Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{coord|63.160|N|14.898|E|display=title}} {{landskapsfakta| |namn=Jämtland |landskapsvapen=Jämtland vapen.svg |vapennamn=[[Jämtlands landskapsvapen]] |landsdel=[[Norrland]] |län=[[Jämtlands län]], [[Västernorrlands län]] och [[Västerbottens län]] |stift=[[Härnösands stift]] |yta=34 009 [[kvadratkilometer|km&sup2;]] |folkmängd=112 710 |invånare/km2=3,3 inv/km&sup2; |högsta punkt=[[Storsylen]], 1743 m |sjö=[[Storsjön, Jämtland|Storsjön]] |landskapsblomma=[[Brunkulla]] |landskapsdjur=[[Älg]] |landskapsfisk=[[Öring]]|landskapssten=[[Täljsten]] |landskapssvamp=[[Blodriska]] |landskapsinsekt=[[Stormhattshumla]] |landskapsmossa=[[Piprensarmossa]] |landskapsäpple=[[Rödluvan (äpple)|Rödluvan]] |landskapsgrundämne=[[Syre]] |landskapsstjärnbild=[[Björnvaktaren]] |landskapsstjärna=[[Arcturus]] |landskapsfågel=[[Hökuggla]] |karta=FC-Jämtland, Sweden.png }} '''Jämtland''' (''Jamtlann'' på [[jämtska]]) är ett [[landskap]] i sydvästra [[Norrland]] i mellersta [[Sverige]]. Jämtland gränsar i väster till [[Tröndelag]] och [[Norge]], i nordöst till [[Lappland]], i öster till [[Ångermanland]] och i söder till [[Härjedalen]] och [[Medelpad]]. Jämtland motsvarar 8,3 procent av Sveriges yta, 34 009 [[kvadratkilometer]] och är Sveriges till ytan näst största landskap. Jämtland har en befolkning på strax under 113&nbsp;000 personer och landskapet är ett utav de landskap med flest personer bosatta på landsbygden i landet, emellertid bor majoriteten av befolkningen i den tätbefolkade [[Storsjöbygden]]. Jämtland var ursprungligen en självstyrande [[republik|bonderepublik]]<ref>Ekerwald, Göran (2004). ''Jämtarnas historia'', sid. 124.</ref> med bland annat en egen [[lag]] och egen [[valuta]]. Jämtland saknade emellertid en [[statsförvaltning]] och var närmast att betrakta som en [[anarki]]<ref>Oscarsson, Bo (1986). "Tusen år av frihet" i Margareta Persson: ''Dä glöm fell int Jamska'', sid. 24.</ref>, området blev därefter norskt [[1178]] och var så i mer än 450 år och har varit svenskt sedan [[1645]], i litet över 350 år. Den egna särarten manifesteras bland annat genom att vissa, halvt på allvar, halvt på skämt, ser landskapet som en republik inom kungariket Sverige<ref>Rumar, Lars (1998). ''Historia kring Kölen'', sid. 7.</ref>. [[Kung]] [[Carl XVI Gustaf]] är även ''[[hertig]] av Jämtland'', en titel han fortfarande använder sig av då han besöker landskapet<ref>{{webbref |url=http://www.royalcourt.se/kungafamiljen/hmkonungcarlxvigustaf/tal/arkivhmktal20052009/hmkonungenstalvidinvigningenavalpineworldskichampionshipsiare2februari2007.5.1a3366210de661ad20800051907.html |titel=H.M. Konungens tal vid invigningen av Alpine World Ski Championships i Åre, 2 februari 2007 |hämtdatum=23 augusti 2008 |utgivare=Sveriges kungahus |citat=Som hängiven skidåkare och Hertig av Jämtland vet jag hur mycket tid, arbete, omsorg och pengar som lagts ned på att få dessa världsmästerskap att bli bra }}</ref>. [[Historia|Historiskt]], [[Socialisation|socialt]] och [[politiskt]] har Jämtland utgjort ett undantagsområde mellan Norge å ena sidan och Sverige å den andra, något som symboliseras i landskapsvapnet där älgen, Jämtland, attackeras från öster och väster och Jämtlands statstillhörighet skiftade inte mindre än 13 gånger under perioden [[1563]]-[[1677]]. Jämtlands förbindelser har även de alltid legat i öst-västlig riktning, tvärt emot huvuddelen av centralmakternas intressen. De här historiska och kulturella förbindelserna har bland annat givit uppkomst till benämningen [[Öst-Tröndelag]], för att uttrycka samhörigheten med Tröndelagen och Härjedalen, då Jämtlands befolkning inte generellt betraktat sig som norrlänningar historiskt<ref>Ekerwald, Göran (2004). ''Jämtarnas historia'', sid. 56. "Förr räknade jämtarna sig inte som norrlänningar. Reste man till Västerbotten, Ångermanland eller Medelpad, då for man till "Norrland"."</ref>. ==Etymologi== [[Fil:Frösöstenen.jpg|150px|miniatyr|Frösöstenen.]] Jämtland har fått sitt namn från folkslaget [[jämtar]]<ref name="seo">Hellquist, Elof (1922). ''Svensk etymologisk ordbok'', sid. 285.</ref>. Det äldsta kända belägget för landskapet är ''eotalont'' (normaliserad [[fornnordiska]]: ''Jamtaland'') från [[Frösö runsten]] som restes under tidigare delen av [[1000-talet]]. Roten till jämte ([[fornvästnordiska]]: ''jamti'') och därmed Jämtland är den [[urgermanska]] [[ordstam|stammen]] ''emat-'' (jämför med det [[tyska]] adjektivet ''emsig'') med betydelsen flitig, uthållig, hårt arbetande och trägen<ref name="seo"/>. [[Fornnordiska|Fornspråkets]] [[prefix|förled]] ''eota'' (''jamta'') är [[genitiv]] [[pluralis]] av folkslaget jämtar. [[Fil:Olav den helliges saga - Torodd Arnljott Geline - H. Egedius - H. Egedius.jpg|miniatyr|250px|vänster|Jämtland betyder inte "det jämna landet". Bilden föreställer [[viking]]en [[Arnljot Gelline]] på färd genom landskapet]] Jämtland har också en [[landnamnsman]]. I sin [[Heimskringla]] (Håkan den godes saga) från [[1200-talet]] berättar [[Snorre Sturlasson]]s en sägen om ''[[Kettil Jamti]]'' ("Kjell Jämte"), en son till [[Anund]] [[jarl]] från [[Sparbu]] i Tröndelag, som drog öst över Kölen med en mängd folk och sin boskap, då [[Harald Hårfager]] med våld enade Norge på [[800-talet]]. De röjde skogen och byggde där stora härader. Området kallades därefter Jamtaland.<ref>Eriksson, Nils-Erik (1992). "Sägnen om Kettil Jamte och Härjulf Hornbrytaren" i Sten Rentzhog: Jämten 1993, sid. 12-19.</ref> Enligt den sägnen var det Kettil Jamtis ättlingar som kom att bära folknamnet jämtar. En alternativ förklaring skulle kunna grundas i den omfattande [[järn]]framställningen före [[vikingatid]]. En [[folketymologi]]sk teori är att det skulle ha att göra med landskapets platta delar i [[Storsjöbygden]] på grund av likheterna mellan "jämt-" och adjektivet "jämnt" (av urgermanskt ''*ebna''<ref name="seo"/>). Den här sista, men mest spridda, teorin är emellertid språkligt omöjlig, eftersom det här snarare skulle ge namnet "Jämnland" utan ''t''. Det ursprungliga namnet på landskapet innehöll troligen ett [[p]], vilket bekräftas i ett flertal stavningar i medeltida dokument där namnet ofta förekommer som ''Jamptaland''. I [[östnordiska]]n skedde senare en ljudförändring från ''[[a]]'' till ''[[e]]'', [[omljud|i-omljud]], vilket resulterade i att Jämtland förekommer som ''Jempteland'' och liknande. Den ljudförändringen spred sig senare längre norrut men gjorde sig aldrig gällande i jämtskan där a:et bevarades. Genitivet föll så småningom bort och en reduktion skedde av de tre konsonanterna ''mpt'' i ''Jemptland'' respektive ''Jamptland''. I östnordiskan föll p:et bort och formen ''Jemtland'' blev resultatet. I jämtskan föll däremot [[t|t:et]] bort och formen ''Jamplann''<ref>{{webbref | efternamn=Oscarsson |förnamn=Bo | titel=De klassiske diktan å visan på jamska| url=http://web.telia.com/~u63501054/diktan.html | hämtdatum=2007-11-08 |citat=Ti förste diktn "Jamplann" ha je behylle stavinga mæ 'p'. De va vanla för att man saa Jamplann ti talspråkan. Ei ta de sistom som je haaul nöte namne 'Jamplann' va a Emma, fastra mi, som va född 1905. Men de finns måång eksempel på stavninga 'Jamplann' ti gammal n jamsklitteratur.}}</ref> (då ''nd'' [[assimilation (lingvistik)|assimilerades]] till ''nn'') uppstod. Den formen var allmän i äldre tid och brukbar i jämtskt talspråk in på 1900-talet, då en modifierad version, ''Jamtlann'' blev mer vanlig. Den svenska [[stavning]]en med ''[[ä]]'' tillkom när bokstaven var "[[gammalstavning#Ä-ljudet|modärn]]" under tidigt 1900-tal. Den förändringen ändrade emellertid inte uttalet. I [[danska|danskt]] skriftspråk (och således även [[bokmål]]) har man bevarat stavningen med ''e''. Områden som Jemtland i [[Ringsaker]], Norge och Jemtland i [[Maine]], [[USA]] bildades av emigrerade jämtar innan förändringen uppstod. ==Historia== [[Fil:Elanden van Glosa 20juli2005.jpg|höger|miniatyr|305px|[[Hällristning]]ar i [[Glösa]], gjorda för cirka 5 000 år sedan. Hällristningarna består främst av älg och flera [[organ]] har målats ut. Hällristningarna är mycket lika de som man funnit i till exempel [[Moelv]] i Tröndelag och påminner även om grottkonsten i [[Altamira]] i norra [[Spanien]]. En hällristad älg från Glösa förekommer idag i [[Krokoms kommun|Krokoms]] [[kommunvapen]]]] {{Huvudartikel|Jämtlands historia}} ===Förhistoria=== De första människorna kom till Jämtland någon gång mellan 7 000-6 000 år [[före Kristus]] från väster. De var [[jägare]] och [[samlare]]. Flera tusen fynd från deras tid har hittats runt om i landskapet vid lägerplatser, längs stränder och sjöar, bland annat [[offerdalsspetsen]] från [[Åflo]]. Jägarfolket var nomader och följde bytenas vandringar. I Jämtland dominerade redan på den här tiden [[älg]]en, vilket flera [[hällmålning]]ar och [[hällristning]]ar vittnar om, bland annat vid [[Glösa]] i [[Alsen]] och vid [[Gärdesån]] i [[Offerdal]]. Jämtland har sammanlagt omkring 20 000 kända [[fornlämning]]ar. Nära hällmålningar i Jämtland förekommer ofta [[fångstgrop]]ar och i Jämtland finns runt 10 000 kända sådana, vilket är fler än vad som påträffats i andra regioner i hela [[Skandinavien]]. Jaktgroparna placerades där man visste att älgarna rörde sig och kunde sträcka sig flera mil. Det finns idag flera ortnamn runt om i Jämtland som vittnar om fångstgroparnas betydelse för jägarfolket och deras avkommor. [[Fil:Mjälleborgen 20080727a.JPG|miniatyr|200px|vänster|Resterna av Mjälleborgens terrass.]] En jämtsk bondekultur uppstod först under yngre [[romersk järnålder]] i [[Storsjöbygden]], jägarfolket hade dock långt tidigare haft kontakt med [[Neolitikum|neolitisk]] kultur. Något som fyndet av [[flinta]] man gjort vid [[Ånnsjön]] vittnar om. De jämtska bönderna odlade framför allt [[korn]], men pollenanalyser visar även att till exempel [[hampa]] förekom. I slutet