Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{coord|60|25|20|N|15|30|54|E|type:airport|display=title}} {{Flygplats| |bild=[[Bild:Dala Airport Terminal 1.jpg|250px|Dala Airport, terminal 1 (huvudterminalen) och flygplatsens parkering]] |flygplatsnamn=Dala Airport |ort=Borlänge |flygplatstyp=Instrumentflygplats |IATA-kod=BLE |ICAO-kod=ESSD |driftbolag=AB Dalaflyget |öppningsår=1930-talet (första 1913) |höjd_över_havet=152 m |koordinater= {{coord|60|25|20|N|15|30|54|E|display=inline|type:airport}} |terminalyta= |antal_sysselsatta= |restid_centrum=10 min |övrigt=Reservflygplats för Stockholm-Arlanda |flygbuss=601 |parkering= |flygbolag=Skyways, Direktflyg |charter=Ja |bana1_riktning=14/32 |bana1_längd=2310 |bana1_bredd=45 |bana1_beläggning=Asfalt |bana2_riktning=12/30 |bana2_längd=700 |bana2_bredd=50 |bana2_beläggning=Gräs |bana3_riktning= |bana3_längd= |bana3_bredd= |bana3_beläggning=- |år_passagerare=2008 |antal_passagerare=36620 ({{plus}}8,3%) |år_inrikes=2008 |inrikes_passagerare=27732 ({{minus}}5,8%) |år_utrikes=2008 |utrikes_passagerare=8888 ({{plus}}102%) |år_landningar=2008 |antal_landningar=4899 ({{plus}}4,4%) }} '''Dala Airport''' är [[Borlänge kommun|Borlänge]] och [[Falu kommun|Falu]] kommuners gemensamma flygplats, samt [[Landstinget Dalarna]]s sjuktransportflygplats för [[Falu lasarett]]. Flygplatsen är belägen i utkanten av stadsdelen [[Romme]] i [[Borlänge kommun]] (''före 1971 i [[Stora Tuna landskommun]]''). == Om Dala Airport i dag == Flygplatsen Dala Airport är unik i ett flertal avseenden. Det är till exempel den enda flygplatsen i Sverige som har direkt flygtrafik till Stockholm, Göteborg och Malmö. Antal passagerare har minskat kraftigt och var [[2008]] 36620 stycken, vilket går att jämföra med rekordet [[1990]] på 210073. Antalet utrikesresenärer har dock ökat kraftigt på senare år till den högsta nivån sedan år [[2000]]. En stor del av minskningen beror på att fjärrtågen på [[Dalabanan]] efter invigningen av [[Arlandabanan]] år [[1999]] går till [[Stockholms Central|Stockholms C]] via den nya stationen [[Arlanda C]] belägen i berget under flygplatsen. En stor del av resenärerna från [[Dala Airport]] bytte tidigare till andra linjer på Arlanda, rekordet från [[1990]] kan förklaras av det samt att [[Linjeflyg]] satte ett mycket lågt introduktionspris, man kunde flyga för 200 kronor. Avregleringen av inrikesflyget [[1992]] innebar att varje linje måste vara lönsam antingen av sig självt eller via minsta möjliga statsbidrag. Det har inneburit att flygpriserna har svårt att konkurrera med bilismen och järvägen. Fullpriset Borlänge Stockholm ökade från 1763 kr i januari 1992 (räknat med inflationsförändringar) till 3572 kr i december 2000. En lågprisbiljett tur och retur med flyg från Borlänge till Stockholm ökade realt från 659 kr till 1465 kr.