Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> :''Denna artikel handlar om den svenske kungen Karl IX. För den franske kungen med samma namn, se [[Karl IX av Frankrike]].'' {{Regent |bild=Charles IX of Sweden.jpg |bildtext=Kung Karl IX av Sverige |regeringstid=[[1604]]-[[30 oktober]] [[1611]]<br>([[riksföreståndare]] från [[24 juli]] [[1599]]) |kröning=[[15 mars]] [[1607]] |valspråk=Jehovah solatium meum<br>("Jehova min tröst") |ätt=[[Vasaätten|Vasa]] |föräldrar=[[Gustav Vasa]],<br>[[Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud)]] |gemål=[[Maria av Pfalz]] ([[1562]]-[[1589]])<br>[[Kristina av Holstein-Gottorp]] ([[1573]]-[[1625]]) |barn= |företrädare=[[Sigismund]] |efterträdare=[[Gustav II Adolf]] |födelsedatum=[[4 oktober]] [[1550]] |födelseplats=[[Stockholms slott]], [[Stockholm]] |dödsdatum=[[30 oktober]] [[1611]] |dödsplats=[[Nyköpingshus]], [[Nyköping]],<br>[[Södermanland]] |begravningsplats=[[Strängnäs domkyrka]] }} '''Karl IX''', ''Hertig Karl'', född på [[Slottet Tre Kronor|Stockholms slott]] [[4 oktober]] [[1550]], död på [[Nyköpingshus]] [[30 oktober]] [[1611]], var [[kung av Sverige]] 1604-[[1611]]. Han var [[riksföreståndare]] och ''[[de facto]]'' regent<ref name="NE_28jun2008">''[[Nationalencyklopedin]]'', [http://www.ne.se på internet], 28 juni 2008, uppslagsord: ''Karl IX''</ref> redan [[1599]]-[[1604]]. Karl IX var son till [[Gustav Vasa|Gustaf I]], bror till [[Erik XIV]] och [[Johan III]], far till [[Gustav II Adolf]], morfar till [[Karl X Gustav]] samt farbror till [[Sigismund]]. Han gifte sig [[1579]] med [[Maria av Pfalz]] ([[1562]]-[[1589]]). År [[1592]] gifte han sig med [[Kristina av Holstein-Gottorp]] ([[1573]]-[[1625]]). Liksom brodern [[Erik XIV]] antog Karl IX sitt höga regentnummer på grundval av de fantasifyllda regentlängder som vid denna tid utarbetats av historikern [[Johannes Magnus]]. I själva verket finns det endast två historiskt belagda svenska kungar med namnet Karl före Karl IX. ==Hertig Karl== Karl IX föddes den [[4 oktober]] [[1550]] på [[Stockholms slott]] som den yngste sonen till [[Gustav Vasa|Gustav I (Vasa)]] och [[Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud)]]. Vid Gustav Vasas död [[1560]] fick Karl ett [[hertigdöme]] som omfattade större delarna av [[Södermanland]] och [[Närke]], några [[socken|socknar]] i [[Västmanland]] och en del av [[Vadsbo härad]] i [[Västergötland]] samt hela [[Värmland]]. Enligt Gustav Vasas testamente skulle hertigarna [[Johan III|Johan]] och Karl få en delvis oberoende ställning som [[vasall]][[furstar]] under sin storebror Erik. Efter att denne krönts till kung fick han emellertid [[1561]] en [[riksdag]] i [[Arboga]] att besluta om att inskränka hertigdömenas självständighet, de så kallade [[Arboga artiklar]]. Vid 15 års ålder deltog Karl i det [[nordiska sjuårskriget]] där han förde befälet över [[artilleri]]et vid [[Varberg]]s erövring [[1565]]. ===Upproret mot Erik=== Den [[4 juli]] [[1568]] gifte sig [[Erik XIV]] med [[Karin Månsdotter]] och dagen efter kröntes hon till [[drottning]]. Deras gemensamma son [[Gustav Eriksson Vasa|Gustav]], som fötts i januari samma år, blev officiell tronarvinge. Hertig Karl och hans bror Johan närvarade inte vid vigseln och kröningen. Istället begav de sig fem dagar senare från [[Eskilstuna kungsgård]], som tillhörde Karl, tillsammans med några medlemmar ur [[adeln]] och trehundra av Karls [[ryttare]] mot [[Östergötland]]. Där intog de [[Vadstena slott]]. Ytterligare medlemmar ur adeln anslöt där till hertigarnas