av 300-talet restes [[Mjälleborgen]] på [[Frösön]] för att kontrollera järnframställning och den omfattande järnhandeln som utvecklades. [[Storhög]]ar börjar förekomma i Jämtland, liknande fanns i [[Bertnem]] i [[Nord-Tröndelag]] och i [[Högom]] i Medelpad. De västliga inflytandet från Tröndelag genom Jämtland till Norrlandskusten var vid tiden stor. Bebyggelsen stagnerade något på [[600-talet]] och Mjälleborgen övergavs på [[700-talet]]. En mindre folkvandring skedde samtidigt i området och en folkkoncentration skedde i östra Storsjöbygden. Orter som [[Frösön]], [[Brunflo]], [[Rödön]], [[Hackås]], [[Lockne]] och [[Näs, Jämtland|Näs]] utmärker sig. ===Medeltid=== [[Fil:Seal of Jamtland.png|miniatyr|200px|[[Magnus Lagaböter]] gav Jämtland dess första kända [[sigill]] [[1274]]. Skölden, med det [[Norges riksvapen|norska lejonet]] är okrönt och vittnar om Jämtlands särställning och på varje sida om skölden kan två jämtska jägare med [[pilbåge|pilbågar]] riktade mot [[Ekorre|ekorrar]] skönjas. Ekorrarnas vinterpäls, gråskinn, utgjorde den skatt jämtarna pålades efter att Sverre erövrade landet.]] [[Fil:Iempihia, Carta Marina.jpg|miniatyr|200px|Detalj ur [[Olaus Magnus]] [[Carta Marina]], med Jämtland latiniserat som Iempihia.]] Under [[vikingatiden]] blev bebyggelsen mer omfattande, vilket kan ses som en bekräftelse på [[Snorre Sturlasson]]s uppgifter om att många norrmän som flydde från [[Harald Hårfager]] bosatte sig i Jämtland i slutet av [[800-talet]], på samma sätt som många norrmän vid samma tid flydde till och koloniserade [[Island]]. När en [[klimatförändring]] (som senare resulterade i den [[medeltida värmeperioden]]) skedde intog Frösön ställningen som centralort. Det varmare klimatet gjorde att [[jordbruk]]et blomstrade, [[boskap]]skötseln och den för det skandinaviska inlandet unika [[fäboddrift|buföringen]] utvecklas vidare runt om i Jämtland, framför allt i den södra delen när [[fjällko]]n introduceras. Jakten på älg och vilt ökar även under den här tiden. I religiöst hänseende utövade jämtarna [[asatro]]. Bland gudarna i den [[nordisk mytologi|nordiska mytologin]] kom Jämtland att domineras av de äldre [[vaner]]gudarna ([[Frej|Frö]], [[Njord]] med flera), även om också [[asar|asagudarna]] dyrkades. I takt med att befolkningen ökade så anordnade man likt andra [[germanska stammar]] [[allting]]. [[Jamtamot]] beräknas ha upprättats på [[900-talet]] och är unikt i Skandinavien då det är det enda som benämns ''[[mot|mót]]'' (från [[gotiska]]n) istället för ''[[ting|þing]]''. Jämtlands politiska status under den här tiden har av eftervärlden kommit att betraktas som en bonderepublik. Jamtamot hölls årligen veckan då den 12 mars inföll och i egenskap av allting hade alla jämtar rätt att deltaga vid mötet, vilket innebar att folkförsamlingen som samlades var mycket stor i förhållande till Jämtlands folkmängd. Jamtamot var den högsta instansen i Jämtland under den tid då tinget var verksamt. Vid Jamtamot avgjordes tvister och domar föll i brottsmål. Utöver det fungerade tinget även som en slags regering då tinget även beslöt i frågor som skatt. Jämtland kristnades någon gång under mitten av [[1000-talet]], då även [[Frösöstenen]] restes, [[världen]]s nordligaste [[runsten]]. Efter den processen tog Jämtland form som ett kristet landskap och den första kyrkan, [[Västerhus kapell]] byggdes kort efter resningen av runstenen. I [[Snorre Sturlasson]]s sagor sägs jämtarna ömsom betalat skatt till norska konungar som till exempel [[Håkon Adalsteinsfostre]] och [[Öystein I Magnusson]] för att få beskydd. Sagorna uppger även vid ett tillfälle att jämtarna skulle ha betalat skatt till en sveakung. Sagornas pålitlighet i frågan om Jämtlands politiska tillhörighet anses emellertid vara låg. I Norges äldsta skriftliga dokument, ''[[Historia Norvegiæ]]'', från [[1170-talet]] står det däremot klart och tydligt att Norge gränsar i nordöst till Jämtland. I samband med de norska inbördesstriderna besegrade [[Sverre Sigurdsson]] jämtarna på [[Storsjön]]s is i [[Slaget på Storsjöns is|slaget vid Andersön]] [[1178]]. Konsekvenserna av nederlaget var högre skatter och minskat självstyre i och med att Jämtlands lagman hädanefter utsågs av kungen. Jämtarna behöll dock även i fortsättningen en särställning som en ointegrerad del av det norska riket, det kallades i äldre norska handlingar för "det östra riket — ''öystræ rikinu''". Jamtamot fortsatte att fungera och i likhet med andra skatteländer fick jämtarna inget inflytande över de norska kungavalen. ===Krigstid i Jämtland=== Efter att Norge förenats med [[Danmark]] år [[1536]] kom Jämtland att styras från [[Köpenhamn]] och blev ofta en krigsskådeplats under de [[dansk-svenska krig]]en. Dessa resulterade i att Jämtland avskildes från [[Danmark-Norge]] och blev en del av Sverige genom [[freden i Brömsebro]] [[1645]]. Därefter gjorde Danmark upprepade försök att vinna Jämtland åter, och lyckades även två gånger, kortvarigt [[1657]] och något längre [[1677]] i och med ''[[återerövringen av Jämtland]]''. Båda gångerna hälsades norrmännen som befriare och vid den senare ockupationen bedrev jämtarna [[snapphane]]verksamhet mot [[svenska armén]]. Ett försök till försvenskning av de norsksinnade jämtarna påbörjades direkt efter övertagandet, men det var först [[1699]] som jämtarna ansågs vara "svenska" och fick [[medborgarskap]]. Jämtlands befolkning var således de sista i dagens Sverige som erhöll svenskt medborgarskap. [[Fil:Döda fallet 20061014.jpg|miniatyr|vänster|200px|För att göra Jämtlands skogar tillgängliga försökte man 1796 att skapa en flottled förbi [[Gedungsen|Storforsen]]. Detta skulle ske genom en rullstensås, som visade sig vara för porös för att motstå vattentrycket. Det hela slutade med en av Skandinaviens största [[naturkatastrof]]er då [[Ragundasjön]] tömdes på vatten och Storforsen blev [[Döda fallet]].]] Den jämtska självstyrande traditionen hölls alltjämt vid liv. Jamtamot hade under den danska tiden övergått till att bli ett [[landsting (historiskt)|landsting]]. Jamtamot förbjöds även senare av den danska staten och kom då att hållas i hemlighet. Delar av Jamtamot överfördes vid övergången till Sverige till det som blev [[Jämtlands landsjämnadsting]]. Sveriges intentioner i landskapet var först och främst försvarsmässiga, vilket ledde till att de jämtska bönderna fick en enorm börda att bära. Jämtarna lyckades därefter genomdriva ett kontrakt, där det slogs fast att jämtska styrkor inte fick tas ut i krig, utan enbart försvara landskapet [[1688]]. Kontraktet revs senare upp av [[Karl XII]] och jämtar deltog i [[Carl Gustaf Armfeldt d.ä.|Armfeldts]] tåg mot Norge under [[stora nordiska kriget]], när Karl XII dog marscherade Armeldt [[katastrofen på Öjfjället|tillbaka till Jämtland]], då över 3 000 man miste livet i Jämtlands fjällvärld. Tiden som följde, [[frihetstiden]] innebar anläggande av nya jordbruk runt om i Jämtland och införandet av [[potatis]] och [[spannmål]]smagasin, vilket gjorde att befolkningens levnadsstandard blev bättre. ===Nyare tid=== På order av [[Gustav III]] blev [[Östersund]] Jämtlands första (och hittills enda) stad [[1786]], till viss del för att kväva den urgamla, fria [[forbonde]]handeln som inte gav tillräckliga skatteintäkter till den svenska staten. Först hundra år senare kom industrialiseringen i landskapet igång med etablerandet av [[mellanriksbanan]], [[Sundsvall]]-Östersund-[[Storlien]]-[[Trondheim]], och med uppväxten av skogsindustrier och så småningom även med turism i fjälltrakterna. I början av 1900-talet gick [[Jämtlands samtidshistoria#Folkrörelsetid|Jämtland in i folkrörelsetiden]] och den största rörelsen blev den [[frisinne|frisinnade]] [[IOGT|Godtemplarrörelsen]], som faktiskt fick sitt (i förhållande till folkmängden) starkaste fäste i Jämtland-Härjedalen i hela världen och det var i Östersund som världens största ordenhus restes. Befolkningen har minskat kontinuerligt sedan [[1950]] sett över hela Jämtland och det mesta av industrin och sysselsättningen har lokaliserats till Östersund-Årestråket. En lång tradition av militär närvaro i Jämtland upphörde [[2005]] när försvaret lade ned samtliga [[regemente]]n och skolor de tidigare bedrivit i staden. ===Indelning och lag=== [[Fil:Jämtlandskarta.jpg|miniatyr|250px|Jämtlands tingslag från 1600-talet]] Jämtland delades ursprungligen likt Island in i [[fjärding]]ar, liknande [[härad]]sindelningen i Danmark, Sverige och södra Norge. Precis som på Island så benämndes de efter [[väderstreck]]. Exakt hur gränserna för fjärdingarna såg ut vet man inte, däremot så antas samtliga fyra nå Storsjön. Den östra delen vid [[Brunflo]], den västra delen vid [[Trångsviken]] och bort mot [[Rödön]] samt den södra delen till [[Oviken]] och [[Hackås]]. Den norra delen antas ha gått över Storsjön från [[Ås, Krokoms kommun|Ås]] och [[Ope]] genom Storsjöns alla öar inklusive områdena kring [[Hallens socken|Hallen]] och [[Marby socken|Marby]] bort mot [[Oviksfjällen]]. Fjärdingarna utgjorde mindre [[administration|administrativa områden]] inom något som kan liknas med en [[lagsaga]] och hade egna ting parallellt med det gemensamma alltinget på Frösön (se ovan). Lagen som gällde var den [[jämtska lagen]], i äldre brev talas det även om en speciell [[lagbok]] — ''Jamskre loghbok''<ref>Ekerwald, Göran (2004). ''Jämtarnas historia'', sid. 117.</ref>. Den jämtska lagen skilde sig emellertid inte mycket från [[frostatingslagen]] som gällde i Tröndelag. När [[Magnus Lagaböter]] (han som botar lagar) blev kung av Norge instiftade han en landslag för hela Norge [[1276]], men Jämtland omfattades inte av den. Tidigast år [[1364]] och senast i mitten av 1500-talet appliceras den på Jämtland<ref>Ekerwald, Göran (2004). ''Jämtarnas historia'', sid. 154.