<ref>[http://www.dalaflyget.se/Artikelarkiv_DA.asp?ArticleID=52 Dala Flyget: TRANSEK rapporten, 2004]</ref> Blandningen av trafik på Dala Airport är unik i [[Sverige]]. I grunden är Dala Airport byggd som en militärflygplats anpassad till bas 90-systemet (3 landningsbanor), och har också tjänat som reservflygplats för försvaret i över 40 år. Som militär flygplats avslutades Dala Airport sin karriär under 2005, en följd av försvarsbeslut 2004. Dala Airport har i dag reguljär flygtrafik, motor- och segelflyg, fallskärmshoppning, modellflyg och [[ultralätt flyg]] samt charter- och skolflyg med tunga passagerarflygplan. På flygplatsen finns bl.a. Scandinavian AirTech och Borlänge Flygklubb stationerade. Här finns också huvudkontoret för [[Direktflyg]], tidigare beläget i Västerås och företagen Adena pickos och L&L flygbildteknik. Direktflyg utför sina flygningar med [[Jetstream 32]], och flyger i dag även för Skyways räkning med samma typ av plan till Stockholm/Arlanda, där Jetstream 32 ersatt de något större Skyways Fokker 50 och Saab 340. En Jetstream 32 tar maximalt 19 passagerare. == Landningsbanorna == Asfaltbanan (14/32) är 2310 meter lång och 45 meter bred. Gräsbanan (12/30) som mest används av segelflyg och ultralätt flyg är 700 meter lång. Till bana 32 finns ILS (Instrument Landing System) medan till bana 14 en NDB (Non-Directional Beacon)-procedur. == Historia == Från [[1796]] till [[1908]] var det stora öppna gräsfältet i [[Borlänge|Rommehed]] en del av [[Dalregementet|Försvarsmaktens Infanteriregemnet I13]]. Regementet flyttade [[1908]] till Falun, men [[Borlänge|Rommehedsfältet]] kvarstod som ett viktigt övningsområde. Den första flygningen på fältet ägde rum [[1913]] då Hugo Sundstedt lyfter med sin Blériotmaskin. <ref>http://www.borlangeflygklubb.nu/klubben.htm</ref> ===Andra världskriget (1939-1945)=== Vid det andra världskriget utbrott rustar flygvapnet och [[Borlänge|Rommehedsfältet]] får status som flygfält (''Krigsflygfält 15''). [[Flygvapnet]] använder flygfältet flitigt och efter [[försvarsmakten]]s etablering flygfältet flyttar [[Borlänge]]-[[Domnarvet]]s Flygklubb (bildat [[1935]]) från Bysjön i [[Kvarnsveden]] till det nya fältet i [[Borlänge|Rommehed]]. Vid krigets slut [[1945]] avstannar den intensiva flygvapenperioden som pågått i mer än fem år. ===Försök med reguljärflyg (1960-1969)=== [[1961]] inleds försök med reguljära flygningar, få resenärer utnyttjade dock flyget och huvudägaren, [[Stora Tuna landskommun]] var inte särskilt nöjda med resultatet. Flygfältet blir en flygplats då krigsbassystem moderniseras och man anlägger en permanent asfalterad rullbana. ===Dala Airport växer fram (1970-1979)=== Sjuttiotalet kommer med en reseboom för flygplatsen, som byter ägare då [[Stora Tuna landskommun]] [[1971]] slås samman med Borlänge stad och bildar [[Borlänge kommun]]. De nya ägarna ser ett stort behov av nya faciliteter när resandet äntligen slår väl ut och börjar växa. Ny mark inköps av kommunen för att uppföra en ny terminalbyggnad. [[1972]] rivs den tidigare som mer liknade en liten trästuga. Landshövdingen i [[Dalarnas län]] beskriver år 1972 situationen som att "här gror... fröet till en industriflygplats, som skulle kunna få väsentlig betydelse för stora delar av Mellansverige".