uppror. Hertig Karl drog vidare till [[Stegeborg]], där slottet gav sig utan strid, och sedan vidare till [[Norrköping]] som han också erövrade. Under tiden utropade sig hertig Johan till riksföreståndare och uppmanade adeln och [[allmogen]] till allmänt uppror mot Erik. Bröderna utverkade även ett stillestånd i [[Nordiska sjuårskriget|kriget med Danmark]] och avlönade de utländska [[legoknekt]]ar som inte fått ut sin [[sold]] av kungen. Innan kungen organiserat något motstånd mot upproret hade bröderna erövrat fler slott och städer och i slutet av juli intog Karl [[Nyköpingshus]]. Under augusti fortsatte upprorsarmén norrut genom [[Södermanland]] och strider utkämpades med kungens trupper. Erik vann ett slag mot hertigarna vid [[Botkyrka]] men upprorsarmén kringgick kungens armé genom att gå över [[Mälaren]] och sedan via [[Västerås]] och [[Uppsala]] marschera mot [[Stockholm]] norrifrån. I mitten av september gjorde de halt på ängarna norr om Stockholm. Förhandlingar påbörjades med den belägrade kungen, som bland annat blev tvungen att utlämna sin sekreterare [[Jöran Persson]]. I slutet av september släpptes en styrka ur hertigarnas armé in i staden där kungen till slut gav sig till hertig Karl. Erik avsade sig kronan och sattes i fängelse, där han så småningom avled. Kronan gick till brodern Johan. Johan III avskaffade inskränkningarna i Arboga artiklar och hertig Karl, nu nitton år gammal, kunde ta sitt hertigdöme i besittning. Socknarna i Västmanland tillföll emellertid Gustav Vasas änka [[Katarina Stenbock]] och istället fick Karl återstoden av Vadsbo och hela [[Valle härad]]. ===Hertig Karl och Johan III=== Under Johans regeringstid uppstod oenighet mellan kungen och hans bror Karl på ett flertal områden. Hertig Karl strävade efter att befästa sitt furstendömes självständighet i förhållande till kungen och han bedrev bland annat en ekonomisk politik i sitt hertigdöme som delvis var riktad mot invånarna i resten av riket, vilket ledde till en del tvister mellan bröderna. Karl vägrade också att införa den nya [[liturgi]] som Johan III införde i den [[Svenska kyrkan]] [[1572]], och som var präglad av [[motreformationen|reform-katolicismen]], och han tog emot präster som var motståndare till kungens kyrkopolitik. Karl gjorde dessutom anspråk på rätten att utkräva [[rusttjänst]] av adeln i sitt hertigdöme och att själv utse en [[lagman]]. Till slut gick Johan III till riksdagen som sammankallades i Stockholm [[1582]] och där beslutades om inskränkningar av hertigens rättigheter och ett befästande av kungens makt som på många sätt liknade Arboga artiklar 1561. När Johan [[1585]] gifte om sig med [[Gunilla Bielke]] vägrade Karl att komma till bröllopet. Karl vägrade också att erkänna stadgan från riksdagen 1582 och ett tag gick det rykten om att väpnat krig skulle utbryta mellan bröderna. Till slut gick det till förhandlingar mellan bröderna, med [[rådet]]s hjälp, och en överenskommelse stadfästes vid [[riksmöte]]t i Vadstena [[1587]]. ''[[Konstitutionerna i Vadstena]]'' medförde att Karl gav efter för kungens krav på alla områden utom vad gällde kyrkopolitiken. Samma år valdes Johan III:s son [[Sigismund]] till kung av [[Polen]]. I [[Kalmar stadgar]] reglerades hur Sverige skulle styras under en framtida [[personalunion]] med Polen. I stadgarna bestämdes att Sverige under de perioder kungen befann sig i Polen skulle styras av en regering som bestod av sju personer. Hertig Karl skulle inte ingå i denna regering utan endast ha rätt att utse en av medlemmarna. Detta