</ref>. Fjärdingsindelningen övergick på 1500-talet i en indelning i [[tingslag]], något tidigare hade Jämtland även fått ett eget [[lagting (historiskt)|lagting]]. Det finns även en historisk geografisk indelning av Jämtland på jämtska. Ett område benämns ''Nol i bygdom'' (nord i bygderna) och omfattar bygderna från [[Lits socken|Lit]] och [[Hammerdals tingslag|Hammerdal]] och vidare norrut. ''Sö i bygdom'' (söder i bygderna) eller ''sunna sjön'' (söder om Storsjön) omfattar [[Sunne socken|Sunne]], [[Bergs tingslag|Berg]] och [[Oviken]] samt [[Hackås socken|Hackås]] med [[Näs socken|Näs]]. ''Opp i lännan'' (upp i landet) omfattar västra Jämtland, [[Undersåkers och Offerdals tingslag|Undersåker och Offerdal]] med omnejd. ''Öst i bygdom'' (även ''ust'', ''äst'', ''åst'', ''ast'' och så vidare istället för ''öst'') för östra Jämtland, det vill säga [[Brunflo socken|Brunflo]] ned mot [[Revunds socken|Revsund]]-[[Bodsjö socken|Bodsjö]] och österut mot [[Ragunda tingslag|Ragunda]]. ''Fram på lännan'' (fram på landet), även ''in på lännan'' (in på landet) omfattar bygderna i centrala Jämtland, det vill säga Storsjöbygden med närliggande områden. En person från detta område benämns ''framlänning''. ===Kyrkorna=== [[Fil:Håsjö Gamla Kyrka.jpg|miniatyr|höger|200px|[[Håsjö gamla kyrka]], nästan alltid placerades kyrkorna centralt där alla kunde skåda dem. En kopia av den för Jämtland så typiska [[klockstapel]]n från Håsjö gamla kyrka finns idag på [[Skansen]].]] Efter övergången till kristendomen växer flera [[socken|socknar]] fram i Jämtland (se [[Lista över socknar i Jämtland|socknar i Jämtland]]), dessa socknar motsvaras numera av [[församling]]arna inom [[Bräcke-Ragunda kontrakt|Bräcke-Ragunda]], [[Krokom-Åre kontrakt|Krokom-Åre]], [[Strömsunds kontrakt|Strömsund]] och [[Östersunds kontrakt]] samt [[Bergs församling (Härnösands stift)|Berg]], [[Hackås församling|Hackås]], [[Klövsjö församling|Klövsjö]], [[Myssjö församling|Myssjö]], [[Ovikens församling|Oviken]], [[Rätans församling|Rätan]] och [[Åsarne församling]]ar i [[Berg-Härjedalens kontrakt]]. När de första kyrkorna restes under medeltiden i Jämtland bodde det inte fler än 30 till 40 bönder i de olika socknarna. I vissa fall, som i [[Kyrkås socken|Kyrkås]], [[Marby socken|Marby]] och [[Norderöns socken]] rörde det sig om enbart 20 bönder eller färre. Dessa invånare byggde många kyrkor som idag finns bevarade, långt större än de vanliga låga trähusen som fanns och helt i sten, ett byggnadsmaterial som är mycket svårare att handskas med och främmande för den dåtida befolkningen. Kyrkan blev det centrala i bygderna, som rörde alla. Alla fick hjälpa till att bygga och därefter underhålla dem, även långt in på [[1800-talet]]. Släkter har i led utsmyckat kyrkorna med [[konst]] som [[inventarier]] med högt värde, träsniderier, [[målning]]ar, [[tyg]]er, [[ädelmetall]]er och [[hantverk]]. Nästan hela den lokala folkkonsten från äldre tid är knuten till kyrkorna, med konstnärer som [[Per Olofsson]], [[Jonas Granberg]] och [[Pehr Sundin]]. Kyrkorna utgör således kärnan i Jämtlands kulturarv<ref>Rentzhog, Sten (1996). "Tidernas kyrka" i Sten Rentzhog: ''Jämten 1997'', sid. 23.</ref>. [[Fil:Strömsunds hembygdsgård3.jpg|miniatyr|250px|vänster|Den gamla sockenskrivarstugan från 1700-talet i [[Ströms socken]]]] Kyrkan har stått, och står även idag som ett samband mellan människor genom generationer, genom glädje som [[bröllop]], [[dop]], [[konfirmation]], som stöd under [[kris]]er och genom sorg som [[begravning]]. I Jämtland blev inte [[väckelserörelsen]] särskilt utbred och Jämtland-Härjedalen har ett högt medlemstal i [[Svenska kyrkan]], nära nio av tio är medlem, även om kyrkan inte besöks lika ofta som förr i tiden. Då samlades hela bygden, det vill säga socknen, på [[söndag|vilodagen]] då man inte fick arbeta (förutom i nödfall). Inom socknarna skapades säregna bygdedräkter, sedvänjor och sockenmål, i Jämtland märks det tydligt att dialekterna skiftar från bygd till bygd. I Jämtland rådde även en större jämlikhet mellan sockenborna, någon adel fanns inte och kyrkorna i landskapet saknar adelssläkters begravningsvapen, som är vanligt i övriga Sverige. I Jämtland gällde ej heller någon ''[[bänkordning]]'', för hur man fick sitta i kyrkan utan principen "bönder emellan ingen annan rang än ålder och levnadsår" gällde<ref>Rentzhog, Sten (1996). "Tidernas kyrka" i Sten Rentzhog: ''Jämten 1997'', sid. 29.</ref>. Varje socken hade ett eget ting, ''[[sockenstämma]]'', där alla var närvarande och enbart beslut där alla var överens togs. Man eftersträvade således samförstånd och var man inte överens fick en eventuell fråga tas upp igen vid ett senare tillfälle. I sockenstugorna samlades även [[byalag]] för att besluta om gärdsgårdar, dikning och annat jordbruksrelaterat. Den centrala gestalten i varje socken var nästan alltid prästen, som hade kontakt med alla, prästen medlade även vid konflikter och gav råd och tröst vid olika situationer. För utom att predika och informera sockenborna så var prästen själv ofta jordbrukare. Prästen gick emellertid inte alltid överhetens ärenden utan försökte ofta värja sockenborna undan skatter och militärtjänst. <div align=center> '''<big>Galleri</big>''' <gallery> Bild:Kastalostersund.jpg|Den medeltida [[kastal]]en vid [[Brunflo]] kyrka Bild:Marby old church interior.jpg|Interiör med altartavla och predikstol i [[Marby gamla kyrka]] Bild:Ovikens nya kyrka2.jpg|Interiör från [[Ovikens nya kyrka]] Bild:Old church in Åsarna.jpg|Åsarne gamla kyrka Bild:Ströms kyrka 20060106.JPG|[[Ströms kyrka]] Bild:Froso kyrka side.jpg|[[Frösö kyrka]] Bild:Laxsjö kyrka, huvudklocka.jpg|Närbild på storklockan i [[Laxsjö kyrka]] Bild:Ösd stora kyrka från österängsparken.jpg|Stora kyrkan i Östersund Bild:20080725IMG_7464BrackeChurch.jpg|Bräcke kyrka i [[Bräcke socken]] Bild:20080725IMG_7459BrackeChurch.jpg|Bräcke kyrka Bild:20080725IMG_7050RevsundChurch.jpg|Revsunds kyrka i [[Revsunds församling]] Bild:20080725IMG_7038RevsundChurchStables.jpg|Revsunds kyrka med besökares stall i förgrunden </gallery> </div> ==Samer== [[Fil:Kåta i Västra Årådalen.JPG|miniatyr|200px|Samisk [[kåta]] i [[Arådalen]]]] {{Huvudartikel|Samer}} [[Samer]]na i Jämtland är sydsamer och talar [[sydsamiska]] eller ''Åarjelsaemien gïele'' som språket heter på sydsamiska. Det avviker kraftigt från de nordliga [[samiska]] dialekterna. Samerna benämndes förut [[lappar]] och stundom det svårtolkade "finnar" men kallar sig själva för samer - solens och vindens folk. Samer har funnits i Jämtland i flera hundra år, exakt hur många är däremot omtvistat. [[Frostviken|Norra Jämtland]] utgjorde tidigt en så kallad ''[[finnmark]]'', alltså ett samiskt område. Området söder om detta fick troligen först på [[1500-talet]] en samisk befolkning, då den storskaliga [[renskötsel]]n och rennomadismen utvecklades, något som senare lett till konflikter mellan renskötare och markägare, som till exempel [[Skattefjällsmålet]]. Idag är emellertid enbart ett mindre antal samer renskötare. Sydsamerna i Jämtland har historiskt haft nära sociala kontakter med sydsamerna som bor i Tröndelagen och utgör en minoritet inom [[Sameland]]. Till den sydsamiska kulturen hör bland annat [[jojk]]en ''vuollie''. ==Administration== Precis som de övriga landskapen i Sverige så har Jämtland ingen administrativ funktion. Nästan hela landskapet ingår i [[Jämtlands län]], bortsett från en liten obefolkad del i norra Jämtland som sedan 1970-talet hör till [[Västerbottens län]] samt [[Överturingen|Turingsbyarna]] som hör till [[Västernorrlands län]] sedan 1891<ref>{{webbref |url=http://www.st.nu/nyheter/medelpad.php?action=visa_artikel&id=703210 |titel= Var går Medelpads gräns västerut? |hämtdatum=25 augusti 2008 |datum=29 januari 2008 |verk=Älska Medelpad |utgivare=[[Sundsvalls Tidning]] }}</ref>. [[Jämtlands läns landsting]] omfattas av samma gränser som Jämtlands län. Landstingets kan direkt härröras till det medeltida alltinget Jamtamot. Landskapet är huvudsakligen uppdelat i sju [[kommun]]er; [[Bergs kommun]], [[Åre kommun]], [[Krokoms kommun]], [[Strömsunds kommun]], [[Östersunds kommun]], [[Bräcke kommun]] samt [[Ragunda kommun]]. Den obefolkade delen i norra Jämtland ingår i [[Dorotea kommun]] och Turingsbyarna är en del av [[Ånge kommun]]. Än idag identifierar många jämtar, speciellt på landsbygden, sig mer med sin respektive socken än kommun, liksom med landskapet snarare än länet. ==Geografi== <div align=center> {| class="toc" cellpadding=0 cellspacing=2 width=240px style="float:right; margin: 0.5em 0.5em 0.5em 1em; padding: 0.5e text-align:left;clear:all; margin-left:10px; font-size:90%" |colspan=4 style="background:#black; color:white;" align=center bgcolor="blue"|'''Största sjöar''' |- |colspan=4 align=center|[[Fil:PB190187.JPG|240px|center|Storsjön, med Åreskutan i bakgrunden, sett från Orrviken.]] |- ! style="background:#e8e8e8;" | '''Sjö''' ! style="background:#e8e8e8;" | '''Yta ([[km²]])''' |- | style="background:#efefef;" |[[Storsjön]] | style="background:#efefef;" align=center|456 km&sup2;</sup> |- |[[Ströms Vattudal]] |align=center|170 km&sup2;</sup> |- | style="background:#efefef;" |[[Kallsjön]] | style="background:#efefef;" align=center|156 km&sup2;</sup></sup> |- |[[Flåsjön, Strömsunds kommun|Flåsjön, Strömsund]] |align=center|110 km&sup2;</sup> |- | style="background:#efefef;" |[[Torrön]] | style="background:#efefef;" align=center|94 km&sup2;</sup> |- |[[Näkten]] |align=center|83 km&sup2;</sup> |- |colspan=2 style="background:#e9e9e9;" align=center| |- |colspan=4 style="background:#black; color:white;" align=center bgcolor="green"|'''Högsta fjäll''' |- |colspan=4 align=center|[[Fil:StorsylenNorthernRidge.jpg|center|240px|Sylarna]] |- ! style="background:#e8e8e8;" | '''Fjäll''' ! style="background:#e8e8e8;" | '''Altitud ([[Meter över havet|m.