Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{Regent |bild=Prince Gustaf Adolf, Duke of Westrobothnia.jpg|150px |bildtext=Prins Gustaf Adolf av Sverige, hertig av Västerbotten |föräldrar=[[Gustaf VI Adolf]] och [[Margareta av Storbritannien]] |gemål=[[Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha]] |barn=[[Prinsessan Margaretha|Margaretha]] <br> [[Prinsessan Birgitta|Birgitta]] <br> [[Prinsessan Désirée|Désirée]] <br> [[Prinsessan Christina|Christina]] <br> [[Carl XVI Gustaf]] |födelsedatum=[[22 april]], [[1906]] |födelseplats=[[Stockholms slott]] |dödsdatum=[[26 januari]], [[1947]] |dödsplats=[[Kastrup]], [[Danmark]] |begravningsplats=[[Kungliga begravningsplatsen]], [[Solna]] }} '''Gustaf Adolf''' (Gustaf Adolf Oscar Fredrik Arthur Edmund), inom familjen kallad ''Edmund'', född [[22 april]] [[1906]] på [[Stockholms slott]], död [[26 januari]] [[1947]] på [[Köpenhamn]]s flygplats [[Kastrup (flygplats)|Kastrup]] i [[Danmark]], var [[svensk]] [[arvfurste|arvprins]], [[hertig]] av [[Västerbotten]] och [[överstelöjtnant]]. Han var son till dåvarande svenske arvprinsen (sedermera kronprins respektive kung) [[Gustaf VI Adolf]] och dennes första hustru prinsessan [[Margaret av Connaught]] och far till nuvarande kungen, [[Carl XVI Gustaf]]. [[Prins Carl Philip]] har fått namnet Edmund (se ovan) efter sin farfar. ==Uppväxt och familjeliv== Gustaf Adolf föddes på [[Stockholms slott]] 22 april 23.10, som äldste son till hertigen och hertiginnan av Skåne, arvprins [[Gustaf VI Adolf|Gustaf Adolf]] och hans hustru prinsessan Margareta. Året därefter blev fadern kronprins, då kung [[Oscar II]] avled. Prins Gustaf Adolf, som erhållit titeln hertig av Västerbotten, fick senare syskonen [[Sigvard Bernadotte|prins Sigvard]], [[prins Bertil]], [[Carl Johan Bernadotte|prins Carl Johan]] och [[Ingrid av Sverige|prinsessan Ingrid]]. Han växte upp i den nordvästra flygeln på Stockholms slott, som föräldrarna lät rusta upp och modernisera. Eftersom modern var engelska, blev detta språk prinsens modersmål vid sidan av svenska. Av modern ärvde han också sitt sportintresse och sociala ansvarstagande. När han var fjorton år avled hon oväntat, och hennes hovdamer Stina Reuterswärd och Stina Stockenström fick större ansvar för barnen. Prinsens far, kronprins Gustaf Adolf, gifte om sig med [[Louise Mountbatten]] 1923. Förlusten av modern tog prinsen mycket hårt. Han var vid händelsen sjuk, och gjorde ett årslångt uppehåll i sin skolgång. Under den tiden utvecklade han ett allvar och en blyghet, som han vid sidan av pliktkänslan var omtalad för. Efter faderns omgifte flyttade familjen till [[Ulriksdals slott]]. Somrarna tillbringade de hela uppväxten på [[Sofiero slott]], vars park och blomsteranläggningar fadern och modern låtit iordningställa. I april [[1924]] blev Gustaf Adolf myndig, och fick i november samma år för första gången tjänstgöra som regent, då både farfadern och fadern befann sig utomlands. Tack vare att de hade en engelsk prinsessa som mor vistades prins Gustaf Adolf och hans syskon ofta i [[Storbritannien]]. Under ett besök i [[London]] 1931 träffade Gustaf Adolf för första gången sin tillkommande hustru, prinsessan [[Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha]]. Sibyllas far, [[Karl Edvard av Sachsen-Coburg-Gotha|Karl Eduard]] var tidigare hertig över det lilla [[hertigdöme]]t [[Sachsen-Coburg-Gotha]] men också