skulle ha stärkt den svenska [[högadel]]n väsentligt på hertigens bekostnad. Karl motsatte sig dessa stadgar och ansåg istället att landet i kungens frånvaro skulle styras av den äldste myndige [[arvfurste]]n. När Sigismund hamnade i svårigheter i Polen krävde Johan III [[1589]] att han skulle lämna den polska tronen, vilket motsattes av rådet. Detta och oenighet om rikets ekonomi ledde till en brytning mellan kungen och rådet, och Johan försonades med sin bror Karl. Bestämmelserna i Vadstenakonstitutionen och i Kalmare stadga avskaffades och Karl återfick sin självständiga ställning i sitt furstendöme. Hertigens inflytande över rikets styrelse ökade också på bekostnad av högadeln i rådet. Flera av rådsmedlemmarna, bland annat [[Erik Larsson Sparre]], [[Hogenskild Bielke]] och [[Per Brahe d.ä.|Per Brahe]], beskylldes för brott och förlorade sina ämbeten. Resterande medlemmar av rådet tvingades gå ed på att de inte skulle säga emot kungen om han valde att inte följa deras råd. Våren [[1590]] sammankallades en riksdag i Stockholm där en ny arvförening antogs. I den fastslogs att arvsrätten främst skulle gälla Johans manliga avkomlingar men det beslutades att hertig Karl skulle styra landet i händelse av att en myndig regent saknades. Johan och Karl fortsatte att stå på god fot med varandra fram till kungens död [[1592]]. ==Konflikten med Sigismund== [[Fil:Karl IX-staty, Göteborg.jpg|miniatyr|300px|''Karl IX'' (1904), brons, av [[John Börjesson]], [[Göteborg]]]] Efter Johan III:s död ledde [[Sigismund]]s förestående ankomst till en försoning mellan hertig Karl och rådsmedlemmarna, och tillsammans övertog de regeringen till kungens återkomst. I början av mars [[1593]] hade han sammankallat ett möte i Uppsala med fyra biskopar, omkring trehundra präster samt Karl själv och medlemmarna av rådet. Vid detta [[Uppsala möte]] antogs den [[augsburgska bekännelsen]] och [[Abraham Angermannus]], som tvingats i landsflykt under Johan III, valdes till [[ärkebiskop]]. När Sigismund anlände till Sverige åtföljdes han av den påvlige [[nuntie]]n [[Germanico Malaspina]]. [[Kuria]]n i [[Rom]] hyste förhoppningar om att Sigismunds trontillträde skulle leda till att Sverige åter blev [[katolsk]]t. Vid sin ankomst till Stockholm fick han emellertid en skrivelse från Karl där han uppmanades att stadfästa beslutet från Uppsala möte och godkänna valet av Angermannus som ärkebiskop. Vid Johan III:s begravning i Uppsala domkyrka i februari [[1594]] fick de katolska prästerna i Sigismunds följe lämna begravningståget innan det trädde in i domen. Därefter sammankallades det till kröningsriksdag där kravet att Sigismund skulle erkänna besluten från Uppsala möte upprepades. Förhandlingarna blev långdragna; efter en vecka hotade hertig Karl att upplösa riksdagen och lämna Uppsala om inte Sigismund gick med på kraven och Sigismund blev till slut tvungen att ge efter. Han försökte då tillförsäkra katolikerna i Sverige frihet att utöva sin religion men även detta avslogs. I sin [[kungaförsäkran]] fastslog Sigismund Uppsala mötes beslut och att inga tjänster eller ämbeten fick tillsättas med katoliker. När [[Sigismund]] [[sommar]]en [[1594]] skulle återvända till [[Polen]] framkom både Karl och rådet med förslag angående regeringens utformning. Karl krävde för sin del [[riksföreståndare]]s makt; rådet däremot föreslog att styrelsen av riket skull handhas av rådet och hertigen samfällt. Eftersom [[Sigismund]] inte ville anförtro en fullständig regeringsmakt åt vare sig rådet eller hertig