ö.h]])''' |- | style="background:#efefef;" |[[Storsylen]] | style="background:#efefef;" align=center|1&nbsp;728 |- |[[Lillsylen]] |align=center|1&nbsp;704 |- | style="background:#efefef;" |[[Åreskutan]] | style="background:#efefef;" align=center|1&nbsp;420 |- |[[Sielkentjakke]] |align=center|1&nbsp;315 |- | style="background:#efefef;" |[[Östfjället]] | style="background:#efefef;" align=center|1&nbsp;200 |- |[[Munsfjället]] |align=center|1&nbsp;188 |- |colspan=2 style="background:#e9e9e9;" align=center|<small>Källa: [http://w41.scb.se/statistik/_publikationer/OV0904_2007A01_BR_A01SA0701.pdf SCB, Statistisk årsbok för Sverige 2007]</small> |- |} </div> Jämtland är ett stort landskap och ligger i hjärtat av den [[skandinaviska halvön]] i norra [[Europa]]. I nord-sydlig riktning sträcker sig landskapet 315 kilometer och i öst-västlig riktning 250 kilometer. Jämtlands västra gräns utgörs av [[Kölen]] som sträcker sig genom landskapet från norr till söder med förgreningar till de sydöstra delarna. Fjällmassiven bryts upp av flera stora dalgångar som sträcker sig ändå ut till [[Norska havet]]. Dessa dalgångar har i århundraden används som vandringsleder och inte mindre än tre [[pilgrimsled]]er till [[Nidaros]] går genom Jämtland och dess fjällvärld. Hela Jämtland utgör i stort ett [[högland]]sområde och dess högsta punkt är [[Storsylen]] med sina 1 728 meter över havet. Landskapet lägsta punkt är så lite som 35 meter över havet och återfinns i den östligaste delen av landskapet. ===Vattendrag=== Ungefär 8 procent av Jämtlands sammanlagda areal består av vatten och landskapet har två större [[vattendrag]], [[Ljungan]] och [[Indalsälven]]. De startar båda i [[Skanderna]] och rinner sedan österut genom landet för att slutligen nå [[Bottenhavet]]. [[Fil:Valadalen1.jpg|miniatyr|vänster|Blanktjärnarna vid [[Vålådalen]]]] Vattenytorna befinner sig oftast runt 300 meter över havet. I de nordligaste delarna av landskapet är fjällen runt 900-1000 meter höga. I dessa områden startar viktiga biflöden till [[Ångermanälven]] på olika sidor om [[Blåsjöfjällen]]. Den ena på den östra sidan om fjällen genom sjöar som [[Storjoudan]]-[[Storsjouten]] (443 meter över havet) och vattendrag vidare ned mot [[Flåsjön, Strömsunds kommun|Flåsjön]] (265 m) och därefter in i Ångermanland. [[Fil:Tännforsen.jpg|miniatyr|vänster|[[Tännforsen]] i Västjämtland]] Ett annat vattendrag börjar sin resa mot havet på den västliga sidan om fjällen och flyter igenom sjöar som [[Blåsjön]] (såväl den lilla som den stora, 443 m), såväl Stor- som Lill-Jorm, [[Kvarnbergsvattnet]] (311 m), därefter in i det storslagna vattensystemet [[Ströms Vattudal]] (286 m) och vidare in i [[Fångsjön]] för att sedan rinna ut i [[Faxälven]]. Det största vattendraget, Indalsälven (ibland även benämnd Jämtlandsälven) har ett flertal viktiga biflöden runt om i Jämtland. Från norra Jämtland rinner flera åar som flyter samman och bildar [[Ammerån]]. Söder därom rinner [[Hårkan]] som startar på den norska sidan av gränsen och flyter genom [[Hotagen]] (310 m) och vidare söderut genom flera mindre sjöar mot [[Lit (tätort)|Lit]] där den mynnar ut i Indalsälven. Från [[Offerdal]]s- och [[Sösjöfjällen]] rinner biflödet [[Långan]] genom [[Landösjön]] (331 m). I västra Jämtland rinner Indalsälven upp från [[Torrön]] (411 m), [[Juvuln]] och [[Kallsjön]] (386 m) och söker sig ned till Storsjön genom sjön [[Liten]] (318 m). Sjöarna [[Anjan]] (420 m) och [[Stora Rensjön]] avvattnas till Kallsjön och i Liten mynnar tillflödet [[Enan]] ut. Enan har ett eget tillflöde [[Handölan]] som rinner ut i [[Ånnsjön]] (526 m) vid [[Handöl]]. Enan sammangår därefter med [[Åreälven]] som rinner genom [[Tännsjön]] och bildar vid sjöns utlopp [[Tännforsen]] och fortsätter sedan vidare mot [[Åresjön]]. [[Håckren]] och [[Ottsjön]] med [[Ristafallet]] avvattnas också till Liten. De förenade tillflödena rinner ut i [[Ockesjön]], dit även flödena [[Vålån]] och [[Dammån]] från [[Oviksfjällen]] utmynnar. Ockesjön avvattnas till landskapets största, och Sveriges femte största sjö, Storsjön (292 m). Storsjön mottar även andra tillflöden såsom vid [[Ytterån]] där [[Näldsjön]] och [[Alsensjön]] utmynnar. [[Näkten]] (324 m) avvattnas till Storsjön i söder. I norr vid Krokom avvattnas Storsjön och tillsammans med de redan nämnda tillflödena [[Långan]], Hårkan och Ammerån rinner vattnet vidare österut. Vid Storsjöns östligaste del, [[Brunflo]]viken ligger den numera avskilda [[Lockne]]sjön (jämför med [[engelska]]ns ''lock'', den låsta sjön, 327 m) som avrinner i [[Bodsjön]] (307 m). Från Bodsjön rinner vattnet österut till [[Revsundssjön]] (288 m) och avrinner genom [[Gimån]] och Medelpad till Ljungan. Ljungan rinner upp nordöst om [[Helagsfjället]] och flyter från Härjedalsfjällen via sjöarna [[Flåsjön, Bergs kommun|Flåsjön]], [[Börtnessjön]], [[Lännässjön]], [[Nästelsjön]], [[Rätanssjön]], [[Handsjön]] med biflödena [[Arån]], [[Aloppan]] och [[Galån]]. Dessa vattensystem gör att Jämtland är rikligt bevattnat. [[Fil:Jamtlandvy.jpg|vänster|miniatyr|250px|Jämtland under sommaren]] ===Klimat=== Jämtland har ett [[tempererat klimat]] och tillhör den tempererade zonens nordligaste del. Jämtlands klimat påverkas även kraftigt av [[Norska havet]] och [[Atlanten]], vilket beror på de många [[bergspass]]en i fjällen. I västra Jämtland är milda [[nederbörd]]srika [[vinter|vintrar]] vanliga. Anledningen till det är att varma, fuktiga atlantvindar tränger in från Trondheimsfjorden via låga fjäll och de redan nämna [[passage]]rna. I Jämtlandsfjällen är den genomsnittliga nederbörden cirka 1 000 millimeter per år, med [[Skäckerfjällen]] som extrem med cirka 1 500 millimeter. På grund av att så stora mängder faller ned i västra Jämtland har östra och centrala Jämtland ett mindre [[regn]]underskott. I Storsjöbygden är årsmängden klart minst med runt 500 millimeter. I [[januari]] månad har således även västra Jämtland de varmaste [[medeltemperatur]]erna med omkring minus 7-8[[Grad Celsius|° C]] i [[Storlien]] med omnejd. De kallaste medeltemperaturerna vintertid återfinns i diverse köldhål i landskapets utkanter med en medeltemperatur på omkring minus 11° C, där [[Börtnan]] är allmänt riksbekant för sina låga temperaturer. Under [[sommar|högsommaren]] brukar östra Jämtland ha de varmaste medeltemperaturerna på omkring plus 14° C och de västra delarna de kallaste med omkring plus 11° C. På vissa fjälltoppar i Sylmassivet kan medeltemperaturen emellertid vara så låg som plus 5° C. [[Fil:Galabodarna2 Sweden.jpg|200px|miniatyr|Snön kan vara djup på vissa ställen i Jämtland, som här vid västra [[Galåbodarna]]]] Den högsta uppmätta temperaturen i skuggan i Jämtland; plus 34.0° C, uppmättes den [[30 juni]] [[1947]] i [[Bölestrand]], en mil utanför [[Hammarstrand]]. På samma ställe fyra år senare, den [[6 januari]] [[1950]] uppmättes Jämtlands lägsta temperatur; minus 45.8° C. Den högsta nederbörden som uppmätts på ett dygn är 109 millimeter i [[Bydalen]] i Oviksfjällen den [[21 augusti]] [[1912]]. Jämtland har även svenskt [[väderrekord]] i största nederbördsmängden under en månad någonsin; 429 millimeter i [[Jormlien]], januari [[1989]]. Jämtland har även flera månadsrekord i uppmätt nederbördsmängd som 311 millimeter i [[Gråsjön]] februari [[1943]], 312 millimeter i [[Gånälven]] mars [[1938]], 308 millimeter i [[Sandnäs]] april samma år, 278 millimeter i [[Klövsjö]] [[juni]] [[1987]], 301 millimeter i [[Höglekardalen]] september [[1984]] och slutligen 373 millimeter i [[Björkede]] december [[1975]]. Björkede, Sandnäs, Gånälven och Gråsjön ligger samtliga i det redan nämnda Skäckerfjällsområdet. På grund av de höga nederbördsmängderna i Västjämtlands fjällvärd har landskapet även stora snödjup vintertid. I nordligaste Jämtland i [[Leipikvattnet]] i [[Frostviken]] uppmätte man den [[22 februari]] [[1989]] ett snödjup på 278 centimeter. I [[Skärvången]] uppmättes den [[28 oktober]] [[2006]] det högsta snödjupet för oktober månad i hela Sverige med ett djup på 92 centimeter. I Jämtland och framför allt i fjällen är [[snöstorm]]ar vanliga. Den mest kända är den som vid [[nyår]] [[Jämtlands historia#Katastrofen på Öjfjället|1718-1719 blåste upp]] och som kostade många svenska soldater livet. Den högsta uppmätta medelvindhastiget uppmättes den [[5 december]] [[1979]] med en hastighet på 55 meter per sekund på Åreskutan. Sommaren 2007 vann Östersund Sveriges solliga med sina 654 soltimmar. <div align=center> <big>'''Klimattabell för Östersund'''</big> {{Klimattabell| |hmjan= -5 |hmfeb= -3 |hmmar= 0 |hmapr= 5 |hmmaj= 12 |hmjun= 16 |hmjul= 18 |hmaug= 17 |hmsep= 12 |hmokt= 6 |hmnov= 0 |hmdec= -3 |lmjan= -10 |lmfeb= -9 |lmmar= -6 |lmapr= -2 |lmmaj= 3 |lmjun= 8 |lmjul= 10 |lmaug= 10 |lmsep= 6 |lmokt= 2 |lmnov= -3 |lmdec= -8 |nbjan= 19 |nbfeb= 16.3 |nbmar= 14 |nbapr= 19.8 |nbmaj= 22.5 |nbjun= 47 |nbjul= 60.9 |nbaug= 48.3 |nbsep= 33.6 |nbokt= 24.6 |nbnov= 19.3 |nbdec= 18 }} <big>'''Klimattabell för Ragunda'''</big> {{Klimattabell| |hmjan= -5 |hmfeb= -3 |hmmar= 2 |hmapr= 8 |hmmaj= 13 |hmjun= 18 |hmjul= 21 |hmaug= 19 |hmsep= 14 |hmokt= 7 |hmnov= 0 |hmdec= -4 |lmjan= -11 |lmfeb= -10 |lmmar= -8 |lmapr= -3 |lmmaj= 2 |lmjun= 6 |lmjul= 10 |lmaug= 8 |lmsep= 5 |lmokt= 0 |lmnov= -4 |lmdec= -9 |nbjan= 40.4 |nbfeb= 27.9 |nbmar= 22.9 |nbapr= 36.5 |nbmaj= 39.4 |nbjun= 61.4 |nbjul= 114.8 |nbaug= 86.3 |nbsep= 40.3 |nbokt= 38.4 |nbnov= 40.6 |nbdec= 36.1 }} <big>'''Klimattabell för Gäddede'''</big> {{Klimattabell| |hmjan= -6 |hmfeb= -5 |hmmar= -1 |hmapr= 5 |hmmaj= 11 |hmjun= 15 |hmjul= 18 |hmaug= 16 |hmsep= 11 |hmokt= 5 |hmnov= -1 |hmdec= -4 |lmjan= -11 |lmfeb= -10 |lmmar= -8 |lmapr= -3 |lmmaj= 1 |lmjun= 6 |lmjul= 9 |lmaug= 8 |lmsep= 4 |lmokt= 0 |lmnov= -4 |lmdec= -8 |nbjan= 68.9 |nbfeb= 60.2 |nbmar= 41.7 |nbapr= 32.2 |nbmaj= 29.9 |nbjun= 54 |nbjul= 75.5 |nbaug= 64.5 |nbsep= 48.5 |nbokt= 47.8 |nbnov= 45.6 |nbdec= 56.6 }} </div> ===Tätorter och befolkning=== {{Se även|Jämtar}} [[Fil:Badhusparken Ösd.JPG|miniatyr|Vinterstaden Östersund.]] [[Fil:Chulalongkorns