<ref>Gösta Elfving i Svenska Turistföreningens årsskrift, 1972, sid 38</ref> Flygverksamheten är dock fortfarande så liten att det forfarande finns en väg tvärs över mitten på landningsbanan, ungefär som vid en järvägskorsning, där allmänheten cyklar till badplatsen i Långsjön. År 1972 är året innan [[oljekrisen 1973]] då prisena på alla oljeprodukter inklusive flygbränsle stiger dramatiskt. Kommunalrådet Börje Andersson presenterar [[1973]] sina stora framtidsplaner för dem som bor kring fygplatsen. Dala Airport skall bland annat expandera som industriflygplats med omfattande internationell flygtrafik. Planerna leder till protester från närboende och några yngre bönder som äger mark nära flygplatsen vägrar att sälja den. Flygplatsen tar [[1976]] emot Dala Farmskärmsklubb som flyttar huvuddelen av sin verksamhet från Tallheds Flygfält i [[Orsa]] till den nya moderna flygplatsen i [[Borlänge]] vilken kommunen nu namngett Dala Airport. ===Guldåren (1980-1990)=== [[1985]] tar Luftfartsverket över flygtrafiktjänsten vid Dala Airport. Det svenska flygbolaget [[Linjeflyg]] för succé när man gör flyget till folkets när man [[1988]] sätter in nya [[Fokker F28|Fokker F-28]] jetplan med biljetter från 200 kronor. Antalet resenärer ökar kraftigt. Bullret och fotogenlukten från Fokker F-28 leder dock till nya kraftiga protester från närboende som uppvaktar länsstyrelsen och kräver åtgärder. Den 30 december lämnar Dala Aiport in en ansökan till koncessionsnämnden om tillstånd för en kraftigt utökad verksamhet. [[1988]] hade flygplatsen 5600 flygplansrörelser per år med reguljärt flyg ([[Fokker|Fokker F-28]] och [[Saab 340]]) men om man skall växa måste fler rörelser få tillåtas och därför ansöker man om tillstånd att få öka flygtrafiken till 7100 rörelser. Ansökan innehåller också en förfrågan om att från [[1996]] skall få tillstånd att göra 10240 rörelser per år. Omräknat till passagerare handlar det om 600000 passagerare om planen i genomsnitt har 60 passagerare. I mars [[1989]] ger [[Banverket]] ut en lättförstålig presentation av [[Arlandabanan]] med bilder och kartor i färg där det mycket tydligt framgår att Arlandabanan innebär att fjärrtågen från Dalarna kommer att kunna nyttjas för anslutningsresor till en ny järnvägsstation under Arlanda flygplats. Denna kraftiga signal om att resenärer från [[Borlänge]]/[[Falun]] från mitten av 1990-talet istället för flyg kan ta tåget i stället för flyg nonchaleras, åtminstone utifrån sett, helt av Dala Airport, beroende på att de flesta resenärerna då hade Stockholm som slutdestination och för dem skulle Arlandabanan gynna flygalternativet istället. Tåget skulle ta 2½ timme Borlänge-Arlanda (idag 2 timmar) vilket ansågs oattraktivt för de som skulle byta på Arlanda. En grupp grannar som protesterat mot trafiken med [[Fokker|Fokker F-28]] skriver till vd för STORA, generaldirektören för [[Vägverket]] med flera toppchefer i [[Dalarna]] och framhåller att de inte kräver ett totalförbud för flyget, något som de blivit anklagade för i pressen. Däremot vill de ha ett stopp för trafiken med [[Fokker|Fokker F-28]], bland annat av skälet att det inte kommer att behövas ett så stort plan i framtiden eftersom antalet resenärer kommer att minska och att Dala Airports prognos enligt gruppen var helt gripen ur luften.<ref>Brev från Erik Andersson med flera till Bo Berggren VD för STORA</ref> I mars [[1990]] publicerar [[Transportrådet]] en utredning om Arlandabanan där det i sammanfattningen står att en effekt av Arlandabanan blir att flyglinjer till orter inom 20-25 mil från Arlanda inte kommer att behövas.