Från Rilpedia

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

Du kan se och kopiera denna sidas källtext:

<noinclude>{{rpsv.from.wpsv}}</noinclude> {{språk|familycolor=#dddddd|fontcolor= |namn=Ainu |inhemskt namn=アイヌ イタ<small>ク</small> |stat=[[Japan]], [[Ryssland]] |region=[[Hokkaido]], tidigare även på [[Sachalin]], [[Kurilerna]], [[Kamtjatka]]halvön, och [[Tohoku]] på [[Honshu]] |talare=< 1&nbsp;000 |status=Utdöende |språkfamilj=[[isolerade språk]]<br> &nbsp;'''ainu''' |land=– |myndighet=– |iso1= |iso2=ain [http://www.loc.gov/standards/iso639-2/codechanges.html] |sil=AIN }} Språket '''ainu''' (på ainu: アイヌ イタ<small>ク</small>, ''aynu itak''; [[japanska]]: アイヌ語, ''ainu-go'') talas av [[ainu]]-folket på ön [[Hokkaido]] i norra [[Japan]]. Det talades tidigare även på [[Kurilerna]], norra delen av [[Honshu]] samt södra delen av [[Sachalin]]. Ainu anses vara ett isolerat språk, utan några kända släktingar. Man kan ibland se ainu grupperat med de [[paleosibiriska språk]]en, men denna språkgrupp är en lös konstellation av flera små och isolerade språk som talades i [[Sibirien]] innan [[turkspråk]] och [[tungusspråk]] kom dit. Ainu har många ord gemensamt med [[nivkh]], men den mest spridda uppfattningen är att detta beror på [[lånord|lån]]. Det finns också ett stort antal lånord från japanskan i ainu, och tvärtom. Det har på senare tid gjorts försök, bland annat av den japanske lingvisten Shichiro Murayama, att med hänvisning till både [[ordförråd]] och kulturella jämförelser binda ainu till de [[austronesiska språk]]en. == Talare == Ainu är ett [[Hotade språk|döende språk]], och har varit starkt hotat under åtminstone de senaste årtiondena. De flesta av dem som själva öppet kallar sig för ainu i Japan kan enbart tala japanska. Det finns cirka hundra talare i staden [[Nibutani]], men av dessa var det redan i slutet av 1980-talet blott cirka femton stycken som använde ainu i dagligt tal. Det går inte att säkert fastställa hur många talare som återstår idag. Det totala antalet [[modersmål]]stalare av ainu på Hokkaido har uppskattats till cirka tusen, och den absoluta majoriteten av dessa är över trettio år. Det finns idag fler som talar ainu som [[andraspråk]] än som [[förstaspråk]]. Emellertid finns det vissa tecken som tyder på att bruket av ainu är på frammarsch. En rörelse för att revitalisera bruket av ainu försöker aktivt motverka nedgången av antalet ainu-talare. Detta har medfört att allt fler lär sig ainu som andraspråk, i synnerhet på Hokkaido. == Fonologi == [[Stavelsestruktur]]en i ainu är KV(K) (det vill säga, [[stavelse]]n måste inledas av en [[konsonant]], men slutkonsonanten är inte obligatorisk). Det finns få [[konsonantkombination]]er. Det finns fem [[vokal]]er: {|border="2" cellpadding="4" cellspacing="0" style="text-align: center; margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;" ! &nbsp; !! Främre !! Centrala !! Bakre |- ! Sluten | i || || u |- ! Mellan | e || || o |- ! Öppen | || a || |} Konsonanter: {|border="2" cellpadding="4" cellspacing="0" style="text-align: center; margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;" ! &nbsp; ![[bilabial konsonant|Bilabial]] ![[labiovelar konsonant|Labio-]]<br />[[labiovelar konsonant|velar]] ![[alveolar konsonant|Alveolar]] ![[palatal konsonant|Palatal]] ![[velar konsonant|Velar]] ![[glottal konsonant|Glottal]] |- !'''