paviljong.jpg|miniatyr|Den [[thailändska paviljongen]] utanför Bispgården.]] Jämtlands befolkning benämns i dagligt tal jämtar (''jamtan'' eller ''jamter'' på jämtska) I Jämtland finns enbart en stad, [[Östersund]] som har haft stadsprivilegier sedan 1786. Jämtland är även glest befolkat, det bor enbart 3,3 personer per km&sup2; och befolkningen är ojämnt fördelad, majoriteten bor i Storsjöbygden i stora orter såsom Östersund med Frösön, [[Brunflo]], [[Krokom]], [[Svenstavik]], [[Ås, Krokoms kommun|Ås]] och [[Nälden]]. De största befolkningsområderna utanför Storsjöbygden är kommunernas centralorter [[Strömsund]], [[Hammarstrand]], [[Järpen]] och [[Bräcke]] jämsides orter som [[Åre]], [[Lit (tätort)|Lit]] och [[Hammerdal]]. Andra nämnvärda orter är: {| width="40%" |----- valign="top" | *[[Alsen]] *[[Aspås]] *[[Bispgården]] *[[Bydalen]] *[[Börtnan]] *[[Duved]] *[[Dvärsätt]] *[[Fåker]] *[[Föllinge]] *[[Gäddede]] *[[Gällö]] *[[Hackås]] *[[Hallen, Åre kommun|Hallen]] *[[Hara]] *[[Hoverberg]] *[[Häggenås]] *[[Kaxås]] | *[[Klövsjö]] *[[Kälarne]] *[[Laxsjö]] *[[Mattmar]] *[[Myrviken]] *[[Mörsil]] *[[Norderåsen]] *[[Offerdal]] *[[Ope]] *[[Oviken]] *[[Pilgrimstad]] *[[Rönnöfors]] *[[Skålan]] *[[Stavre, Bräcke kommun|Stavre]] *[[Storlien]] *[[Stugun]] *[[Tandsbyn]] | *[[Undersåker]] *[[Valsjöbyn]] *[[Vaplan]] *[[Vålådalen]] *[[Ytterån]] *[[Ångsta]] *[[Åsarna]] *[[Änge]] |} ==Natur== ===Geologi=== Jämtlands berggrund kan grovt delas in i två olika områden, den östra delen består av [[urberg]] och den västra delen utgörs av bergarter som är påverkade av [[Kaledoniderna|den kaledoniska bergskedjebildningen]]. Urberget består av både magmatiska och metamorfa [[bergart|bergarter]], till exempel [[gnejs]], [[diabas]], [[amfibolit]] och olika [[granit|graniter]] så som [[Revsundsgranit]] och [[Rätangranit]]. [[Fil:Åre gondolen.JPG|miniatyr|vänster|[[Åreskutan]] är en del av fjällkedjan]] Fjällkedjans bergarter tar, i Storsjöområdet, vid strax öster om [[Brunflo]] och gränsen går i princip i nord-sydlig riktning. Längst österut består berggrunden av bergarter från yngre delen av [[proterozoikum]] (till exempel [[Vemdalskvartsit]]) och den äldre delen av [[paleozoikum]], främst [[kambrium]] (till exempel [[Kläppeskiffer]]) och [[ordovicium]] (till exempel [[Töyenskiffer]] och [[Dalbykalksten]]). Dessa bergarter tillhör den [[autokton|autoktona]] delen av fjällkedjan. I ungefär höjd med Östersund, börjar den [[undre skollberggrunden]]. Här är bergarterna något yngre och bildades under den mellersta till övre delen av [[ordovicium]]. Den undre skollberggrunden sträcker sig från Storsjöområdet till [[Ströms socken|Ström]] och västerut till [[Alsen]]. När den senaste [[inlandsis]]en drog sig tillbaka för drygt 10 000 år sedan lämnade den efter sig stora mängder jord, sten och block. Det material som avsattes direkt av isen kallas för [[morän]] vilket är den i särklass vanligaste [[jordart]]en i Jämtland. I samband med inlandsisens tillbakadragande bildades den [[Centraljämtska issjön]]. Den täckte större delen av Jämtland och gränsade i öst till resterna av inlandsisen och i väst till fjällen. Efter ett par tusen år (ungefär 7 300 före Kristus) bröt allt smältvatten som dämts upp i issjön genom inlandsisens barriär och letade sig ut i Bottenhavet. I resterna av den stora issjön bildades sedan Storsjön, vars närområdet är mycket bördig och lämpar sig väl för [[jordbruk]]. [[Gerard De Geer (1858-1943)|Gerard De Geer]] betecknar händelsen som nollpunkten i hans geologiska tideräkning då istiden definitivt avslutades. I dag brukar dock tillbakadragandet betecknas som slutet av istiden. ===Flora=== [[Fil:Nigritella nigra brunkulla.JPG|miniatyr|Brunkullan är Jämtlands landskapsblomma]] Den jämtska [[flora]]n präglas starkt av [[barrskog]], det vill säga [[tall]] och [[gran]]. Granen är den vanligaste av dem båda och nordvästra Jämtland är, tillsammans med områden i södra Lappland, den mest grantätaste regionen i hela Sverige. Där över 60 procent av den totala barrskogen består av gran. I Jämtland har man funnit fler än 2 300 [[rikkärr]], det vill säga [[mineral]][[näring]]srika [[kärr]] ([[våtmark]]er) med högt [[pH]]. Dessa kärr upptar en yta på 55 000 hektar. 400 av kärren är [[kalkkärr]] och över 500 [[växt]][[art]]er har lokaliserats. Tack vare den kalkrika jorden har Jämtland Europas största koncentration av kalkkärr, vilket har givit uppkomst till ett flertal kalkberoende växter, såsom [[orkidé]]er. [[Fil:Cypripedium calceolus1.JPG|miniatyr|200px|vänster|Guckusko (''gauksko'' på jämtska) är en av Jämtlands orkidéer]] Jämtlands [[landskapsblomma]], [[brunkulla]]n, är en sådan och återfinns på få andra ställen än i landskapet och i [[Alperna]]. Sammanlagt finns det runt 19 olika orkidéer i Jämtland, förutom den redan nämnda brunkullan påträffas bland annat [[guckusko]], [[flugblomster]], [[norna]], [[skogsfru]] och [[korallrot]] i landskapet. Andra växter som är beroende av en kalkrik jordmån är [[axag]], [[glansvide]], [[jämtstarr]], [[huvudstarr]], [[hårstarr]] och [[mossa|mossor]] som [[svartknoppsmossa]], [[klotuffmossa]], [[kalkkällmossa]], [[nordtuffmossa]] och Jämtlands [[landskapsmossa]]; [[piprensarmossa]]. Omkring 60-70 växtarter som förekommer i Jämtland är [[fridlysta]]. I landskapet finns även flera olika [[bär]]sorter såsom [[mylta]] ([[hjortron]]), [[blåbär]] och [[lingon]]. ===Fauna=== [[Fil:Moose Garden Cow.jpg|miniatyr|En jämtsk älgko från [[Moose Garden]] i [[Orrviken]]. Älgen är Jämtlands landskapsdjur]] Den jämtska [[fauna]]n är mycket rik på grund av den stora variationen av naturtyper. Det djur som främst förknippas med Jämtland är dess [[landskapsdjur]], [[älg]]en, som i dialekt kort och gott benämns "[[djur]]". Älgen återfinns runt om i hela Jämtland men i mindre omfattning i Västjämtlands fjällvärld och i norra Jämtland. I norra Jämtland finns emellertid en av landets största [[brunbjörn|björnstammar]], brunbjörnen påträffas även i övriga Jämtland där den är avsevärt mindre med undantag för den stam som återfinns i södra Jämtland på gränsen till Härjedalen. [[Lodjur]] är ett annat vanligt förekommande [[rovdjur]] med utbredning i stort sett hela Jämtland. [[Järv]] förekommer också, i främst fjällvärlden tillsammans med [[fjällräv]] där den senare har blivit mindre vanligt förekommande. Jämtland har till och från haft [[varg]] i landskapet men djuret är sedan [[1940-talet]] sällsynt. En flock bildades dock i [[Gillhov]] på [[1990-talet]] (vars föryngring gjorde att den skandinaviska vargstammens tillväxt tog fart), men numera finns inga vargrevir i landskapet. Jämtland har även en större [[rovfågel]], närmare bestämt [[kungsörn]].<ref>{{webbref |url=http://www.z.lst.se/NR/rdonlyres/157E279E-632D-454F-B6D0-FE3BB544ED9F/0/Slutrapp_06.pdf |titel=Slutgiltiga resultat från inventering av lo, varg, järv, björn och kungsörn |hämtdatum=23 augusti 2008 |format=[[PDF]] |datum=2006|utgivare=[[Länsstyrelsen i Jämtlands län]] }}</ref> [[Bäver]]stammen är relativt god i Jämtland och det var just här som den sista svenska bävern sköts [[1871]], närmare bestämt vid [[Bjurälven]] (det jämtska ordet för bäver är just ''bjur'' eller ''björ'') i norra Jämtland. Det var även i Jämtland som norsk bäver inplanterades [[1922]]. Bland de små [[däggdjur]] som finns i Jämtland är [[taiganäbbmus]] och [[buskmus]] två arter som är relativt ovanliga på annat håll. I Jämtland finns även [[fjällämmel]] och det senaste [[lämmelår]]et var [[2001]]. [[Fil:Glen1 Sweden.jpg|vänster|miniatyr|Renar i [[Glen]], västra Jämtland]] [[Fil:Brehms Het Leven der Dieren Zoogdieren Orde 4 Hermelijn (Putorius erminea).jpg|miniatyr|Hermeliner och andra mårddjur har varit eftertraktade för sin päls]] Runt om i Jämtland finns diverse [[mårddjur]], den redan nämna järven finns i fjällområdet, [[utter]]ns utbredning är jämn och sammanhängande och påträffas vid ett flertal vattendrag, [[småvessla]] och [[snövessla]] finns, likväl som utplanterade, förrymda eller frisläppta [[mink]]ar. I Jämtland finns även [[skogsmård]] och [[hermelin]]. Dessa djur har ofta jagats för deras värdefulla päls, i Jämtland rör det sig om framför allt hermelin som vid ett tillfälle även användes för att försöka förmå en länsherre att avvärja det som kom att bli [[nordiska sjuårskriget]], då Jämtland var ockuperat i flera år av Sverige. Bland [[hjortdjur]]en är som redan nämnt älg allmän. I övrigt påträffas [[rådjur]], [[kronhjort]] och [[ren]], i form av samiska renhjordar eller förvildade tamrenar. Landskapet har sex kända arter av [[groddjur|grod-]] och [[kräldjur]], som till exempel [[huggorm]] och [[mindre vattensalamander]]. Bland Jämtlands fiskarter påträffas främst [[landskapsfisk]]en [[öring]] tillsammans med [[sik]], [[harr]], [[abborre]], [[gädda]] [[röding]] och [[lake]]. [[Lax]] fanns tidigare i rikligt bestånd i främst Indalsälven, men vattenkraftsutbyggnader satte stopp för dess vandringar. [[Fors församling, Härnösands stift|Fors]] i östra Jämtland har genom historien varit känt för sitt laxfiske. Den har senare inplanterats i till exempel Storsjön. I Jämtland har man observerat omkring 250 olika [[fågelarter]]. Arterna skiftar i förekomst, fjällarter som till exempel [[blåhake]], [[fjällabb]], [[fjällpipare]], [[fjällripa]], [[lappsparv]] och [[snösparv]] finns i fjällen och skogsarter som [[järpe]], [[orre]], [[tjäder]], [[lavskrika]] med flera återfinns i skogen. Samtliga av Sveriges [[ugglor]] bortsett från två stycken förekommer i landskapet och [[hökuggla]]n är Jämtlands [[landskapsfågel]]. Jämtland har en rad större fågelsjöar, där [[Ånnsjön]] är den mest betydande. ==Kultur== [[Fil:Jamtli klockstapel2.jpg|miniatyr|Jamtli]] {{Se även|Kultur i Sverige}} Jämtlands kultur har genom historien kraftigt påverkats av landskapets nästan totala avsaknad av någon [[överklass]], då befolkning i allmänhet bestått av fria självständiga bönder genom historien, med en viss etnisk identitet och en medvetenhet om sin speciella status mellan Sverige och Norge<ref>Ekerwald, Göran (2004). ''Jämtarnas historia'', sid. 27.