Karl, förkastade han bägges förslag. I stället utfärdade han för dem tillsammans en [[fullmakt]] på regeringen, som lämnade deras maktställning obestämd, och vid deras sida satte han sex stycken [[ståthållare]] i olika delar av riket. Dessa skulle lyda direkt under kungen. Till ståthållare valde han sådana vars lojalitet mot honom var att lita på. Varken hertig Karl eller rådet fann sig i den nya situationen och i september 1594 nådde de gemensamt en "regeringsförening" där hertigen utsågs till ''rådets förman och riksens föreständare'' under kungens frånvaro. Hertigen i sin tur förband sig att handla i ömsesidigt samtycke med rådet i alla viktiga angelägenheter. Därefter krävde Karl en fullmakt från kungen för detta uppdrag, och hotade att sammankalla [[ständerna]] till riksdag om han inte fick som han ville. Kungen avslog Karls krav och förbjöd ett sammankallande av ständerna. Karl fortsatte ändå att styra landet som riksföreståndare och avsatte eller åsidosatte kungens ståthållare. Det enda undantaget var [[Clas Eriksson Fleming|Klas Fleming]] som blivit ståthållare i [[Finland]] och som vägrade lyda hertigen eller rådet. Under hösten 1594 nedkom hertig Karls andra hustru, [[Kristina av Holstein-Gottorp]], med en son på Stockholms slott. Sonen döptes till Gustav Adolf och skulle så småningom bli kung [[Gustav II Adolf]]. Kristina av Holstein hade varit förlovad med Sigismund, men [[1592]] hade hon som nittonåring blivit gift med hans farbror, hertig Karl. År [[1595]] sammankallade Karl en riksdag i [[Söderköping]]. Valet av ort berodde på att Karls äldre bror [[Magnus Vasa|hertig Magnus]] av [[Östergötland]] avlidit och att begravningen skulle hållas i närbelägna Vadstena. Riksdagen fastställde att hertig Karl skulle vara riksföreståndare i kungens frånvaro. Dessutom förbjöds den katolska gudstjänsten och det beslutades att alla katoliker skulle landsförvisas. Följande år skrev Sigismund och förklarade riksdagen olaglig och ogiltigförklarade dess beslut. ===Kriget mot Sigismund=== {{huvudartikel|Kriget mot Sigismund}} [[Fil:Sigismunds truppförflyttningar under Kriget mot Sigismund.gif|miniatyr|Sigismunds truppförflyttningar under kriget mot Sigismund]] Dittills hade rådsherrarna gjort gemensam sak med Karl. Men då han med vapenmakt ville angripa ståthållaren i Finland, Klas Fleming, som var upptagen med ett av Karl uppmuntrat bondeuppror kallat [[klubbekriget]], vägrade de ge sitt bifall. Karl avsade sig då, [[höst]]en [[1596]], regeringen, men vädjade på samma gång till ständerna; och i trots av kungens förbud samt av att denne överlämnade regeringen åt rådet ensamt, sammanträdde dessa [[1597]] i [[Arboga]] och bekräftade åter Karls riksföreståndarskap. I detta möte deltog endast ett av [[riksråd]]en, Karls kusin [[Axel Stensson Leijonhufvud]] ([[1554]]–[[1619]]). De övriga ville inte, när det blev fråga om en öppen brytning med kungen, följa hertigen. Inte heller ärkebiskopen Abraham Angermannus, som infunnit sig vid riksdagen men utan sitt prästerskap, eller [[borgarståndet]] stödde Karls konfrontationspolitik. Karl fick förlita sig på bönderna. Karl satte sedan igång ett antal militära expeditioner. Bland annat erövrade han [[Älvsborg]] och Kalmar. Samma år avled Klas Fleming på [[Åbo slott]] och hertig Karl for över till Finland med en militär styrka och angrep bland annat detta fäste. De öppna striderna ledde till en total brytning mellan Karl och rådsmedlemmarna. De flesta begav sig till Polen och Sigismund där de försökte förmå kungen att återvända