brittisk prins och barnbarn till [[Victoria av Storbritannien|drottning Victoria]]. Den [[15 juni]] [[1932]] eklaterades trolovning mellan hertigen av Västerbotten och prinsessan Sibylla. De vigdes borgerligt den [[19 oktober]] [[1932]] och kyrkligt den [[20 oktober]] i Moritzkyrkan i [[Coburg]]. Inte mindre än sextiosju kungligheter och furstligheter närvarade vid ceremonin. Tillsammans fick Gustaf Adolf och Sibylla fem barn: [[Prinsessan Margaretha|Margaretha]] (född [[1934]]), [[Prinsessan Birgitta|Birgitta]] (född [[1937]]), [[Prinsessan Désirée|Désirée]] (född [[1938]]), [[Prinsessan Christina|Christina]] (född [[1943]]) och [[Carl XVI Gustaf|Carl Gustaf]] (född [[1946]]). Familjen var bosatt på [[Haga slott]]. Eftersom Sibylla livet ut hade problem att lära sig svenska talade makarna i regel engelska med varandra hemma. ==Utbildning och hedersuppdrag== Prins Gustaf Adolf gick på [[Lundsbergs skola]] i [[Värmland]] [[1918]]–[[1924]], och tog studenten på Stockholms slott [[1925]]. Arvfursten genomgick därefter [[officer]]sutbildning och aspirantskola, [[Karlberg]], och blev [[löjtnant]] vid [[Svea Livgarde]] efter Ridskolan i [[Strömsholm]], och genomgick sedan Krigshögskolan då han blev [[kapten]] och [[ryttmästare]] vid [[Livregementet till häst (det yngre)|Livregementet till häst]]. Gustaf Adolf ägnade sig därefter åt trupptjänst. Han studerade [[statskunskap]], statsrätt, tyska, franska och [[historia]] vid [[Uppsala universitet]] för lärare som [[Dag Hammarskjöld]], [[Halvar Sundberg]], och C A Reuterskiöld. Därefter följde [[Handelshögskolan]] och studier i [[ekonomi]], industriella och samhällsvetenskapliga ämnen, blandat med praktik. Under en vistelse i [[Wien]] 1930 följde han en utbildning vid hovridskolan. Bland hedersuppdrag och ordförandeskap kan nämnas ordförandeskap i den internationella scoutkommittén [[1932]], [[Sveriges olympiska kommitté]], [[Riksidrottsförbundet]], [[Svenska jägareförbundet]], [[KSAK|Svenska aeroklubben]], och Sveriges ungdoms beredskaps centralråd, samt hedersledamot i [[Vetenskapsakademien]] och [[Krigsvetenskapsakademien]]. ==Idrottsframgångar== Gustaf Adolf vann [[fälttävlan]] i de nordiska ryttartävlingarna i [[Oslo]], [[Norge]] [[1929]]; sammanlagt tio hinderlöpningar under fyra säsonger samt sextio hederspris. 1929–38 vann han tre fälttävlan, tre dressyrtävlan, och tio hopptävlan. Han var dessutom en framstående [[steeplechase]]ryttare. Han ingick i den svenska ryttartruppen under OS 1936 men diskvalificerades där sedan hans häst Aida hade vägrat hoppa över 13:e hindret i prishoppningen. Han tillhörde den svenska eliten i [[fäktning]] med sabel och värja och blev svensk mästare individuellt tre gånger (SM-guld i sabel 1936, 1937 och 1940), och i lag också tre gånger, samt var en duktig skidlöpare. Han tog vidare guldmärke i såväl [[skytte]] som fri idrott och militär idrott. Gustaf Adolf kunde i sin idrottsutövning kombinera sport med sitt intresse för friluftsliv. Räknat i priser och utmärkelser är han alltjämt den i särklass mest framstående idrottsmannen bland svenska kungligheter. ==Andra fritidsintressen== Utöver idrott var prins Gustaf Adolf mycket intresserad av musik. Han lyssnade ofta på klassisk musik av kompositörer som [[Ludwig van Beethoven]], [[César Franck]] och [[Gustav Mahler]], men också på [[negro spiritual]]s. [[Gustaf VI Adolf]]s [[handsekreterare]] [[Carl-Fredrik