<ref>Banprognosprojektet: Arlandabanan, Transportrådet 1990-03-29</ref> Dala Airport har dock inte riktigt samma syn och i ansökan om tillstånd enligt Miljöskyddslagen påstår Dala Airport att antalet passagerare skall fortsätta att växa mycket kraftigt. De bullrande och tekniskt omoderna [[Fokker F28|Fokker F-28]] planen som [[Linjeflyg]] använder skall ersättas med nyare betydligt större men ändå tystare [[Boeing 737-400]]. [[Fokker|Fokker F-28]] planen klassades av European Civil Aviation Conference (ECAC) som ett så kallat Chapter 2 flygplan, en typ som blev förbjuden att nyregistrera för internationell trafik inom [[EU]] från november [[1990]] på grund av höga bullernivåer.<ref>[http://www.aef.org.uk/?p=123 Aircraft Noise - Aviation Environment Federation: Current Standards and Legislation, 2004]</ref> Rommegruppen för kultur och miljö, som var en lokal miljögrupp, lämnar in 107 namnlistor från boende kring flygplatsen med fullmakter för tre personer till [[Koncessionsnämnden för miljöskydd]] där man kräver att störningarna från flyget i form av buller, vatten- och luftföroreningar minskas kraftigt. Ombuden, varav ett är docenten, sedermera professorn i miljörätt, [[Staffan Westerlund]] kräver förbud för trafik med [[Fokker|Fokker F-28]] och andra civila flygplan som klassas som Chapter 2 ur bullersynpunkt. De propagerar också för att man skall satsa på tåg i stället för flyg och på så sätt minska resandet med flyg till [[Arlanda]]. De höga passagersiffrorna i Dala Airports ansökan fick ombudet Staffan Westerlund att begära att Koncessionsnämnden för miljöskydd skulle pröva frågan om [[Borlänge|Romme]] över huvud taget var en lämpligt plats för en så omfattande verksamhet som beskrevs i ansökan. Landningsbanan korsar en troligen miljontals år gammal sträckning för en föregångare till Daläven. Denna gamla älvfåra är urgröpt i berggrunden och nu fylld av sand, grus och kullersten. Den gamla älvfåran som idag ligger 50-100 meter under den nuvarande marknivån används som grundvattentäkt för [[Borlänge]] med flera kommuner. <ref>Skriftväxlingen under förhandlingen i Koncessionsnämnden för Miljöskydd om tillstånd för Dala Airport AB.</ref> [[1990]], ett år efter [[Banverket]]s presentation av [[Arlandabanan]] slår flygplatsen rekordår med den högsta resandesiffran genom tiderna för Dala Aiport. Flygplatsen noterar 210075 resenärer vid årets slut, vilket är cirka 1000 fler än året innan. ===Flygmarknaden avregleras (1992-1996)=== Ännu en gång satsar [[Försvarsmakten]] på flygplatsen och inviger [[1992]] en ny krigsbas av typ 90<ref>www.Dalaflyget.se</ref>. Den 1 juli samma år avregleras inrikesflyget i [[Sverige]] vilket innebär att alla svenska företag som så önskade hade möjlighet att starta inrikes flygtrafik. Inget bolag skulle ha företrädesrätt. I praktiken innebar avregleringen att konkurrensen ökade på de mest trafikerade inrikeslinjerna, biljettpriserna sjönk på dessa linjer, medan priserna däremot steg på linjer med färre passagerare. [[SAS]] och [[Linjeflyg]] hade tidigare subventionerat regional trafik med stora belopp<ref>[http://www.sika-institute.se/Doclib/Import/105/sr_1999_6u17.pdf Staffan Hultén, Gunnar Alexandersson, Lena Nordenlöw: De avreglerade marknaderna för långväga kollektiva persontransporter i Sverige och järnvägens rullande materiel, 