[[Klusil]]''' | align=center | {{IPA|p}} | &nbsp; | align=center | {{IPA|t}} | &nbsp; | align=center | {{IPA|k}} | align=center | {{IPA|ʔ}} |- !'''[[Affrikata]]''' | &nbsp; | &nbsp; | align=center | {{IPA|ts}} | &nbsp; | &nbsp; | &nbsp; |- !'''[[Nasal]]''' | align=center | {{IPA|m}} | &nbsp; | align=center | {{IPA|n}} | &nbsp; | &nbsp; | &nbsp; |- !'''[[Frikativa]]''' | &nbsp; | &nbsp; | align=center | {{IPA|s}} | &nbsp; | &nbsp; | align=center | {{IPA|h}} |- !'''[[Approximant]]''' | &nbsp; | align=center | {{IPA|w}} | &nbsp; | align=center | {{IPA|j}} | &nbsp; | &nbsp; |- !'''[[Tremulant (fonetik)|Tremulant]]''' | &nbsp; | &nbsp; | align=center | {{IPA|r}} | &nbsp; | &nbsp; | &nbsp; |} *Kombinationen {{IPA|/ti/}} realiseras fonetiskt som {{IPA|[ʧi]}}. *{{IPA|/s/}} uttalas som {{IPA|[ʃ]}} framför {{IPA|/i/}} samt stavelse[[Finalis|finalt]]. *Affrikatan {{IPA|/ts/}} har både en tonad och en [[postalveolar]] [[allofon]]. *[[Dialekt]]al variation: [[Sachalin]]-dialekten realiserar stavelsefinalt {{IPA|/p}}, {{IPA|t}}, {{IPA|k}}, {{IPA|r/}} som {{IPA|/h/}}. Ainu använder sig av [[ordaccent]]. De ord i vilka det ingår ett [[affix]] tar hög ton på [[ordstam]]men, om inte den första stavelsen har en slutkonsonant eller en [[diftong]], i vilka fall denna första stavelse tar hög ton. I alla andra ord är det den andra stavelsen som har hög ton. == Typologi och grammatik == Ainu är [[SOV-språk]], och använder sig av [[postposition]]er. Subjektet och objektet markeras vanligen med hjälp av postpositioner. Substantiv kan kombineras och huvudordet placeras sist. Verben är indelade i transitiva och intransitiva verb, och avledningar bildas med hjälp av ett flertal affix. I [[typologi]]skt hänseende liknar ainu vad gäller [[ordföljd]] (och några [[fonologi]]ska drag) japanska och [[koreanska]]. Ainu är dock ett i hög grad [[syntetiskt språk]], vilket mer påminner om de språk som återfinns norrut och österut. == Skrift == Ainu använder sig officiellt av en modifierad variant av den japanska [[stavelseskrift]]en ''[[katakana]]'', men även ett [[latinskt alfabet]] används. Tidskriften ''[[Ainu Times]]'' kommer ut i båda skriftsystemen. I den latinska ortografin stavas {{IPA|/ts/}} ''c'' och {{IPA|/j/}} ''y''; {{IPA|ʔ}} skrivs antingen som ett likhetstecken ('''='''), om den [[Glottal klusil|glottala klusilen]] står mellan vokaler (som i ''a=sapte''), eller som ett '''t''' framför en konsonant, eller genom att konsonanten ifråga dubbleras (som i ''cotca'' eller ''hoyuppa'', detta liknar systemet i transkriberad japanska). Övriga [[fonem]] skrivs med