Palmstierna]] har i sina memoarer berättat hur prinsen under sina besök i [[London]] kunde sitta i timtals i lyssnarbåsen på [[His Master's Voice|His Master’s Voices]] butik på Regent Street och lyssna på den senare musiktypen tillsammans med sin syster [[Ingrid av Sverige|prinsessan Ingrid]]. Prinsen var också intresserad av trädgårdsskötsel – ett arv från modern – och av friluftsaktiviteter i allmänhet. Han var bland annat, liksom senare hans son, mycket engagerad i [[scout]]rörelsen. ==Tjänster i armén== Under beredskapsåren var hans tjänst förlagd till [[Försvarsstaben]], och han hade ett tillfälligt chefskap över kavalleribataljonen i [[Värmland]] 1941–42. Gustaf Adolf var omtalat ansvarsfull, initiativrik, rättfram, anspråkslös och plikttrogen, och en bra medarbetare{{källa behövs}}. Han medverkade i utarbetandet av ordern om ”motstånd i alla lägen” [[1942]], och skrev utkastet till ''[[Om kriget kommer]]'' [[1943]] som skickades ut till svenska hushåll. [[1944]] var han chef för stabens arméavdelning, som präglades av ett intensivt arbete för att stödja frivilliga norska och danska förband som fanns i Sverige. Detta arbete lade han ner sin själ i, och kämpade aktivt för banden och lojaliteten mellan de nordiska folken. Hans uppgift som arvprins var att följa den [[neutralitetspolitik]] som statsminister [[Per Albin Hansson]] utfärdat under andra världskrigets första dagar. 1938–47 var den senare avslöjade spionen [[Stig Wennerström]] hans adjutant<ref>{{bokref|titel=Vem är det : Svensk biografisk handbok 1961|år=1960|sid=1098|kapiteltitel=Stig Wennerström|redaktör=Burling, Ingeborg|utgivare=[[P.A. Norstedt & Söner]]|utgivningsort=[[Stockholm]]}}</ref>. ==Relation till Nazityskland== [[Bild:Gustavgoring1939.JPG|thumb|300px|left|Prins Gustaf Adolf, [[Hermann Göring]] och [[Gustaf V]] i februari 1939. Bilden är tagen i samband med att den svenske kungen passerade [[Berlin]] på genomresa till [[Nice]] i [[Frankrike]]. Prins Gustaf Adolf, som vid tidpunkten befann sig i Berlin för ett idrottsevenemang passade på att hälsa på sin farfar samtidigt som Göring, som representant för den tyska regeringen, officiellt uppvaktade den genomresande statschefen.]] Enligt vissa historiker och författare hade Gustaf Adolf, mer än sin farfar kung Gustaf V, {{källa behövs}} en vänlig inställning till [[Nazityskland|Tyskland]] under [[Adolf Hitler]]. Journalisten [[Per Svensson (journalist)|Per Svensson]], som skrivit en bok om Gustaf Adolf och dennes relation till Nazityskland, har beskrivit denne som ”med all säkerhet protysk i den meningen att han kände sympati för det gamla kejsarriket”.<ref name=Svensson>{{tidningsref|url=http://www.resume.se/pub/nyhet.asp?art_id=48685|rubrik=Han var med all säkerhet protysk|tidning=[[Resumé]]|datum=2006-03-08}}</ref>. Detta, menar Svensson, eftersom han var ”formad i en miljö där det var naturligt att vara protysk”<ref name=Svensson/>. Även författaren [[Anna-Lena Lodenius]], som skrivit flera böcker om svensk nazism, menar att ”det är uppenbart att han [G.A.] och Sibylla var vänligt inställda till Tyskland under Hitler”.