</ref>. Kulturen i Jämtland har beskrivits som en av landets mest genuina och sammanhållna.<ref>Levin, Tage (1986). "Självkänsla och överlevnad" i Sten Rentzhog: ''Jämten 1987''. Östersund: Jämtlands läns museum, sid. 168.</ref> Den jämtska kulturen omfattar allt från [[dialekt]]er, [[sedvänja|sedvänjor]] och [[myt]]er till [[byggnad]]er, [[konst]], [[skrift]]er, [[hantverk]], [[musik]] och [[sång]]er. I och med den utbredda [[hembygdsrörelsen]] [[Heimbygda]] (hembygden) är Jämtlands historia väldokumenterad och rörelsen manifesterades tidigt genom skapelsen [[Jamtli]], ett [[museum]] inriktat på historia och bevarande av kulturarv. Jamtli, som finns i Östersund, består av såväl ett kulturhistoriskt friluftsområde som ett inomhusmuseum med olika utställningar. På Jamtli kan man också uppleva livet i landskapet i äldre tid genom så kallad ''living history'' "levande historia". [[Fil:Jämthund.jpg|miniatyr|vänster|Jämthunden, Jämtlands egen [[hundras]]]] ===Livstil=== Kulturen i Jämtland är färgad av de historiska mänskliga stadierna som jägarstadiet, herdestadiet, bondestadiet och det bekväma och teknologiska [[stadium]] som nu råder. Rester från jägarstadiet är framför allt jakten. För många jämtar är älgjakten närmast att likna en högtid idag, förr bedrevs jakten ofta vintertid på skidor. Som lojal kompanjon hade jägarfolket med sig hundar, dagens [[jämthund]] är en kvarleva från den tiden. Resterna från herdekulturen är desto fler. Synen på skogen som ett skafferi, området där [[fä]]n hölls från maj till september vaktade av ''butöusan'' (fäbodjäntor) och ''gjetaran'' (vallpojkar). [[Fil:STN Calf.jpg|miniatyr|100px|Fjällko från [[Hedmark]] i Norge]] Traditionen med [[fäboddrift]] levde vidare i Jämtland ända in på 1950-talet men har därefter blivit ovanligt<ref>Ekerwald, Göran (2004). ''Jämtarnas historia'', sid. 54.</ref>. Bland djuren som användes utmärker sig ''kynnan'' ([[fjällko]]rna), en alert och egensinnig vit koras utan horn. När man för 60 år sedan gick i skogarna i Västjämtland hördes skällkons bjällra på långa avstånd. På kvällarna ropade butöserna hem korna med särpräglade locktoner, en melodisk och vällvillig sång som drog alla fän till sig. Sångformen innehåller höga, gälla toner, i falsett, likväl som djupa och låga toner. Att utföra sångformen benämns i jämtskan som ''loock'' eller ''köuk'', i svenskan benämns det hela [[kulning]]. Köukningen sägs vara en relik från den [[matriark]]ala kulturen som präglade herdelivet. Där sångformen användes som besvärjelse för att tämja uroxen. Kärleken till djuren har även gjort avtryck i dialekten, mannens bröstvårta benämns ''bockjen'' (bocken) och kvinnans benämns ''geita'' (geten). [[Fil:Messmor.jpg|vänster|miniatyr|Messmör från Östersund.]] Även mattraditionen i Jämtland har överlevt i generationer från herdekulturen. Alla olika jämtska ostar (ost var det lättaste sättet att konservera mjölk) såsom [[mesost]], [[koost]], [[getost]], [[grynost]], [[rörost]], [[sötost]] (som bland annat tillverkas i [[Skärvångens bymejeri]]) och annat såsom framför allt [[messmör]], men även [[långfil]], [[flötgröt]], [[tunnbröd]], [[kams]], [[klobb]], [[kjesfil]] med mera är ofta intimt förknippat med det jämtska köket. Med bondestadiet kom ett mera utpräglat samhälle som samexisterade och absorberade de tidigare stadierna inom sig. Handeln blev ännu mer viktigare, en politisk institution kom till, samma institution som fortfarande är högsta folkvalda instans i landskapet. Landskapet fick ett namn som fortfarande används och en viss skiktning skedde mellan människor. Jämtland kom emellertid aldrig att få någon [[adel]], det närmsta är starka bondesläkter som till exempel [[Skancke|Skånke]] och [[Blix]]. ===Konst=== [[Fil:Are2o.jpg|miniatyr|Människan har stundom skildras som liten och obetydlig i förhållande till landskapet i Jämtlandskonsten, vilket demonstreras av den här bilden föreställande [[Åre socken]].]] Historiskt har Jämtlands konst varit intimt förknippad med kyrkorna (se ovan) även om den allra äldsta konstformen i Jämtland utgörs av olika [[hällmålning]]ar. Under [[nationalromantiken]] väcktes intresset för att i [[konst]]en skildra landskapet. Porträtten av landskapet var ofta väldigt stora och kom att förgyllas med breda ramverk. Senare på 1920-talet och framåt blir de mer verklighetstrogna, [[realism|realistiska]] och sakliga. Senare fram mot 1960-talet märks experimentella strömningar och motiven är ofta förenklade, för att sedan övergå i naturnostalgi till följd av 1970-talets [[miljödebatt]]. 1980-talet har utmärkts av en större variation, från det [[dokumentär]]a till det rent [[illusion]]ära. Bland konstnärer som bott, verkat och skildrat Jämtland kan nämnas [[Anton Genberg]], [[Maria Wrangel]], [[Lars Nylund]], [[Karl Örbo]], [[John Hedman]], [[Olof Iwald]], [[Anton Karlsson-Stig]], [[Acke Åslund]], [[Berta Hansson]], [[Göran Boström]], [[Filip Weiner]], [[Kaj Persson]], [[Birgit Ståhl-Nyberg]], [[August Berg (konstnär)|August Berg]], [[Birgitta Jonsson-Iwald]], [[Johan Tirén]] och [[Gerda Tirén]]. <ref>Larson, Karin (1985). "Jämtland i konsten" i Sten Rentzhog: ''Jämten 1986''. Östersund: Jämtlands läns museum, sid. 193-206.</ref> ===Litteratur=== Jämtlands äldsta litterära minnesmärke är Frösöstenen. Det är däremot långt senare man fått betydande författare som skogsarbetaren [[Gustav Hedenvind-Eriksson]] från [[Alanäs socken]] i norra Jämtland som förutom skildrandet av industrialismens genombrott och bondesamhällets tillbakagång även skrev om jämtska sagor och [[Aksel Lindström]], även kallad "Jämtlands nationalskald" med sin vikingatida trilogi om Frösön. [[Per Nilsson-Tannér]], [[P.V. Enström]], [[Allan Edwall]] (känd genom [[Astrid Lindgren]]s filmer), [[Carl-Göran Ekerwald]], [[Bodil Malmsten]], [[Kerstin Ekman]], [[Ing-Marie Eriksson]], [[Lars Molin (författare)|Lars Molin]], [[Berta Magnusson]], [[Erik "Äcke" Olsson]] med flera är andra författare med Jämtlandsanknytning. Sedan början av 1990-talet har [[Jengel förlag]] givit ut en rik flora av ''jemtlandica'', däribland Bo Oscarssons stora ''Orlboka''<ref> {{bokref|författare=Bo Oscarsson|titel=Orlboka - ordbok över jamskan|år=2001|utgivare=Jengel förlag|utgivningsort=Östersund|id=ISBN 9188672417}}</ref> och [[Ulla Tham]] och Tage Levins prisbelönta ''Det goda livet i Jämtland och Härjedalen''<ref>{{bokref|författare=[[Ulla Tham]], Tage Levin|titel=Det goda livet i Jämtland och Härjedalen|utgivningsort=[[Östersund]]|utgivare=Jengel förlag|år=2005|id=ISBN 9789188672261|upplaga=andra upplagan}}</ref>. ===Folktro och folklore=== [[Fil:Draak Östersund 22jul2006.jpg|miniatyr|250px|Konstnären Einar Hagnestads Storsjöodjur med själva sjön och Östersund i bakgrunden.]] Den jämtska folktron är en del av den nordiska folktron även om den till största del i dag uppfattas som vidskeplig och omodern. I Jämtland finns det däremot ett stort undantag, nämligen [[Storsjöodjuret]]. Storsjöodjuret är den [[sjöorm]] som sägs leva i [[Storsjön]]. Många är de som säger sig ha sett Storsjöodjuret i Jämtland men dess existens har aldrig kunnat bevisats, något som emellertid inte hindrade Länsstyrelsen från att fridlysa odjuret 1986 (en [[fridlysning]] som däremot upphövdes av [[justitieombudsmannen]] 2005). Odjuret omtalas för första gången 1635 i den här sägnen nedtecknad av kyrkoherden Mogens Pedersen: {{citat|För länge, länge sedan stod två troll, Jata och Kata, på Storsjöns strand och kokade något i var sin kittel. De kokade och spädde, dagar, veckor och år. De visste inte vad som skulle bli av brygden utan undrade mycket. En afton hördes ett underligt läte ur den enas kittel. Det kved, stönade och skrek och sedan kom en stark knall. Ett underligt djur med svart ormkropp och katthuvud hoppade ur kitteln och försvann i sjön. Odjuret trivdes i sjön, växte oerhört och väckte fasa bland människor då det visade sig. Till sist nådde det runt Frösön och kunde bita sig själv i svansen. Ketil Runske band det väldiga odjuret med en stark trollformel, vilken inhöggs i en sten, som restes på Frösön. Ormen avbildades på stenen. Så skall trollet ligga bundet ända tills någon kan läsa och förstå inskriften på stenen.}} ''[[Bjära|Puken]]'' är ett magiskt nystan framkallad av en [[häxa]] för att tillskansa sig saker och ting. Ofta suger den mjölk från kor och efterlämnar ett så kallat pukbett.<ref name="HC">Bringéus, Nils-Arvid (1964). "Folktraditioner från Jämtland", uppteckningar av Hyltén-Cavallius [1842], i Lennart Björkquist: ''Jämten 1964'', sid. 94-102.</ref> Precis som resten av världen finns föreställningar om [[drake|drakar]] i Jämtland. Här liknar de [[kvast]]ar med eldgnistor som snabbt färdas i luften och där de slår sig ned sägs det finnas gömda skatter i marken.<ref name="HC"/> [[Fil:Perisoreus infaustus2.jpg|miniatyr|vänster|En ''rauvtjuksa'' "lavskrika" i [[Undersåker]].]] [[Sjörået]] i Jämtland föreställs på lite olika vis, antingen som en stor tvåhövdad fisk, ett får eller en jungfru. Det här rået behärskar sjöar, åar och fiskar. Förr sades det ofta att det "var ett så starkt rå" i sjöar där det nappade dåligt. Ett annat rå är ''[[skogsfrun|skogskjæringa]]'' som under dagarna tager skepnaden av en [[lavskrika|rauvtjuksa]] "rödsvans", en fågel som synes illavarslande i jämtsk folktro. I sin fysiska form är hennes svans alltid synlig och hon försöker ofta lura män till [[samlag]]. För att bli fri henne, när hon är för närgången kan man till exempel be henne dra norrut, då det var där helvetet låg. Skogsrået och skogskjæringa är olika varelser i jämtsk folktro. Skogsrået behärskar djuren i skogen och antager under älgjakten formen av en stor älg som växer ju fler skott som träffar den, och kan enbart dödas med en silverkula.