samma bokstav som i [[Internationella fonetiska alfabetet|fonetisk skrift]]. [[Unicode]]-blocket '''Katakana Phonetic Extensions''' (31F0-31FF) [http://www.alanwood.net/unicode/katakana_phonetic_extensions.html], [http://www.unicode.org/charts/PDF/U31F0.pdf] omfattar ''katakana''-tecken som huvudsakligen är avsedda för ainu. ''Katakana'' för finalkonsonanter, vilka ej förekommer i japanska, är vanliga i ainu. == Muntlig litteratur == Ainufolket har en rik muntlig tradition av hjältesagor, vilka kallas [[Yukar]]. I dessa finns bevarat ett antal grammatiska och lexikala [[arkaism]]er. == Källa == {{Översatt|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Ainu_language&oldid=25858641| språkversion=engelskspråkiga}} ==Litteratur== * {{bokref | författare=Patrie, James | titel=The Genetic Relationship of the Ainu Language | utgivningsort=Honolulu|utgivare=The University Press of Hawaii | år=1982 | id=ISBN 0-8248-0724-3}} * {{bokref | författare=Tamura, Suzuko | titel=The Ainu Language | utgivningsort=Tokyo|utgivare=Sanseido | år=2000 | id=ISBN 4-385-35976-8}} * {{bokref | författare=Vovin, Alexander | titel=A Reconstruction of Proto-Ainu | utgivningsort=Leiden|utgivare=E. J. Brill | år=1993 | id=ISBN 90-04-09905-0}} * {{bokref | författare=Shibatani, Masayoshi | titel=The Languages of Japan | utgivningsort=Cambridge|utgivare=Cambridge University Press | år=1990 |id=ISBN 0-521-36918-5}} *{{bokref | författare=Refsing, Kirsten | titel=Origins of the Ainu Language, The Ainu Indo-European Controversy| utgivningsort=London|utgivare=Curzon P | år=1998 | id=ISBN 0-7007-1034-5}} == Externa länkar == * [http://ramat.ram.ne.jp/ainu/ Ainu-meningar] {{Språkikon|engelska}} * [http://www.stv.ne.jp/radio/ainugo/index.html Radiolektioner i ainu] – från [[Sapporo TV]] {{Språkikon|japanska}} * [http://www.geocities.co.jp/HeartLand-Gaien/6362/aynu.htm Ainu-ordlista] {{Språkikon|japanska}} * [http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=ain Ethnologues sida om Ainu] [[Kategori:Isolerade språk]] [[Kategori:Utrotningshotade språk]] [[Kategori:Språk i Japan]] [[ar:لغة آينوية]] [[ast:Llingua ainu]] [[be-x-old:Мова айну]] [[bn:আইনু ভাষা]] [[br:Ainoueg]] [[ca:Ainu]] [[cs:Ainština]] [[cv:Айну чĕлхи]] [[de:Ainu (Sprache)]] [[en:Hokkaidō Ainu language]] [[eo:Ajnua lingvo]] [[es:Idioma ainu]] [[eu:Ainuiko]] [[fa:زبان آینو]] [[fi:Ainun kieli]] [[fr:Aïnou (langue de l'ethnie du Japon)]] [[gl:Lingua ainu]] [[he:שפת איינו]] [[is:Aínúmál]] [[it:Lingua ainu]] [[ja:アイヌ語]] [[ka:აინუური ენა]] [[ko:아이누어]] [[la:Lingua Ainuana]] [[lt:Ainų kalba]] [[mk:Аину јазик]] [[ms:Bahasa Ainu]] [[nds:Ainu (Spraak)]] [[nl:Aino (taal)]] [[no:Ainu (språk)]] [[oc:Aino]] [[os:Айнаг æвзаг]] [[pl:Język ajnoski]] [[pt:Língua ainu]] [[ro:Limba ainu]] [[ru:Айнский язык]] [[scn:Lingua ainu]] [[simple:Ainu language]] [[sr:Аину језик]] [[ta:ஐனு மொழி]] [[th:ภาษาไอนุ]] [[uk:Айнська мова]] [[vi:Tiếng Ainu]] [[zh:阿伊努語]] [[zh-min-nan:Ainu-gú]]

Tillbaka till Ainu (språk).