<ref>{{tidningsref|url=http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,789874,00.html|rubrik=Tobias Hübinette: Uppgifterna stämmer|tidning=[[Aftonbladet]]|datum=2006-03-09}}</ref>. Från svenska hovet har man dock sagt att man inte känner till att prins Gustaf Adolf någonsin ”uttalat nazistsympatier”<ref>{{tidningsref|url=http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,789873,00.html|rubrik=Kungens far hos Hitler|tidning=[[Aftonbladet]]|datum=2006-03-09}}</ref>. Det förekommer även bilder, tagna den [[4 januari]] [[1939]], där prinsen ses skänka pengar vid en insamlingskampanj i [[Berlin]] till förmån för den årliga nazistiska Vinterhjälpen (”[[Winterhilfswerk]]”)<ref>{{tidningsref|url=http://www.resume.se/pub/nyhet.asp?art_id=48668|rubrik=Kungens pappa pekas ut som nazist i nätlexikon|tidning=[[Resumé]]|datum=2006-03-08}}</ref>. Insamlade medel i denna kampanj gick, enligt Johan Perwe vid [[Forum för levande historia]], delvis till nazistiska krigsinsatser och inkluderade senare tillhörigheter som tagits från människor vid koncentrations- och förintelseläger. Dessa senare händelser kunde ju prinsen dock rimligen inte ha en aning om nästan ett år före kriget. I ''[[Dagens Nyheter]]s'' ledare [[30 april]] [[2006]], påpekas att Gustaf Adolfs för tidiga död 1947 innebär att Sverige besparades ”en uppslitande tvist om huruvida landet kan ha en statschef som visat så öppna sympatier för Hitlerriket”.[http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=573&a=541030&previousRenderType=2] Journalisten och författaren [[Staffan Skott]] tog dock redan 1996 upp frågan om arvprinsens eventuella nazistiska sympatier i sin bok ''Alla dessa Bernadottar'' ([[Albert Bonniers Förlag]]) och kom till motsatt slutsats: att anklagelserna kunde ”avskrivas”. Bland de indicier och bevis han framlägger finns bland annat utdrag ur brev, dagböcker och liknande från uppsatta personer som var uttalade antinazister, däribland den socialdemokratiske ministern [[Gustav Möller]]s hustru [[Else Kleen]] och diplomaten [[Sven Grafström]]. Han citerar även [[Herman Göring]]s styvson Thomas von Kantzow, vilken i sin dagbok anteckande att prinsens besök hemma hos Göring (dit denne inbjudits på jakt) blev ett stort socialt misslyckande där värd och gäst inte alls kom överens. Vidare påpekar Skott att den klart antinazistiska tidningen ''[[Expressen]]'' redan i samband med Gustaf Adolfs död 1947 i en ledare framhöll att ”ryktena” om den avlidnes eventuella pronazism ”utan några som helst omsvep dementerats av ytterst vittnesgilla personer, själva kämpande demokrater”, samt att judiska församlingen i Stockholm höll en minnesandakt för den avlidne. Inte heller journalisten [[Björn Fontander]]s bok om Görings relation till Sverige utpekar prinsen som på något påtagligt sätt nazivänlig, snarare tvärtom då den tar fasta på den ovannämnda sociala kollisionen mellan Göring och Gustaf Adolf. Uppgifterna i samtida källor om prinsens uppfattning i olika frågor är mycket få. När Gustaf V skrev sin diktamen [[19 februari]] [[1940]], i vilken han ställde sig bakom statsminister [[Per Albin Hansson]]s redan fattade beslut att inte bistå Finland militärt, sa emellertid prins Gustaf Adolf privat att han inte delade sin farfaders uppfattning, vilket torde betyda att han i likhet med sin far ville sända trupper till Finlands försvar mot Sovjetunionen som under denna tid ingick i en allians med Nazityskland.<ref>[[Krister Wahlbäck]] och Göran Boberg, ''Sveriges sak är vår. Svensk utrikespolitik 1939–45 i dokument'', bokförlaget Prisma Stockholm 1966, s.46</ref> Kungahuset var generellt [[England|engelskorienterat]] och hade sympatier med [[USA]], men känslorna delades inte av Gustaf V. Om prins Gustaf Adolf var tyskorienterad, kände inte [[statsråd]]et [[Karl Gustaf Westman]] till det [[1941]].