<ref name="HC"/> [[Fil:Johan Tirens naecken.jpg|miniatyr|200px|''Jämtlandssägen'', målad 1881 av [[Johan Tirén]]. Bilden föreställer en ung jämte, en spelman, iklädd en storjämtsk folkdräkt som med fiol och stråke i sin hand lyssnar till [[Näcken]]s spel från forsen.]] Den jämtska [[tomte]]n är relativt lång och har ett öga mitt i pannan. Han är ladugårdens skyddsande och ses som en nyckfull varelse.<ref name="HC"/> ''[[Näcken|Näkkjen]]'' i jämtsk folktro är densamma som i den svenska.<ref name="OT">Bringéus, Nils-Arvid (1964). "Folktraditioner från Jämtland", uppteckningar av Tirén [1843], i Lennart Björkquist: ''Jämten 1964'', sid. 102-126.</ref> Varje år i orten [[Hackås]] anordnas tävlingen [[Årets Näck]]. [[Vättar]]/[[vittra]]/[[troll]]/[[dvärg]]ar i Jämtland går under ett flertal namn men vanligast är benämningen ''jolbyggar'', "jordbyggare". De vallar stora vita kor och getter och lever under jorden. De ses som ofarliga men ibland byter de bort odöpta barn mot så kallade bytingar eller bytningsbarn, med stora huvuden och stora magar. Enligt den jämtska allmogen gör det så här därför att de är ättlingar till den fallne ängeln [[Lucifer]].<ref name="OT"/> Är skygga och den som ser jordbyggare kallas för ''syen''. Jordbyggarna kan också "bergta" folk och fä. I Jämtland omtalas till exempel också ''Tossåsbocken'' ett spökväsen bestående av bara ben som ofredar elaka personer, skrämselspöket ''glåmtacka'' eller ''omnstacka'', människor som "[[varulv|löpa varg]]" eller "löpa bjenn", ett bergtroll i [[Drommen]], [[åska]] som ''[[tor]]gång'' och åskmoln ''torenhattar'', att kastalen i Brunflo (och den nedrivna i [[Sunne församling (Härnösands stift)|Sunne]]) uppfördes av [[jätte|jättar]] (precis som [[Nidarosdomen]]), att [[Hoverberget]] är toppen av [[Åreskutan]], spöken i [[Borgvattnet]]s prästgård med mera. Något som däremot har ansetts som förvånande är att [[älvor]] är "föga kända".<ref name="HC"/> ===Dräktskick=== I Jämtland finns ett flertal olika [[folkdräkt]]er. Till skillnad från andra delar av Skandinavien har det aldrig funnits någon enhetlig sockendräkt i Jämtland, undantaget är [[Hammerdals tingslag]] med sina brunrandiga tyger. Jämtland brukas i stället delas in i tre dräktskicksområden, ett nordjämtsk (Hammerdals tingslag), ett östjämtsk (Ragunda tingslag) och ett storjämtsk (övriga Jämtland). Det nordjämtska området uppvisar såväl konservatism som modernism i dräktskicket och har influerats av det nordångermanländska och det i södra Lappland. Emellertid omfattas inte [[Frostvikens socken]], som befolkades sent av trönder. Det östjämtska dräktskicksområdet är minst ålderdomligt och påtagligt influerad av kustens dräkter. Det storjämtska området är mest ålderdomligt och konservativt och har folkdräkter med blåa sockar, röda så kallade jämtluvor bland männen, svarta bindmössor för gifta kvinnor och broderade röd-, blå- och brunfärgade för flickor och speciella bindmössor för utstötta ogifta kvinnor (gällde i hela Jämtland). Kjolarna är ofta enfärgade och männen har svarta eller blåa rockar av [[vadmal]] och [[sämskskinn]]sbyxor gjorda av älgskinn. Den sydsamiska folkdräkten liknar allmogens äldre dräktskick, där männen har dräkter sydda av svart eller blå vadmal och kvinnorna hade till exempel bruna mössor, med röda kanter för ogifta. <ref>[[Nils Månsson Mandelgren|Månsson Mandelgren, Nils]] [1869] (1977). "Dräktskick — kvinnodräkt, mansdräkt, samedräkt" återgiven i Sten Rentzhog: ''Jämten 1978''. Östersund: Jämtlands läns museum, sid. 114-127.</ref> ===Dialekt=== [[Fil:Fabodvagen3 Sweden.jpg|miniatyr|230px|Längs [[Fäbodvägen]] i södra Jämtland har de gamla fäbodvallarna fått skyltar med sina jämtska namn. ''Fittjebuan'' består av [[förled]]en ''fittje'' (som dialektalt också heter ''fettje'') vilket betyder "[[slåtter]][[äng]] vid [[vattendrag]]" samt [[efterled]]en ''buan'' vilket betyder "[[fäbodvall]]arna", ordagrant "bodarna".]] {{Huvudartikel|Jämtska}} Den [[dialekt|genuina dialekten]] som talas i Jämtland är jämtska. I landskapet används den gemensamma benämningen ''jamska'' (bestämd form), som översatt till svenska betyder ''jämtskan''. Jämtska är egentligen ett samlingsnamn för en dialektgrupp och hårddraget kan de olika jämtska dialekterna delas in i fem delar; ''framlänningsmålet'' (centraljämtskan) som talas ''fram på lännan'' ([[Jämtland#Indelning och lag|se ovan]]), ''opplänningsmålet'' (västjämtskan) som talas ''opp i lännan'' samt en ''sydjämtsk'', ''[[Ragunda tingslag|östjämtsk]]'' och ''[[Hammerdals tingslag|nordjämtsk]]'' del. Men som redan nämnt skiftar dialekterna även i de olika socknarna och till exempel dialekten i [[Offerdal]], ''offerdalsmålet'', sticker ut ifrån de övriga. Dialekten talas av högst 50 000 personer i Jämtland och av jämtar bosatta på andra platser, främst [[Stockholm]]. Jämtskan står som helhet närmast [[tröndska]]n som traditionellt talas i Trøndelag i Norge, [[Frostviken]] i nordvästra Jämtland och i [[Härjedalen]]. Den östjämtska dialekten som talas i [[Ragunda tingslag]] påminner om de norrländska (framför allt [[Ångermanland|ångermanländska]]n) och det har debatterats huruvida den är att betrakta som jämtska eller ej. ===Högtider=== I Jämtland finns flera lokala högtider som firats historiskt, de flesta av dessa benämns ''mäss'', det vill säga [[mässa]] och har således kristna namn. [[Fil:Geranium sylvaticum 01.JPG|miniatyr|vänster|[[Midsommarblomster]] benämns på jämtska ''jænsmässgull'', där gull betyder [[blomma]] och har fått sitt namn efter högtiden ''jænsmäss'', precis som orten [[Jänsmässholmen]] i västra Jämtland.]] Den mest kända är ''Jænsmäss'', jämtska för "[[Johannes döparen]]s [[Den helige Johannes Döparens dag|mässa]]" (jämför med norska [http://no.wikipedia.org/wiki/Sankthans jonsok eller sankthans]). Högtiden firades varje år den [[23 juni]] och är parallell med den svenska högtiden [[midsommar]], även om de inte infaller på samma dag då den svenska högtiden alltid infaller på en fredag. I Jämtland restes aldrig någon [[midsommarstång]] utan det viktigaste var att man var ''jænse'', det vill säga utsmyckad med blomster. På kvällen tändes eldar och därefter var det logdans. <ref>{{webbref | författare=Oscarsson, Bo| publdatum=2005-04-20| titel=Jænsmäss| url=http://web.telia.com/~u63501054/Jaensmess.html | hämtdatum=2007-11-09 }}</ref> En liknande högtid är ''Orsmäss'' eller ''Olsmäss'', [[Olofsmässa]], en katolsk festhögtid helgad åt [[Olav den helige]]. Just Olav har haft en särställning i Jämtland, Olofsmässan hölls till minnet av dagen då han stupade i [[slaget vid Stiklestad]], alldeles väster om Jämtland den [[29 juli]]. Pilgrimslederna genom Jämtland, som givit [[Pilgrimstad]] dess namn, gick till Olavs [[relik]]er i [[Nidaros]] och hans namn har genom historien varit det absolut populäraste bland männen i Jämtland, varvid landskapet än i dag har en överrepresentation gällande ''Ols'' och ''Olofssöner''. På Olofsmässan begav sig sockenborna till deras fäbodar för att där fira till minnet av Olav, ofta gick det långa folktåg från byarna ledda av spelmän. I Härjedalen söder om Jämtland firas högtiden fortfarande. En annan äldre högtid i Jämtland är ''Sjursmäss'' eller ''Sjulsmäss'' som infaller den [[23 december]]. Sjursmäss är en mycket gammal lokal katolsk högtid som har firats i Tröndelagen, området [[Nordland|norr därom]] samt Jämtland och Härjedalen. Namnet ''Sjur'' eller ''Sjul'' är en avledning till namnet [[Sigurd]] men vem denne Sigurd som högtiden är helgad åt var vet man inte säkert. Möjligtvis en lokal biskop som helgonförklarades efter sin död. Högtiden förbjöds efter reformationen och namnet ''Sjul'' användes därefter av de protestantiska prästerna för [[djävulen]], ''gammalsjul''. Högtiden levde dock kvar och ''sjursmässdan'' används fortfarande i dialekten för den 23 december och innefattar storstädning inför [[jul]]en. Hur mässan gick till i äldre tid är inte känt. <ref>{{webbref | författare=Oscarsson, Bo| publdatum=2000-02-04| titel=Sjursmäss - unik helgdag i Jämtland| url=http://web.telia.com/~u63501054/Sjursmess.LT.html | hämtdatum=2007-11-09 }}</ref> ===Arkitektur och byggnadskonst=== [[Fil:Ostra Aradalen1 Sweden.jpg|miniatyr|Fäbodar i [[Östra Arådalen]]]] [[Fil:Sommarhagen.jpg|miniatyr|[[Wilhelm Peterson-Berger|Peterson-Bergers]] [[Sommarhagen]] på Frösön har uppmärksammats internationellt för dess arkitektur.]] :''Se även [[Östersund#Stadsbild|Östersunds stadsbild]], och [[Jämtland#Kyrkorna|Jämtlands kyrkor]] ovan.'' I Jämtland har husen historiskt byggts av timmer och vissa medeltida byggnades finns bevarade, mest känd och äldst är [[Boddas bönhus]] i [[Bodsjö socken]] (som enligt sägnen fått sitt namn av Bodda) från 1290-talet. Gårdarna i Jämtland följde den så kallade nordsvenska gårdstypen med de mest triviala husen grupperade kring en fyrkantig gårdsplan, emellertid finns enbart en slik gård bevarad, nämligen Tomtangården i Klövsjö. De jämtska boningshusen bestod i regel av enbart en våning och var så kallade [[parstuga|parstugor]], något som förändrades på 1700-talet på hus med såväl en och en halv våning, som hus med två våningar tillkom. Under senare delen av 1800-talet blev även boningshus med sexdelad plan vanlig på den jämtska landsbygden och husen i Ragundadalen anses som extra typiska. Framför allt villorna i [[Skyttmon]] där bönderna under 1800-talet gick ihop och bestämde sig för att inte sälja skogen till "[[Baggböleri|baggbölarna]]", något som gjorde dem oerhört förmögna och genom konkurrens tävlade man senare i att bygga stora och ståtliga hus. Något karakteristiskt för Jämtland är även de stora jaktvillor som upprättats i fjällvärlden i orter som [[Skalstugan]], [[Landverk]] och [[Undersåker]] på 1800-talet av främst rika britter. <div align=center> '''<big>Galleri</big>''' <gallery> Bild:Arctura natt1.jpg|[[Ackumulatortank]]en [[Arctura]] i Östersund. Bild:Stuga i Arådalen.JPG|[[Anders Backman]]s stuga i [[Arådalen]]. Bild:Krokoms station.JPG|Krokoms järnvägsstation, uppförd enligt [[Hällnäsmodellen]]. Bild:Ströms Vattudal2.jpg|[[Strömsundsbron]] den första och största moderna [[snedkabelbro]]n i världen då den byggdes. Bild:Östersunds rådhus.jpg|[[Östersunds rådhus]]. Bild:Bergbanan bergstation.jpg|[[Åre bergbana]]s station. Bild:Skalstugan-20080815.jpg|[[Skalstugan]]. Bild:Högfors070810.JPG|[[Högfors slott]]. </gallery> </div> ===Republiken Jamtland=== [[Fil:Unofficial_Flag_of_Jamtland.svg|höger|300px|miniatyr|De förenade [[Republiken Jamtlands flagga|republikerna Jamtland, Herjeådalen och Ravunds flagga]], designad av Kent Backman och Bo Oscarsson. Det [[blå]]a fältet symboliserar Jämtlands blåa himmel]] :''Se även [[Jämtlands samtidshistoria#Flyttlasspolitik|Jämtlands samtidshistoria]] och [[Republiken Jamtland]]'' Jämtland kom i hög grad att påverkas av den på [[1950-talet]] förda [[arbetsmarknadspolitik|politiken]] i allmänhet och [[Rehn-Meidner-modellen]] och [[solidarisk lönepolitik]] i synnerhet. Jämtland hade en mycket hög andel av befolkningen sysselsatt i [[lantbruk]] och saknade i stort sett nästan helt industrier. När företag inom de här näringarna slogs ut kom Jämtland att avfolkas. I takt med det ökade missnöjet mot [[Regeringen Erlander III|regeringen]]s så kallade "[[flyttlasspolitik]]".