1999]</ref>, möjligen beroende på att man räknade med att dessa resenärer skulle flyga vidare från med samma bolag från nästa flygplats, men mycket för att biljettpriserna inte skilde på olika linjer. En ny myndighet, [[Rikstrafiken]], subventionerar nu istället lägstbjudande operatör på olönsamma linjer, vilket gör att operatören måste ta så mycket som möjligt betalt, och låta antal flygningar minska, eftersom varje linje måste gå lite i förlust i kronor räknat som möjligt. Högre biljettpriser skrämde särskilt bort privatresenärer, så flygningarna fick baseras på affärsresenärer. De vill ha hög turtäthet för att slippa vänta. Får de vänta före/efter möten eller anslutande flyg tar de gärna tåget eller bilen istället (19 mil till Arlanda/23 mil till Stockholm). [[1993]] hålls [[VM i segelflyg]] på Dala Airport. Flygplatsen var då världens mest trafikerade under startförloppet med 228 flygplansrörelser (en rörelse = en start eller landning) på 52 minuter. Flygplatsen är den enda i världen som haft ett VM i segelflyg och samtidigt haft reguljär flygtrafik. Flera event hölls vid Dala Airport, som ''Flyget dag''. [[1995]] breddades den asfalterade rullbanan till 45 m och samtidigt miljöanpassades flygplatsens dräneringssystem. Detta enligt de villkor som verksamheten fick i sitt miljötillstånd. Dala Airports prognos för antalet passagera visar sig vara helt felaktig. I stället för att öka med mer än 100% jämfört med toppåret [[1990]] så har antal resenärer nästan halverats . De stora underskotten i verksamheten täcks genom tillskott av pengar från delägarna, [[Dalarna|Landstinget Dalarna]], [[Borlänge]] och [[Falu kommun]]. Orsakerna till de enormt felaktiga prognoser för antalet passagerare som gjordes i början på 1990-talet har aldrig blivit offentliga. Möjligen kan styrelsen ha hoppats på att Dala Airport skulle kunna bli något som liknar det som [[Skavsta]] flygplats är idag. Ingen närmare förklaring finns i inlämnade handlingar när bolaget ansökte om miljötillstånd. Det fanns redan [[1990]] ej publicerade bedömningar från andra regionala flygbolag än [[Linjeflyg]] som redan då pekade mot ett lägre passagerarantal i framtiden.<ref>Källa: Leif Stenberg, ett av de tre ombuden från Rommegruppen för kultur och miljö</ref> ===Dala Airport i kris (1997-2005)=== Regionalflygbolaget [[Highland Air]]<ref>www.Highlandair.se</ref> börjar [[1997]] att flyga till [[Göteborg-Landvetter]]. I [[april]] får de konkurrens av [[Airborne]]<ref>www.Airborne.se</ref> som startar trafik på samma sträcka fast med [[Göteborg-City Airport]] som destination. Linjen till [[Köpenhamn]] som tidigare trafikerats av [[Scandinavian Airlines|SAS]] övertas [[1997]] av [[Skyways]]. Det första planet lyfter den [[31 mars]] klockan 16.25, till skillnad från övriga [[Skyways]] flygningar finns det även Business Class på sträckan genom ett samarbete med [[Scandinavian Airlines|SAS]]. [[1997]] går [[Air Nordic]] i konkurs, flygbolaget hade sedan några år tillbaka opererat med [[Fokker F-27]] på bland annat sträckan [[Borlänge]]-[[Stockholm]]. Linjen övertas av [[Skyways]]<ref>www.Skyways.se</ref> som får en allt starkare ställning på flygplatsen, dem beslutar därför att lägga en av deras tekniska baser på flygplatsen, för underhåll