till Sverige. År [[1598]] ställde en polsk riksdag en [[här]] på femtusen man till kungens förfogande. En större här hade föreslagits men förkastats, då Sigismund hoppades på stöd av svenska trupper och inte ville att de polska trupperna skulle dominera allt för mycket och sticka svenskarna i ögonen. Samma sommar for kungen över [[Östersjön]] och erövrade [[Kalmar slott]] och [[Kronobergs slott]]. Ett par svenska [[kavalleri]][[regemente]]n, [[Västgöta regemente till häst|Västgöta ryttare]] och [[Smålands kavalleriregemente|Smålands ryttare]] sällade sig även till kungens här. Kort därefter landsteg tog en styrka under en av Sigismunds män, Samuel Laski, utanför Stockholm och intog staden utan motstånd. Sigismund begav sig med sin armé till Stegeborg, där hans syster [[Anna Vasa]] huserade. Karl hade samtidigt samlat en här i Östergötland och med den styrkan ryckte han mot Stegeborg. Efter en strid som klart gått Sigismunds väg men där denne skonat sina motståndare drog de båda sidorna sig tillbaka och förhandlingar inleddes med hjälp av sändebud från [[Mecklenburg]], [[Preussen]] och [[Brandenburg]] men dessa bröt samman då Karl, som nu verkade ha bestämt sig för att definitivt överta makten i Sverige, ställde oantagliga krav. Under tiden hade hertig Karls flotta anlänt till Östergötlands skärgård och hotet från sjösidan fick Sigismund att dra sig inåt landet till [[Linköping]], varvid Karl snabbt intog Stegeborg. Den [[25 september]] [[1598]] drabbade kungens och hertig Karls arméer samman vid broarna över Stångaån utanför Linköping. [[Slaget vid Stångebro]] slutade med en seger för Karl. Sigismund tvingades efter en överenskommelse i Linköping överlämna de svenska rådsherrarna till Karl och sända tillbaka sin här till Polen, men skulle själv stanna kvar i Sverige tills en "fri riksdag" fällt dom mot dem. Sigismund infann sig emellertid inte till riksdagen utan återvände till Polen. ==Karl IX som kung== Karl hade omedelbart efter [[Sigismund]]s avfärd åter övertagit regeringen, och han satte igång att ta itu med Sigismunds anhängare i landet. Bland annat avsattes Angermannus som ärkebiskop och sattes i fängelse för att han i det avgörande läget inte ställt sig på Karls sida i konflikten. I Kalmar och Finland, som längst förblev [[Sigismund]] trogna, började den blodiga räfsten (se [[Kalmar blodbad]]); i Linköping ställdes år [[1600]] de rådsherrar som flytt till Sigismund men efter slaget vid Stångebro utlämnats till Karl, jämte några andra inför rätta i en ständernas domstol (se [[Linköpings blodbad]]). Även under de följande åren fick Karls stränghet, till följd av högadelns missnöje med hans styre, flera av hans motståndare att genom frivillig [[landsflykt]] räddade sig från ett svårare öde. År [[1599]] hölls riksdag i [[Jönköping]] där man beslöt att uppmana Sigismund att återvända till Sverige och anta den protestantiska religionen, eller skicka sin son att uppfostras i denna lära av hertig Karl. Annars skulle han gå miste om kronan. Följande år beslutade riksdagen i Linköping antogs Karl som kung och Johan III:s linje undantogs från arvsföljden. Karl själv undvek dock tillsvidare att ta sig kunganamn utan fortsatte att regera som riksföreståndare fram till [[1603]]. Riksdagen i [[Norrköping]] [[1604]], där Johan III:s son [[Johan, hertig av Östergötland|hertig Johan av Östergötland]] avsade sig anspråken på tronen, fastslog en ny arvförening till förmån för Karls arvingar. Han kröntes i Uppsala domkyrka [[1607]]. Karl rekonstruerade rådet [[1602]] i