Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{språk |namn=jakutiska |inhemskt namn='Саха тыла ''saxa tyla' |familycolor= |stat=[[Ryssland]] |region=[[Sacha]] (Jakutien) |talare=363 000<ref>{{webbref |url=http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=sah |titel=Yakut |verk=Ethnologue |hämtdatum=17 mars 2009 |språk=engelska }}</ref> |placering= |språkfamilj=[[altaiska språk|altaiska]]<br /> &nbsp;[[turkspråk]]<br /> &nbsp;&nbsp;[[nordturkiska språk|nordturkiska]]<br /> &nbsp;&nbsp;&nbsp;'''jakutiska''' |land=[[Sacha]] |myndighet= |iso1=sah|iso2=sah|sil=TRK}} '''Jakutiska''', eller '''sacha''', är ett [[turkspråk]] med omkring 363&nbsp;000 talare, [[jakuter]]na, främst i delrepubliken [[Sacha]] (Jakutien) i nordöstra [[Sibirien]] i [[Ryssland]]. == Klassificering == Jakutiska tillhör de [[nordturkiska språk]]en ([[nordöstturkiska språk]]en), där även [[sjor]], [[tuvinska]] och [[dolganska]] (stundom ansedd som en dialekt till jakutiska) ingår. De nordturkiska språken ingår i den [[turkiska språk]]familjen, som stundom inkluderats i en [[altaiska språk|altaisk språkfamilj]]. == Utbredning == [[Fil:SakhaDolganWorld.jpg|315px|thumb|Karta över jakutiskans (mörkblått) och dolganskans (blått) spridningsområden.]] Jakutiska talas totalt av omkring 363&nbsp;000 personer, [[jakuter]]na, främst i delrepubliken [[Sacha]] (Jakutien) i nordöstra [[Sibirien]] i [[Ryssland]]. Det talas också av etniska [[jakuter]] i [[Chabarovsk kraj]] i sydöstra Sibirien och av en liten diaspora i andra delar av Ryssland, [[Turkiet]] samt andra delar av världen. [[Dolganska]]n, en nära släkting till jakutiskan, av vissa ansedd som en dialekt av den senare, talas av [[dolganer]] i [[Krasnojarsk kraj]]. Jakutiskan används till stor utsträckning som [[lingua franca]] av andra etniska minoriteter i [[Sacha]]. == Ljudlära == En karakteristisk egenskap i jakutiskan är dess [[vokalharmoni]]. Om den första vokalen i ett jakutiskt ord är främre (mjuk) blir påföljande vokaler vanligtvis även de främre: exempelvis ''kelin'', "tillbaka", där ''e'' är en [[öppen främre orundad vokal]] och ''i'' är en [[sluten främre orundad vokal]]. === Konsonanter === {| border="2" cellpadding="4" cellspacing="0" style="margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-family: Arial Unicode MS, Lucida Sans Unicode" |+caption | Jakutiskans [[konsonant]][[fonem]] |- ! ! colspan="2" | [[Bilabial]] ! colspan="2" | [[Dental]] ! colspan="2" | [[Alveolar]] ! colspan="2" | [[Palatal]] ! colspan="2" | [[Velar]] ! colspan="2" | [[Glottal]] |- align=center |[[Klusil]] | p | b | t | d | colspan="2" | | c | ɟ | k | g | colspan="2" | |- align=center |[[Nasal konsonant|Nasal]] | colspan="2" | m | colspan="2" | n | colspan="2" | | colspan="2" | ɲ | colspan="2" | ŋ | colspan="2" | |- align=center |[[Frikativa]] | colspan="2" | | colspan="2" | | s | | colspan="2" | | x | ɣ | h | |- align=center |[[Flapp]] | colspan="2" | | colspan="2" | | colspan="2" | ɾ | colspan="2" | | colspan="2" | | colspan="2" | |- align=center |[[Approximant]] | colspan="2" | | colspan="2" | | colspan="2" | | colspan="2" | j, j̃ | colspan="2" | | colspan="2" | |- align=center | [[Lateral approximant|Lateral]]</br>[[Lateral approximant|approximant]] | colspan="2" | | colspan="2" | | colspan="2" | l | colspan="2" | | colspan="2" | | colspan="2" | |} === Vokaler === {|border="1" cellpadding="4" cellspacing="0" style="margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; text-align:center;width:250px; font-family: Arial Unicode MS, Lucida Sans Unicode" |+caption| Jakutiskans [[vokal]][[fonem]] ! colspan="2" rowspan="2" | ! colspan="2" | Kort ! colspan="2" | Lång ! rowspan="2" | [[Diftong]] |- |Sluten |Öppen |Sluten |Öppen |- |rowspan="2" |Främre |Orundad |i |e |iː |eː |ie |- |Rundad |y |ø |yː |øː |yø |- |rowspan="2" |Bakre |Orundad |ɯ |a |ɯː |aː |ɯa |- |Rundad |u |o |uː |oː |uo |} == Skriftsystem == Jakutiskan skrivs med en variant av det [[kyrilliska alfabetet]]. Det moderna jakutiska alfabetet, som etablerades 1939 av Sovjetunionen, består av de [[ryska alfabetet|ryska]] samt fem ytterligare bokstäver: {{unicode|Ҕҕ}}, {{unicode|Ҥҥ}}, {{unicode|Өө}}, {{unicode|Һһ}}, {{unicode|Үү}}. {| style="text-align:center; font-family: Arial Unicode MS, Lucida Sans Unicode" !Kyrilliska !! [[IPA]] |- |А а || /a/ |- |Б б || /b/ |- |В в || /v/ ||endast i [[ryska]] lånord |- |Г г || /g/ |- |Ҕ ҕ || /ɣ, ʁ/ |- |Д д || /d/ |- |Дь дь || /ɟ/ |- |Е е || /e, je/ ||endast i [[ryska]] lånord |- |Ё ё || /jo/ ||endast i [[ryska]] lånord |- |Ж ж || /ʒ/ ||endast i [[ryska]] lånord |- |З з || /z/ ||endast i [[ryska]] lånord |- |И и || /i/ |- |Й й || /j, j̃/ ||[[Nasalitet|nasaliseringen]] av [[halvvokal]]en utsätts inte ortografiskt |- |К к || /k, q/ |- |Л л || /l/ |- |М м || /m/ |- |Н н || /n/ |- |Ҥ ҥ || /ŋ/ |- |Нь нь || /ɲ/ |- |О о || /o/ |- |Ө ө || /ø/ |- |П п || /p/ |- |Р р || /r/ |- |С с || /s/ |- |Һ һ || /h/ |- |Т т || /t/ |- |У у || /u/ |- |Ү ү || /y/ |- |Ф ф || /f/ ||endast i [[ryska]] lånord |- |Х х || /x/ |- |Ц ц || /ts/ ||endast i [[ryska]] lånord |- |Ч ч || /c/ |- |Ш ш || /ʃ/ ||endast i [[ryska]] lånord |- |Щ щ || /ɕː/ ||endast i [[ryska]] lånord |- |Ъ ъ || ? ||endast i [[ryska]] lånord |- |Ы ы || /ɯ/ |- |Ь ь || ? ||endast i [[ryska]] lånord |- |Э э || /e/ |- |Ю ю || /ju/ ||endast i [[ryska]] lånord |- |Я я || /ja/ ||endast i [[ryska]] lånord |} Ett annat alfabet, skapat av [[Semjon Novgorodov]], är baserat på det [[internationella fonetiska alfabetet]]. == Grammatik == Såsom andra turkspråk begagnar jakutiskan [[vokalharmoni]], är ett [[agglutinerande språk]] och saknar [[grammatiskt genus]]. === Syntax === Grundordföljden kan summeras som [[subjekt]]–[[adverb]]–[[objekt]]–[[predikat]], ägare–det