<ref>Krister Wahlbäck, ''Regeringen och kriget. Ur statsrådens dagböcker 1939–41'', Bokförlaget Prisma Stockholm 1972, s.150</ref> [[Bild:Sibylla med Prins Gustaf Adolf och alla barnen.jpg|thumb|300px|Prins Gustaf Adolf avled när senare [[Carl XVI Gustaf|kung Carl Gustaf]] var i späd ålder, inte lång tid efter att denna glada bild tagits.]] ==Död== Den [[26 januari]] [[1947]] var Gustaf Adolf på väg från [[Amsterdam]] till [[Stockholm]]. Han reste med en [[DC-3]] tillhörande det holländska flygbolaget [[KLM]]. Kapten ombord på flygplanet var [[Gerrit Johannis Geysendorffer]], 55 år, som i slutet av 1920-talet gjort sig känd för KLM:s pionjärlångflygningar mellan [[Nederländerna]] och [[Nederländska Indien]] (sedan [[1949]] [[Indonesien]]). Klockan 14.55 mellanlandade flygplanet på [[Kastrup]] för att byta passagerare. På grund av hård byig vind sattes yttre roderlås på, trots det korta uppehållet. I syfte att spara tid gjordes återstart uppenbarligen utan att använda checklistan. Ingen motoruppkörning utfördes heller. Dessa två misstag gjorde att piloterna inte insåg att någon glömt ta bort roderlåsen till höjdrodret.<ref>[http://www.aviation-safety.net/database/record.php?id=19470126-0 Roderlåset bortglömt], från www.flightsafety.org</ref> Resultatet blev att när DC-3:an startade steg planet okontrollerat i en onormalt brant vinkel för att slutligen överstegras och därefter kollidera med marken kl 15.23. Brand utbröt omedelbart, och samtliga 22 ombord omkom. Bland de omkomna fanns även den kända amerikanska sångerskan och skådespelerskan [[Grace Moore]]. [[Louise Mountbatten|Kronprinsessan Louise]] begav sig genast med bil till Sibylla på Haga för att underrrätta styvsonens hustru om vad som inträffat. I sin minnesteckning över Gustaf Adolf, skrev generalmajor [[Carl August Ehrensvärd (1892-1974)|Carl August Ehrensvärd]] den [[27 januari]] i ''[[Svenska Dagbladet]]'': ”... han var en god svensk man. Ära. Skyldighet. Vilja. De orden karakteriserar honom bäst”. Greve [[Folke Bernadotte]] uttalade sig i samma tidning med anledning av bortgången: ”Han sparade sig aldrig, var aldrig rädd om sin värdighet, för oss förblev han alltid en scout bland scouter”. I ''[[Dagens Nyheter]]'' hyllade tecknaren [[Jan-Erik Garland|Rit-Ola]] den avlidne med ett stramt porträtt iförd fäktardräkt och rubriken ''En idrottsman är död''. Jordfästningen förrättades i [[Storkyrkan]] den 4 februari. Processionen därifrån bevittnades av 100&nbsp;000 personer, och 12&nbsp;000 scouter deltog med facklor. Gustaf Adolf gravsattes på [[Kungliga begravningsplatsen]]. ==Anfäder== {{anfäder |namn=[[Gustaf Adolf (svensk arvprins)|Hertig Gustaf Adolf av Västerbotten]] |far= [[Gustaf VI Adolf|Kung Gustaf VI Adolf]] |farfar= [[Gustaf V|Kung Gustaf V]] |farfarsfar=[[Oscar II|Kung Oscar II]] |farfarsmor=[[Sofia av Nassau|Prinsessan Sophie av Nassau]] |farmor= [[Victoria av Baden|Prinsessan Victoria av Baden]] |farmorsfar= [[Fredrik I av Baden|Storhertig Friedrich I av Baden]] |farmorsmor= [[Louise av Preussen|Prinsessan Luise av Preussen]] |mor= [[Margaret av Connaught|Prinsessan Margaret av Connaught]] |morfar= [[Arthur av Connaught|Hertig Arthur av Connaught, prins av Storbritannien-Irland]] |morfarsfar= [[Albert av