av företagets [[Fokker 50]]. Under året hålls Nordic Aviation Exhibition i [[Borlänge]]. Passagerarkapaciteten för planen som lyfter till Dala Airport minskar successivt, och efter [[1999]] då den nya [[Arlandabanan]] invigts blir läget allt mer kritiskt. Den nya tågförbindelsen till Stockholm via [[Arlanda C]] tar allt fler marknadsandelar. Flygplatsledningen hade hoppats att banan skulle göra flyglinjen mer attraktiv för de som skulle till Stockholm, nu tar fler och fler som ska byta flyg på Arlanda istället tåget. [[2002]], tio år efter inrikesflygets avreglering har Dala Aiport tappat nästan 75% av alla resande. Vid året slut kan man skrapa ihop 44637 resenärer under det gångna året och fallet fortsätter. [[2005]] har flygplatsen 36019 resenärer och en politisk debatt blossar upp kring flygplatsens vara eller icke vara inför riksdagsvalet [[2006]]. [[Vänsterpartiet]]s gruppledare i [[Borlänge]] Leif Lindström ville lägga ner flygplatsen eftersom flyget från Dala Aiport numera var ett renodlat "direktörsflyg". <ref>http://www.dalademokraten.se/ArticlePages/200412/06/20041206102020_dd292/20041206102020_dd292.dbp.asp</ref>. Nils Gossas som företrädde [[Miljöpartiet]] höll med och hänvisade till statens egna utredning gällande strategiska flygplatser.<ref>http://red.mp.se/templates/Mct_78.aspx?avdnr=12127&number=142314</ref>. I andra partier var det dock tveksamt. Kommunstyrelsens ordförande Peter Hultqvist satt på två stolar, i Dalabanans intressenter och för Dalaflyget. Något officiellt ställningstagande från [[Socialdemokraterna (Sverige)|Socialdemokraterna]] fanns aldrig. [[Centerpartiet]] och kommunstyrelseledamoten Sofia Karlsson påpekade att man hade haft en snabbare järnvägsförbindelse med dubbelspår för länge sedan om man slutat att ge bidrag till Dala Airport.<ref>http://mammasofia.blogspot.com/2005/03/fn-reformeras-och-flyget-cementeras.html</ref> Rolf Gunnarsson från [[Moderaterna]] menade att man skulle sluta ge bidrag till flygplatsen, men att man inte ville avveckla den. [[Centerpartiets Ungdomsförbund]]s regionsordförande Tobias Gillberg höll dock inte med och anklagade [[Moderaterna]], [[Centerpartiet]] och [[Socialdemokraterna (Sverige)|Socialdemokraterna]] för att inte vilja ha konkurrens inom hela transportsektor på lika villkor, han menade att bilismen och järnvägen fått miljarder i stöd för miljöforskning från bland annat staten menads flyget fått betydligt mindre och därför skulle komma att straffas av partierna på orättfärdiga grunder. [[Centerpartiets Ungdomsförbund]] föresrpåkade istället en utveckling av flyplatsen till ett kulturreseentrum för utlandsreor. <ref>http://www.dt.se/nyheter/article102012.ece?service=print</ref> ===Flyget lyfter, igen (2006-)=== [[2006]] offentliggör researrangören [[Detur]] att man startar trafik till Antalya och charterflyget gör i och med detta sitt återtåg till flygplatsen. Året därpå offentliggör också researrangören [[Apollo]] att man startar trafik till Burgakusten, operatör är Balkan Holidays. Även resekoncernen [[Ving]] offentliggör att man från år [[2008]] kommer att börja flyga direkt till Mallorca och Kreta. <ref>http://www.dalarnastidningar.se/nyheter/borlange/article232293.ece</ref> [[2007]] kan flygplatsen för första