enlighet med [[landslagen]] i avseende på antal medlemmar och deras uppgifter. Vissa av de gamla ätterna fick plats i det nya rådet, men även flera nya. Dessutom tillsattes sex stycken [[hovråd]] under [[rikskansler]]n. Även det nya rådet kom att förespråka adelns intressen i förhållande till kungamakten och det motsatte sig även kungens krig i öster som de ansåg hindrade Sverige att fullt koncentrera sig på faran från danskarna. Kung Karl kunde aldrig känna sig riktigt säker på sin tron och så sent som 1605 avrättades den gamle rådsmedlemmen [[Hogenskild Bielke]]. ===Karl IX:s krig=== [[Fil:Karl IX Staty Karlstad.JPG|miniatyr|300px|''Karl IX'', brons, av [[John Börjesson]] i [[Karlstad]]]] Efter Sigismunds förlust vid Stångebro fick Karl se ytterligare fyra krig, av vilka han endast såg ett avslutas och det som en svensk förlust. Det första av dessa krig var delvis en fortsättning på kriget mot Sigismund och brukar kallas [[andra polska kriget]]. När Sigismund återvänt till Polen lovade han att svenska [[Estland]] skulle tillfalla Polen i utbyte mot nya truppstyrkor. Karl bestämde sig för att anfalla och i augusti [[1600]] landsteg han i [[Reval]] med sin här. Den ryckte in i Polen och hade till en början framgång mot de oförberedda polackerna. Den polska riksdagen vägrade till en början att stödja kriget, som de betraktade som en privat angelägenhet för Sigismund, och han fick förlita sig helt på [[legosoldater]]. De svenska framgångarna fick dock den polska riksdagen att ändra sig och i januari [[1601]] ställde de sig bakom kungen. De följande åren gick det sämre för svenskarna och den svenske befälhavaren i Polen, [[Johan av Nassau-Siegen]] sade upp sig [[1602]]. Efter riksdagen i Norrköping 1604 påbörjade Karl arbetet att sätta upp en ny armé och inledde utskrivningar av manskap. I augusti 1605 avseglade Karl från Stockholm med en flotta om 40 skepp mot floden [[Düna]]s utlopp. Han erövrade [[Dünamünde]] och belägrar därefter [[Riga]]. Den [[17 september]] 1605 drabbade Karls här samman med en polsk armé under [[Jan Karol Chodkiewicz]] vid [[slaget vid Kirkholm|Kirkholm]]. Slaget blev en polsk seger och svenskarna förlorade över 5&nbsp;000 man. Karl själv räddades från att bli tillfångatagen av en baltisk adelsman, [[Wrede af Elimä|Henrik Wrede]], som gav honom sin häst sedan Karl förlorat sin egen. Efter slaget marscherade Karl till [[Reval]] med resterna av sin armé och fortsatte sedan hem till Sverige. På grund av dalande popularitet i Polen kunde inte Sigismund utnyttja den polska segern i [[Baltikum]] och tvingades ta hem stora styrkor för att förhindra revolt i Polen. En riksdag i mars [[1608]] beviljade kung Karl ytterligare medel till kriget och han utlovade [[frälsebrev]] till alla som kunde ställa upp en ryttare eller fotsoldat. En ny armé kunde översändas men svenska framgångar uteblev. År [[1610]] drogs Sverige in i ett krig med [[Ryssland]] (se [[De la Gardieska fälttåget]] och [[Ingermanländska kriget]]) och [[1611]] angreps Sverige av Danmark som erövrade Kalmar slott (se [[Kalmarkriget]]). Samma år slöts ett stillestånd med Polen och det polska kriget återupptogs inte förrän [[1616]] under kung Gustav II Adolf. ===Karl IX:s förvaltning=== På hemmaplan genomförde Karl ett antal reformer. Bland annat genomförde han en allmän förordning om [[mått]] och [[vikt]] där [[aln]]en och [[viktualievikt]]erna reglerades. På [[Hisingen]] anlade han, med hjälp av [[holländare]] en ny stad, [[Göteborg]]. I [[Bergslagen]] anlade han statliga järnbruk, och