Sachsen-Coburg-Gotha|Prins Albert av Sachsen-Coburg-Gotha]] |morfarsmor= [[Viktoria I av Storbritannien|Drottning Victoria I av Storbritannien-Irland, kejsarinna av Indien]] |mormor= [[Luise av Preussen|Prinsessan Luise Margarete av Preussen]] |mormorsfar= [[Friedrich Karl av Preussen|Prins Friedrich Karl av Preussen]] |mormorsmor= [[Maria Anna av Anhalt-Dessau|Prinsessan Maria Anna av Anhalt-Dessau]] }} == Referenser == <references/> == Litteratur == *{{bokref|författare=Rådström, Karl Johan|år=1940|titel=Vår kungafamilj : ett minnesalbum i bild och ord om vår kungafamilj i vardag och fest från 1858 till 1940|utgivare=[[Åhlén & Åkerlund]]|utgivningsort=[[Stockholm]]}} *{{bokref|författare=Martin, Frank|titel=Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok. 3|år=1946|utgivningsort=[[Stockholm]]|utgivare=[[Bonnier]]}} *{{bokref|författare=Fjellman, Margit|titel=Vår Kung : Sju decennier i Gustaf VI Adolfs liv – en kavalkad i ord och bild|utgivare=[[Åhlén & Åkerlund]]|år=1952}} *{{bokref|titel=Kung Gustaf och hans folk : en krönika i ord och bild|år=1950|utgivare=[[Åhlén & Åkerlund]]|utgivningsort=[[Stockholm]]}} *{{bokref|författare=Murray, Malcolm|titel=[[Svenskt biografiskt lexikon]]|år=1968|upplaga=häfte 84|utgivningsort=[[Stockholm]]|utgivare=[[Svenskt biografiskt lexikon]]|redaktör=Nilzén, Göran}} *{{bokref|titel=Gustaf VI Adolf : hela folkets kung|år=1971|redaktör=Gierow, Karl Ragnar [...]|utgivningsort=[[Stockholm]]|utgivare=[[Hemmets journal]]}} *{{bokref|titel=100 år med Svenska dagbladet 1884–1984 : ett sekel speglat i tidningssidor|år=1984|redaktör=Lagerstedt, Lars|utgivningsort=[[Stockholm]]|utgivare=[[Svenska Dagbladet]]|id=ISBN 91-7738-061-4}} *{{bokref|författare=[[Staffan Skott|Skott, Staffan]]|titel=Alla dessa Bernadottar |utgivare=[[Albert Bonniers förlag]]|utgivningsort=[[Stockholm]]|år=1996|id=ISBN 91-0-056022-7}} *{{bokref|författare=[[Per Svensson (journalist)|Svensson, Per]]|titel=Han som aldrig fick bli kung – Berättelsen om Carl XVI Gustafs pappa|utgivare=[[Norstedts]]|utgivningsort=[[Stockholm]]|år=2006|id=ISBN 91-1-301498-6}} (''förhandsinformation'') ==Externa länkar== *[http://www.aftonbladet.se/vss/kultur/story/0,2789,814305,00.html Tänk om han hade blivit kung], ''Aftonbladet'' 24 april 2006 *[http://www.svd.se/dynamiskt/rec_litteratur/did_12452122.asp En typisk Svensson], ''SvD'' 24 april 2006 [[Kategori:Män]] [[Kategori:Svenska prinsar]] [[Kategori:Huset Bernadotte]] [[Kategori:Svenska ryttare]] [[Kategori:Personer som omkommit i flygolyckor]] [[Kategori:Födda 1906]] [[Kategori:Avlidna 1947]] [[Kategori:Tronföljare som aldrig tillträdde]] [[Kategori:Svenska OS-deltagare 1936]] [[Kategori:Alumner från Uppsala universitet]] [[ca:Gustau Adolf de Suècia]] [[da:Arveprins Gustav Adolf af Sverige]] [[de:Gustav Adolf von Schweden]] [[en:Prince Gustaf Adolf, Duke of Västerbotten]] [[es:Gustavo Adolfo, duque de Västerbotten]] [[fi:Kustaa Aadolf (perintöprinssi)]] [[fr:Gustave Adolphe de Suède, duc de Västerbotten]] [[it:Gustavo Adolfo di Svezia (1906-1947)]] [[ja:グスタフ・アドルフ (ヴェステルボッテン公)]] [[nl:Gustaaf Adolf van Zweden]] [[no:Gustav Adolf av Sverige, hertug av Västerbotten]] [[pl:Gustaw Adolf (książę Västerbotten)]] [[pt:Gustavo Adolfo, duque de Västerbotten]] [[ro:Prinţul Gustav Adolf, Duce de Västerbotten]] [[ru:Густав Адольф, герцог Вестерботтенский]] [[zh:古斯塔夫·阿道夫亲王]]

Tillbaka till Gustaf Adolf (svensk arvprins).