gången sedan [[1999]] se att antalet resande ökar igen, 365 resenärer plus kan flygplatsen räkna in vid årets slut. Under [[2008]] offentliggör [[Fritidsresor]] att man startar charter till [[Thailand]], flygplanstyp är Boeing 767. Under året går totalt 25 charteravgångar, det högsta antalet charteravångar någonsin i Dala Airports historia. Resorna går till Mallorca, Kreta och Gran Canaria med [[Ving]], Gran Canaria med [[Apollo]], [[Thailand]] med [[Fritidsresor]] och Antalya med [[Detur]]. [[2009]] hårdnar konkurrensen om resenärerna till Arlanda då [[SJ]] sätter in en ny extra tidig morgontur mot Arlanda C/Stockholm samt en ny sen kvällstur tillbaka med tider som skall passa resenärer som skall flyga från Arlanda. ==Trafik & Statistik == ===Charterdestinationer=== {| class="sortable wikitable" |+ Charterdestinationer [[2009]]<ref>www.dalaflyget.se www.apollo.se www.ving.se www.fritidsresor.se www.detur.se</ref> ! Destinationsland !! Destination !! Researrangör !! Avgångar !! Flygbolag |- | {{flaggbild|Turkiet}} '''[[Turkiet]]''' || [[Antalya]] || [[Detur]] || Sommar || [[Cyprus Turkish Airlines]] |- | {{flaggbild|Grekland}} '''[[Grekland]]''' || [[Kreta]] || [[Ving]] || Höst || |- | {{flaggbild|Spanien}} '''[[Spanien]]''' || [[Gran Canaria]] ||[[Apollo]]<br>[[Ving]]<br> || Höst<br>Vinter || |- | {{flaggbild|Spanien}} '''[[Spanien]]''' || [[Mallorca]] || [[Ving]] || Höst || |- | {{flaggbild|Thailand}} '''[[Thailand]]''' || [[Phuket]] || [[Fritidsresor]]<br>[[Ving]] || Vinter, 1/år || [[Thomas Cook Scandinavia]] |- |} ===Reguljärflyg=== {| class="sortable wikitable" |+ Reguljära destinationer [[2008]]<ref>www.direktflyg.se</ref> ! Destinationsland !! Destination !! Flygplats !! Öppnad !! Flygbolag !! Anmärkning |- | {{flaggbild|Sverige}} '''[[Sverige]]''' || [[Göteborg]] || [[Landvetter]] || [[2002]] || [[Direktflyg]] || Vardagar |- | {{flaggbild|Sverige}} '''[[Sverige]]''' || [[Malmö]] || [[Malmö Airport]] || [[2004]] || [[Direktflyg]] || Vardagar |- | {{flaggbild|Sverige}} '''[[Sverige]]''' || [[Stockholm]] || [[Arlanda]] || [[2006]] || [[Direktflyg]] || Vardagar |} {| class="sortable wikitable" |+ Tidigare reguljära destinationer<ref>www.luftfartsstyrelsen.se</ref><ref>www.linjeflyg.com</ref> ! Destinationsland !! Destination !! Flygplats !! Öppnad !! Stängd !! Flygbolag |- | {{flaggbild|Sverige}} '''[[Sverige]]''' || [[Göteborg]] || [[Göteborg-Landvetter|Landvetter]] || [[1993]] <br> [[1997]] || [[1996]] <br> [[2000]] || [[Air Nordic]] <br> [[Highland Air]] |- | {{flaggbild|Danmark}} '''[[Danmark]]''' || [[Köpenhamn]] || [[Kastrup]] || [[1995]]<br>[[1997]]<br>[[2000]] || [[1997]]<br> [[2000]]<br>[[2000]] ||[[Scandinavian Airlines|SAS]]<br>[[Skyways]]<br>[[Highland Air]] |- | {{flaggbild|Norge}} '''[[Norge]]''' || [[Oslo]] || [[Gardemoen]] || [[2006]] || [[2007]] ||[[Direktflyg]] |- | {{flaggbild|Sverige}} '''[[Sverige]]''' || [[Stockholm]] || [[Arlanda]] || [[1983]]<br>[[1993]]<br>[[1996]] || [[1992]]<br>[[1996]]<br>[[2006]] || [[Linjeflyg]]<br>[[Air Nordic]]<br>[[Skyways]] |- | {{flaggbild|Sverige}} '''[[Sverige]]''' || [[Stockholm]] || [[Bromma]] || [[1961]] || [[1983]] ||[[Linjeflyg]] |- | {{flaggbild|Sverige}} '''[[Sverige]]''' || [[Sundsvall]]<br>[[Härnösand]] || [[Midlanda]] || [[2004]] || [[2004]] ||[[Direktflyg]] |- |} ===Resande=== {| class="sortable