de första [[valloner]]na invandrade under denna tid. År 1607 grundade Karl IX [[Skultuna Messingsbruk]] i Västmanland, ett bruk som fortfarande är i drift. Åren [[1607]]-[[1608]] lät Karl IX trycka ett antal lagar, bland annat [[Kristoffers landslag]], som kompletterades med ett tillägg bestående av [[Mosaiska lagen]]. Därmed blev det dödsstraff på brott som svordom, olydnad mot föräldrar och äktenskapsbrott. Den mosaiska lagen kom att gälla som världslig lag tillsammans med landskapslagarna. Karl IX avled i [[Nyköping]] den [[30 oktober]] [[1611]] och begravdes i [[Strängnäs domkyrka]]. Hans [[Karl IX:s ryttarstaty i Göteborg|ryttarstaty]] (modellerad av [[John Börjeson]]) restes [[1904]] i [[Göteborg]], då det [[Karl IX:s Göteborg|Hisingska Göteborg]] (se [[Göteborgs historia]]) anlagts av honom. I en annan av hans stadsanläggningar, [[Karlstad]] (från hans hertigtid), avtäcktes hans staty (modellerad av [[Christian Eriksson]] [[1908]]) den [[19 juni]] [[1926]]. ==Barn== '''Barn med [[Maria av Pfalz]]:''' #Margareta Elisabet ([[1580]]-[[1585]]). #Elisabet Sabina ([[1582]]-[[1585]]). #Ludvig (född och död [[1583]]). #[[Katarina av Sverige]] ([[1584]]-[[1638]]) gift med pfalzgrefven [[Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken]]. #Gustav (född och död [[1587]]). #Maria ([[1588]]-[[1589]]). '''Barn med [[Kristina av Holstein-Gottorp]]:''' #[[Gustav II Adolf]] ([[1594]]-[[1632]]), [[kung av Sverige]] [[1611]]-[[1632]]. #[[Maria Elisabet]] ([[1596]]-[[1618]]) gift med [[Johan, hertig av Östergötland]]. #Kristina ([[1598]]-[[1599]]). #[[Karl Filip av Sverige|Karl Filip]] ([[1601]]–[[1622]]). '''Barn med älskarinnan [[Karin Nilsdotter]]:''' #[[Carl Carlsson Gyllenhielm]] ([[1574]]-[[1650]]). ==Se även== *[[Kriget mot Sigismund]] *[[Linköpings blodbad]] *[[Hertig Karl skymfande Klaus Flemings lik|Albert Edelfelts målning ''Hertig Karl skymfande Klaus Flemings lik'']] *[[Sveriges hertigdömen]] ==Källor== *{{bokref |författare=Rosén, Jerker |redaktör=Sten Carlsson |år=1962 |titel=Svensk historia I. Tiden före 1718 |upplaga= |översättare= |utgivningsort=Stockholm |utgivare=Bonnier |sid=455-487 |id= }} *{{bokref |författare=Henriksson, Alf |redaktör= |år=1963 |titel=Svensk historia I |upplaga=1996 |översättare= |utgivningsort=Stockholm |utgivare=Bonnier |sid=329-393 |id=ISBN 91-0-056167-3 }} *{{bokref |författare=Sundberg, Ulf |redaktör= |år=1998 |titel=Svenska krig 1521-1814 |upplaga= |översättare= |utgivningsort=Stockholm |utgivare=Hjalmarson & Högberg |sid=88-145 |id=ISBN 91-89080-14-9 }} *{{bokref|titel=Arvet efter Gustav Vasa|författare=Larsson, Lars-Olof|år=2005|utgivare=Prisma|utgivningsort=Stockholm|id=ISBN 91-518-4773-6}} ===Noter=== <references/> {{Sveriges regenter|Ätt=Vasa|År=1604}} {{Rekommenderad}} {{STANDARDSORTERING:Karl 09}} [[Kategori:Födda 1550]] [[Kategori:Avlidna 1611]] [[Kategori:Män]] [[Kategori:Sveriges regenter]] [[ar:كارل التاسع]] [[cs:Karel IX. Švédský]] [[da:Karl 9. af Sverige]] [[de:Karl IX. (Schweden)]] [[en:Charles IX of Sweden]] [[eo:Karolo la 9-a (Svedio)]] [[es:Carlos IX de Suecia]] [[et:Karl IX]] [[fr:Charles IX de Suède]] [[hu:IX. Károly svéd király]] [[io:Karl 9ma]] [[is:Karl hertogi]] [[it:Carlo IX di Svezia]] [[ja:カール9世 (スウェーデン王)]] [[la:Carolus IX (rex Sueciae)]] [[lt:Karolis IX]] [[mr:चार्ल्स नववा, स्वीडन]] [[nl:Karel IX van Zweden]] [[nn:Karl IX av Sverige]] [[no:Karl IX av Sverige]] [[pl:Karol IX Waza]] [[pt:Carlos IX da Suécia]] [[ru:Карл IX (король Швеции)]] [[fi:Kaarle IX]] [[zh:卡尔九世]]

Tillbaka till Karl IX.