ägda, [[substantiv]]–[[adjektiv]]. === Substantiv === Substantiv har singular- och pluralformer. Pluralis bildas av suffixet /-LAr/, som kan realiseras som [-lar], [-ler], [-lør], [-lor], [-tar], [-ter], [-tør], [-tor], [-dar], [-der], [-dør], [-dor], [-nar], [-ner], [-nør] och [-nor], beroende på föregående vokal och konsonant. Pluralen används endast vid syftning till ett antal företeelser kollektivt, inte då ett specifikt antal anges. Substantiv böjs inte efter [[grammatiskt genus|genus]]. === Pronomen === ==== Personliga pronomen ==== Personliga pronomen skiljer i jakutiskan mellan först, andra och tredje person och i numerus till singularis och pluralis. {| |----- ! ! Singular | || ! Plural |----- | '''Första''' || min || || || bihigi |----- | '''Andra''' || en || || || ehigi |----- | '''Tredje''' || kini || || || kiniler |} Trots att genus generellt saknas skiljes bland personliga pronomen på mänskligt och icke-mänskligt i tredje person, där ''kini'' syftar till människor och ''ol'' till alla andra företeelser. ==== Interrogativer ==== Interrogativer stannar i jakutiskan [[in situ]]; de placeras ej först i meningen och frångår således ej ordföljden. Bland interrogativer finns: ''tuox'', "vad", ''kim'', "vem", ''xaydax'', "how", ''xas'', "hur mycket", ''xanna'', "var", ''xannɯk'', "vilken". == Litteratur == Det första tryckta verket på jakutiska var en del av en bok av [[Nicolaas Witsen]], publicerad [[1692]] i [[Amsterdam]]. == Referenser == <references /> {{översatt|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Sakha_language&oldid=93980287|språkversion=engelskspråkiga}} Där angavs följande referenser: :*Kirişçioğlu, M. Fatih (1999). Saha (Yakut) Türkçesi Grameri. Ankara: Türk Dil Kurumu. ISBN 975-16-0587-3. :*Krueger, John R. (1962). Yakut Manual. Bloomington: Indiana U Press. == Se även == *[[Jakuter]] *[[Sacha]] *[[Dolganska]] == Externa länkar == *[http://www.omniglot.com/writing/yakut.htm Omniglot om jakutiska] *[http://www.uni-bonn.de/~uzsylm/sakha/bib/ Ryska översättningar av jakutiska texter] *[http://sakhalyy.helios-tv.ru/ Jakutiska fonter] [[Kategori:Turkspråk]] [[Kategori:Språk i Ryssland]] [[be-x-old:Якуцкая мова]] [[bg:Якутски език]] [[br:Yakouteg]] [[bxr:Саха хэлэн]] [[ca:Iacut]] [[cv:Якут чĕлхи]] [[de:Jakutische Sprache]] [[en:Sakha language]] [[eo:Jakuta lingvo]] [[es:Idioma yakuto]] [[et:Jakuudi keel]] [[fa:زبان یاکوتی]] [[fi:Jakuutin kieli]] [[fr:Yakoute]] [[hr:Jakutski jezik]] [[id:Bahasa Yakut]] [[it:Lingua sacha]] [[ja:サハ語]] [[ko:야쿠트어]] [[lt:Jakutų kalba]] [[mk:Јакутски јазик]] [[myv:Якутонь кель]] [[nl:Jakoets]] [[nn:Jakutisk språk]] [[no:Jakutisk]] [[pl:Język jakucki]] [[ru:Якутский язык]] [[sah:Саха тыла]] [[szl:Jakucko godka]] [[th:ภาษาซาคา]] [[tr:Yakutça]] [[ug:ياقۇت تىلى]] [[uk:Якутська мова]] [[zh:雅库特语]]

Tillbaka till Jakutiska.