wikitable" |+ Antal resande till/från Dala Airport<ref>www.Luftfartsstyrelsen.se</ref><ref>www.LFV.se</ref> <ref>[http://www.luftfartsstyrelsen.se/upload/Luftfartsstyrelsen/Marknad_omvarld/Flygtendenser_1-08_web.pdf Flygtendenser 01/2008, Luftfartsverket]</ref><ref>[http://www.mikaelforslundproduktion.com/uploads/ROMMEBOKEN7.pdf Flyget på Rommehed 1913 –2004 sid 122]</ref><ref>http://www.transportstyrelsen.se/sv/Luftfart/Statistik-/Flygplatsstatistik-/Trafikstatistik-svenska-flygplatser-2008/</ref> |- !År !Inrikes !Utrikes !Totalt !Noteringar |- |[[2008]] |align=center|27732 |align=center|8888 |align=center|36620 |align="center"|&mdash; |- |[[2007]] |align=center|29441 |align=center|4400 |align=center|33841 |align="center"|&mdash; |- |[[2006]] |align=center|29780 |align=center|3696 |align=center|33476 |align="center"|&mdash; |- |[[2005]] |align=center|35324 |align=center|695 |align=center|36019 |align="center"|&mdash; |- |[[2004]] |align=center|38580 |align=center|166 |align=center|38746 |align="center"|&mdash; |- |[[2003]] |align=center|43948 |align=center|689 |align=center|44637 |align="center"|&mdash; |- |[[2002]] |align=center|52470 |align=center|308 |align=center|52778 |align="center"|&mdash; |- |[[2001]] |align=center|72025 |align=center|219 |align=center|72244 |align="center"|&mdash; |- |[[2000]] |align=center|81827 |align=center|9416 |align=center|91243 |align="center"|&mdash; |- |[[1999]] |align=center|91428 |align=center|17437 |align=center|108865 |align="center"|&mdash; |- |[[1998]] |align=center|86817 |align=center|18768 |align=center|105585 |align="center"|&mdash; |- |[[1997]] |align=center|86419 |align=center|31747 |align=center|118166 |align="center"|&mdash; |- |[[1996]] |align=center|92337 |align=center|26931 |align=center|119268 |align="center"|&mdash; |- |[[1995]] |align=center|107046 |align=center|&mdash; |align=center|&mdash; |align="center"|&mdash; |- |[[1990]] |align="center"|210073 |align="center"|&mdash; |align=center|&mdash; |align="center"|&mdash; |- |[[1989]] |align="center"|&mdash; |align="center"|&mdash; |align=center|210000 |align="center"|&mdash; |- |[[1988]] |align="center"|&mdash; |align="center"|&mdash; |align=center|203853 |align="center"|&mdash; |- |[[1985]] |align="center"|118619 |align="center"|&mdash; |align=center|&mdash; |align="center"|&mdash; |- |[[1980]] |align="center"|54955 |align="center"|&mdash; |align=center|&mdash; |align="center"|&mdash; |} ==Från & till flygplatsen== *'''Buss''' - Linje ''601'' rullar mellan Dala Airport-Borlänge centrum. *'''Taxi''' och '''Flygtaxi''' (''förbokas'') finns att tillgå. *'''Biluthyrning''' finns att tillgå (''firmor; [[Avis]], [[Europcar]] samt [[Hertz]]''). *'''Parkering''' för egen bil finns att tillgå (''avgiftsfri''). *'''Parkering''' för egen bil innanför låsta grindar (''avgiftsbelagd''). ==På flygplatsen== En '''informationsdisk''' finns belägen i terminalen, här finns också ''restaurangen''. ==Externa länkar== *[http://www.dalaflyget.se Dalaflyget] ==Fotnoter== <references /> {{Flygplatser i Sverige}} [[Kategori:Flygplatser i Sverige]] [[en:Borlänge Airport]] [[vi:Sân bay Borlänge]] [[zh:达拉机场]]

Tillbaka till Dala Airport.