<ref>Westlund, Hans (1999). "Visionerna bakom avfolkningspolitiken" i Sten Rentzhog: ''Jämten 2000'', sid. 190-196.</ref> Oppositionen tog sig lite olika uttryck, och ett av dem var bildandet av Republiken Jemtland (den äldre svenska stavningen användes) [[1963]] då [[Yngve Gamlin]] utropade sig till [[president]] och grundade [[Storsjöyran]] som frihetsfest samma år. Däremot var den tändande gnistan för bildandet en statlig utredning som tillsattes för att se över möjligheterna att slå ihop Jämtlands län med [[Västernorrlands län|Västernorrlands]]. <ref>Ganman, Jens (1999). "Storsjöyran, Gamlin och republiken" i Sten Rentzhog: ''Jämten 2000'', sid. 73.</ref> Storsjöyran var dock inte enbart en manifestation mot överheten, utan den hade även ett syfte om att sprida glädje och tro på den egna kraften. Gamlin avlade [[1967]] ett officiellt statsbesök hos [[Tage Erlander]] på [[Harpsund]] bland andra [[statschef]]er, vilket kan ses som ett ett slags officiellt erkännande. Under besöket stal Gamlin bottenpluggen ur Harpsundsekan, något som fick stor medial uppmärksamhet. Det var i samband med detta som konceptet om en republik inom konungariket växte och fick en central roll inom rörelsen för att symbolisera "kampen mot storsvensken", emellertid rör det sig inte om en riktig republik och någon verklig [[Separatism (statsvetenskap)|separatiströrelse]] är det inte tal om. Republiken Jamtland är ett [[humor]]istiskt [[kultur]]- och [[marknadsföring]]sprojekt och konceptet med en republik åsyftar tiden ~900-1178 då Jämtland var en självstyrande bonderepublik med alltinget Jamtamot. Kontinuteten från Jamtamot är i och med [[Jämtlands landsjämnadsting]] och [[Jämtlands läns landsting]] fortfarande obruten. [[Moltas Eriksson]] blev republikens andra president då Storsjöyran nystartades [[1983]] och beskrev då Republiken med orden "Republiken är 51 procent skämt och 49 procent allvar". När Eriksson gick bort år 1988 tog härjedalingen [[Ewert Ljusberg]] över rollen som republikens president och lanserade [[Jamtelagen]] (i kontrast mot [[Jantelagen]]). Ända sedan Ljusberg tog över har de politiska budskapen i [[Storsjöyran#Presidenttalet|presidenttalet]] tonats ned, även om presidenten i sina tal fortfarande agiterar mot "[[storsvensk]]en", Sveriges regering och nu på senare tid även [[EU]] och [[EMU]]. Samtidigt har de humoristiska budskapen tonats upp. Storsjöyran hålls varje år den sista helgen i [[juli]] i Östersund och är den äldsta [[stadsfestival]]en i Sverige och en av de största i hela Skandinavien. Presidenten håller alltid vid midnatt den sista lördagen i juli ett sedvanligt tal där hela publiken stämmer in i rop som "Jamtland Jamtland jamt å ständut!" (Jämtland Jämtland jämt och ständigt). Efter talet sjöngs [[Jämtlandssången]] en gammal jämtsk brudmarsch textsatt av [[Wilhelm Peterson-Berger|Peterson-Berger]], Jämtlands landskapssång och republikens [[nationalsång]], vars sista verser (på de båda versionerna) lyder som följer: {| width="100%" |----- valign="top" | ::''Fagert är landet som blev vår lott och arvedel'' ::''Så firom dess fägring nu med sång och stråkars spel'' ::''Så tändom ånyo det hopp som våra fäder närt'' ::''För slit och mödor av fröjd och sol ett mått oss beskärt.'' ::'''''Svensk version''' | ''Fejen så sjong ma att Jamtland de e lanne vårt''<br> ''I tusen år ha ma hadd'e, håll'e därför hårt.''<br> ''Ler ta den friheit som fedran ein gång at oss ga!''<br> ''Hen ske ma lava å minnes allt, som fedran oss sa.''<br> '''''Jämtsk version''''' |} ==Referenser== ===Noter=== <references /> ===Webbkällor=== * {{webbref | författare=Haldo Vedin| publdatum=Väder och Vatten 1/2007| titel=Jämtlands klimat| url=http://www.smhi.se/sgn0102/n0205/artikelserier/s10_jan07.pdf | utgivare=[[SMHI]] | hämtdatum=2007-10-23 }} * {{webbref | författare=Mats Ottosson| publdatum=2005-04-11| titel=Jämtlands extrema rikedom| url=http://www.snf.se/sveriges-natur/artikel.cfm?CFID=3767252&CFTOKEN=27286907&id=703 | utgivare=[[Naturskyddsföreningen|Sveriges Natur]] | hämtdatum=2007-10-23 }} ===Tryckta källor=== *{{bokref |förnamn=Elof |efternamn=Hellquist |författarlänk=Elof Hellquist |år=1922 |titel=Svensk etymologisk ordbok |upplaga=Första upplagan |utgivningsort=[[Lund]] |utgivare=[[Gleerups förlag]]}} *{{bokref |förnamn=Carl-Göran |efternamn=Ekerwald |författarlänk=Carl-Göran Ekerwald |år=2004 |titel=Jämtarnas Historia intill 1319 |upplaga=Första upplagan |utgivningsort=Östersund|utgivare=Jengel - Förlaget för Jemtlandica}} *{{bokref |efternamn=Björkquist |förnamn=Lennart (red.)|författarlänk=Lennart Björkquist|medförfattare=Nils-Arvid Bringéus, Karl Johan Eklund, [[Gunnar Olof Hyltén-Cavallius]] och Olof Tirén (återgivna) m.fl. |år=1964 |titel=Jämten 1964 |utgivningsort=Östersund |utgivare=Heimbygdas Förlag}} *{{bokref |efternamn=Rentzhog |förnamn=Sten (red.)|författarlänk=Sten Rentzhog|medförfattare=Carl-Erik Olsson, Eivind Torp, Mats Rolén m.fl. |år=1991 |titel=Jämten 1992 |utgivningsort=Östersund |utgivare=[[Jämtlands läns museum]]}} *{{bokref |efternamn=Rentzhog |förnamn=Sten (red.) |år=1992 |titel=Jämten 1993 |medförfattare=[[Erik A. Egervärn]], Johan Dellbeck, Erik J. Bergström, Lars Rumar, Stefan Brink, Anders Hansson, Mikael Eivergård, [[Nils Thomasson]] m.fl.|utgivningsort=Östersund |utgivare=Jämtlands läns museum}} *{{bokref |efternamn=Rentzhog |förnamn=Sten (red.)|medförfattare=[[Steinar Imsen]], Ville Roempke, Stefan Nolervik, Carl-Göran Ekerwald, Stina Eliasson m.fl. |år=1996 |titel=Jämten 1997 |utgivningsort=Östersund |utgivare=Jämtlands läns museum}} *{{bokref |efternamn=Rentzhog |förnamn=Sten (red.)|medförfattare=[[Jens Ganman]], [[Håkan Larsson (politiker)|Håkan Larsson]], Peter Selin, Hans Westlund, Bosse Sundin, LO Rindberg, Sven Schylberg, m.fl. |år=1999 |titel=Jämten 2000 Framtidstro |utgivningsort=Östersund |utgivare=Jämtlands läns museum}} *{{bokref |författare=[[Herm Hofberg|Hofberg, Herm]] |år=1896 |titel=Genom Sveriges Bygder |upplaga=Tredje upplagan|utgivningsort=Stockholm |utgivare=[[Bonniers förlag]]}} *{{bokref |efternamn=Persson |förnamn=Margareta (red.)|medförfattare=Berta Magnusson, Bo Oscarsson och Nils Simonsson|år=1986 |titel=Dä glöm fell int jamska |upplaga=8:e upplagan|utgivningsort=[[Offerdal]] |utgivare=M. Persson | id=ISBN 91-7810-650-8}} *{{tidningsref |författare=G. R. Boman |rubrik=Årsberättelse från Wernamo Provinsialläkaredistrikt År 1888. |url=http://pub.ep.liu.se/medhist-katalogstruktur/provlak/1888/P8880683.htm |datum=1889-03-25 |hämtdatum=2007-10-23 |språk=svenska }} *Uppslagsverket ''[[Nationalencyklopedin]] (NE) Multimedia'' 2000, uppslagsordet ''Jämtland'' *{{Ugglan|artikel=Jämtland|url=http://runeberg.org/nfbm/0199.html}} ==Se även== {{Jämtlandsportalen}} *[[Republiken Jamtland]] *[[Öst-Tröndelag]] *[[Jämtlands län]] *[[Jämtlands historia]] ===Externa länkar=== * [http://www.sverigeguiden.com/landskap/jamt.htm Jämtland - fakta och karta] * [http://www.jamtland.info/ Jämtland-Härjedalen Turistinformation] * [http://www.jamtland.se/ Jämtland-Härjedalen Information] * [http://web.telia.com/~u63501054/historia.html Historia] * [http://web.telia.com/~u63501054/jamska.html Jamska] &nbsp; [http://www.astro.uu.se/~ns/jamska.html - lyssna på jamska!] {{commons|Kategori:Jämtland| Jämtland}} ===Vidare läsning=== *Årsboken ''[[Jamtli|Jämten]]'', årgångar från 1906 till 2008. *{{bokref |efternamn=Ekerwald |förnamn=Carl-Göran|övriga=med illustrationer av Berta Hansson|år=1980 |titel=Jämtarnas land |utgivningsort=[[Stockholm]] |utgivare=[[Liber]] | isbn=91-38-05250-4}} *{{bokref |efternamn=Rentzhog |förnamn=Sten|år=1984 |titel=Jämtland |utgivningsort=[[Helsingborg]] |serie=Våra levande landskap|utgivare=Norstedts Förlag | isbn=91-20-06720-8}} *{{bokref |efternamn=Johansson |förnamn=Ruben|medförfattare=Lars Olov Lindberg och Mats Rolén|år=2007 |titel=Jämtland |utgivningsort=[[Stockholm]] |utgivare=Bilda förlag | isbn=978-91-574-7939-6}} {{Tingslag Jämtland}} <br> {{Landskap}} {{Utmärkt}} [[Kategori:Jämtland| ]] [[Kategori:Sveriges landskap]] [[Kategori:Geografiska områden i Norges historia]] [[da:Jämtland]] [[de:Jämtland]] [[en:Jämtland]] [[eo:Jämtland]] [[et:Jämtlandi maakond]] [[fi:Jämtlanti]] [[fr:Jämtland]] [[hu:Jämtland tartomány]] [[hr:Jämtland]] [[hy:Եմթլանդ]] [[ja:イェムトランド地方]] [[la:Iemtia]] [[nl:Jämtland]] [[nn:Jämtland]] [[no:Jämtland]] [[ro:Jämtland]] [[vo:Yämtläniän (länatopäd)]]

Tillbaka till Jämtland.