|Tall Ship's Races]] sommaren 2007 Fil:Gamla stan 2008 advent.JPG|Julstämmning på Skeppsbron, 1:a advent 2008 Fil:Skeppsbron, suckarnas bro.jpg|"[[Suckarnas bro]]" mellan Norra och Södra Bankohuset </gallery> År 2003 framlades förslag att ge Skeppsbron och Skeppsbrokajen åter nytt liv. Ett av de radikalaste förslagen kom från affärskvinnan [[Cristina Stenbeck]] som föreslog att de gamla tullhusen på Skeppsbron skulle byggas om till restauranger och saluhallar och utanför anläggs en hamn för småbåtar och mindre kryssningsfartyg. Dåvarande finansborgarrådet [[Annika Billström]] var entusiastisk och menade: "Jag tycker att det är så läckert. Det är en kärleksförklaring till Stockholm." <ref>[http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_104020.svd Uppgift enligt SvD av den 2003-08-13]</ref> År 2005 tillsattes en utredning som kom fram till en något enklare förnyelse av Skeppsbron. Bland annat skall biltrafiken på Skeppsbrokajen reduceras genom ett nytt parkeringsgarage under [[Slottsbacken]]. Tullhusen skall fyllas med en mer publik verksamhet och rustas upp, en ny byggnad planeras för en mindre saluhall. Kryssningstrafiken skall kunna fortsätta angöra vid Skeppsbron och en småbåtsbrygga skall tillåta på- och avstigning utan hamnavgift.<ref>[http://insyn.stockholm.se/kf/document/2005-04-04/Dagordning/28/28%20u05062.pdf Uppgift enligt "Insyn Stockholm", sida 18]</ref> ==Referenser== <references/> ==Se även== * [[Stadsplanering i Stockholm]] * [[Arkitektur i Stockholm]] ==Litteratur== *{{Bokref/Fredric Bedoire/1977}} *{{Bokref/Stockholms gatunamn/1986}} *{{Bokref/Helena Friman/2008}} *{{Bokref/Thomas Hall/1999}} *{{bokref/Åke Abrahamsson/2004}} *{{Bokref/Béatrice Glase/1988}} *{{bokref/Åke Ohlmarks/1953}} *Klas Nyberg: ''The "Skeppsbro Nobility" in Stockholms Old Town 1650-1850. A Research program on the role and significance of trade capitalism in Swedish economy and society.'' Uppsala Papers in Economic History. Research Report No 49. Uppsala 2001 *{{tidningsref |rubrik=Skeppsbroadeln blev rik på ofriheten |url =http://svensktidskrift.se/2003-1/2003-1-27.html |tidning=[[Svensk tidskrift]] |författare=Klas Nyberg |datum=Nummer 1, 2003}} ==Externa länkar== {{commons|Kategori:Skeppsbron}} *[http://libris.kb.se/hitlist?d=libris&q=skeppsbron&f=simp&spell=true&hist=true&p=1 Skeppsbron på Libris] *[http://www.bacoll.se/webbkamerademo/gondolen/webbkamera-alla_stor.html Webbkamera från "Gondolen" på Katarinahissen] {{skeppsbron}} [[Kategori:Sjöfart i Stockholm]] [[Kategori:Skeppsbron| ]] [[Kategori:Gator och torg i Gamla stan]] [[en:Skeppsbron]] [[no:Skeppsbron]]

Tillbaka till Skeppsbron, Stockholm.